Sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt lag

För en försäkrad som har nedsatt arbetsförmåga under en lång tid kan Försäkrings­kassan bevilja sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Sjukersättning

Sjukersättning kan enligt huvudregeln beviljas till personer som har fyllt 30 men inte 66 år. Sedan 2017 kan hel sjukersättning i vissa fall beviljas även från och med 19 års ålder.

Ersättningsformen för unga är annars aktivitetsersättning – som beskrivs längre fram – men sjukersättning (dock endast hel sådan) ska kunna beviljas om det redan från början står klart att den försäkrade har en så svår funktionsnedsättning att hon eller han sannolikt aldrig någonsin kommer att kunna arbeta till någon del.

Sedan den 1 september 2022 görs bedömningen av arbetsförmågan dels enligt en regel som gäller upp till 61 års ålder, dels en specialregel för personer som fyllt 61 år men inte 66 år.

Regler för arbetsförmågebedömningen upp till 61 års ålder

Enligt det nu gällande regelverket beviljas sjukersättning bara om den försäkrade saknar arbetsförmåga för alla typer av arbeten på arbets­marknaden, inklusive skyddat arbete och arbete med lönebidrag. Dessutom gäller att:

• arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan;

• ytterligare medicinsk och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering ska bedömas inte kunna medföra att arbetsförmågan förbättras.

Normalt ska Försäkrings­kassan göra en uppföljning av den försäkrades arbetsförmåga vart tredje år.

Vad betyder begreppet ”stadigvarande nedsatt” arbetsförmåga?

I en dom (nummer 4686-10) från oktober 2011 klargjorde Högsta förvaltningsdomstolen att kravet på stadigvarande nedsättning av arbetsförmågan inte är detsamma som att nedsättningen ska kvarstå livslångt eller fram till pensionsåldern. Beträffande rehabilitering skriver domstolen att det räcker med en bedömning om att ytterligare rehabilitering inte kommer att medföra förbättrad arbetsförmåga. Det krävs alltså inte att rehabiliteringsåtgärder faktiskt har vidtagits.

Regler för arbetsförmågebedömningen mellan
61 och 66 års ålder (”Trygghetspension”)

Sedan den 1 september 2022 gäller en specialregel för arbetsförmågeprövning för sjuk­ersättning till försäkrade som har högst fem år kvar tills sjukersättning enligt lag inte längre kan lämnas. Den lägsta åldern för att omfattas av denna specialregel för arbetsförmågeprövningen är 61 år under perioden 2023-2025 då sjukersättning kan betalas till och med ­66 års ålder. (2026 planeras en höjning till 62 år respektive 67 år.)

• Även för denna åldersgrupp gäller att arbetsförmågan ska vara stadigvarande nedsatt och att ytterligare medicinsk och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering inte bedöms medföra en förbättring.

• Prövningen av arbetsförmågan i denna åldersgrupp snävas dock in till att gälla endast arbeten/yrken som den försäkrade haft erfarenhet av de senaste 15 åren före ansökan om sjukersättning. Den som inte arbetat de senaste 15 åren ska prövas i förhållande till arbeten/yrken på hela arbets­marknaden.

Någon omprövning behöver inte göras om den försäkrade fortfarande har nedsatt arbetsförmåga i förhållande till de arbeten/yrken som beslutet om sjukersättning enligt den här nya regeln fattats på.

Aktivitetsersättning

Aktivitetsersättning kan beviljas till personer som fyllt 19 men inte 30 år. Ersättningen beviljas för högst tre år i taget och Försäkrings­kassan är skyldig att erbjuda den försäkrade aktiviteter som kan underlätta inträde i eller återgång till arbetslivet.

• Arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst en fjärdedel och nedsättningen ska vara varaktig, med vilket menas att den ska vara bestående i minst ett år.

Ersättningsnivåer i sjukersättning eller aktivitetsersättning

Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedel.

• Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas endast om arbetsförmågan är helt eller i det närmaste helt nedsatt.

• Tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas om arbetsförmågan inte är helt nedsatt men är nedsatt med minst tre fjärdedelar.

• Halv sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas om arbetsförmågan är nedsatt med mindre än tre fjärdedelar men med minst hälften.

• En fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas om arbetsför­mågan är nedsatt med mindre än hälften men med minst en fjärdedel. Enligt lagstiftaren bör en fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning betalas ut med restriktivitet.

Både sjukersättning eller aktivitetsersättning består av två delar där den ena delen är en inkomstrelaterad ersättning och den andra delen är ett grundskydd. Grundskyddet består av garantiersättning för dem som inte haft några förvärvsinkomster eller haft låga sådana innan arbetsförmågan blev nedsatt av medicinska skäl.

Inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning

Den inkomstrelaterade ersättningen ska beräknas på en antagandeinkomst. Den baseras på genomsnittet av de tre högsta bruttoårsinkomsterna som intjänats under en ramtid. Längden på ramtiden varierar mellan fem och åtta år beroende på den försäkrades ålder. Den räknas utifrån vilken ålder som hon/han uppnår under det år då försäkringsfallet inträffar. 

Om det är mer fördelaktigt för dem som är mellan 19 och 29 år kan ersättningen beräknas på genomsnittet av de två högsta bruttoårsinkomsterna under en ramtid på tre år.

Ersättningen är 64,7 procent av antagandeinkomsten. 

Garantiersättning

Garantiersättningen är en utfyllnad upp till en garantinivå för den som saknar inkomst- relaterad ersättning eller har en låg sådan. Detta är samma metod som används inom det allmänna ålderspensionssystemet.

Garantinivåns storlek är beroende av åldern upp till 30 år och är densamma för gifta och ogifta. 2025 års nivåer är oförändrade i förhållande till 2024:

19-20 år: 2,48 prisbasbelopp

Nivån höjs sedan med 0,05 för varje tvåårsintervall upp till 30 års ålder. Garanti­nivån för en 29-åring är 2,73 prisbasbelopp. Nästa nivå ligger kvar från och med 30 år till och med 64 år:

30-64 år: 2,78 prisbasbelopp 

Tillägg till sjuk- och aktivitetsersättning

• Merkostnadsersättning kan beviljas från och med juli det år den försäkrade fyller 19 år. Merkostnadsersättningen är den nya förmån som ersätter den tidigare handikappersättningen.

• För barn och unga som inte fyllt 19 år kan föräldrarna få förmånen Omvårdnadsbidrag som kan kompletteras med Merkostnadsersättning.

• Personer som beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning kan även få bostadstillägg till pensionärer (BTP) och i förekommande fall särskilt bostads­ tillägg (SBTP).

Återgång i arbete för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning

Det finns två olika möjligheter för personer som har sjuk- eller aktivitetsersättning att förvärvsarbeta. Syftet med dessa regler är att fler personer med nedsättning av arbetsförmågan ska våga pröva sin arbetsförmåga utan att riskera att rätten till ersättningen omprövas. Läs mer i avsnittet om Återgång i arbete efter lång frånvaro.

Bostadstillägg till pensionärer (BTP) vid sjuk-/aktivitetsersättning

Bostadstillägg till pensionärer, BTP, är ett bidrag till boendekostnaderna för den som har en låg pension eller låg sjuk-/aktivitetsersättning. BTP är inkomstprövat och börjar reduceras vid inkomster som överstiger garantinivåerna för sjukersättning respektive aktivitetsersättning.

De är under 2025:

2,78 prisbasbelopp för sjukersättning (13 622 kr/mån) respektive 2,48 – 2,73 prisbasbelopp vid aktivitetsersättning från 19 till och med 29 års ålder (12 152–13 377 kr/mån).

Tabellen nedan visar de högsta BTP-beloppen vid sjuk-/aktivitetsersättning under 2025. Sedan 2023 ligger den högsta ersättningsbara bostadskostnaden på samma nivå som i BTP till ålderspensionärer. Beloppen är skattefria.

Några kommentarer till tabellen

Läsanvisning till tabellen: Bostadskostnader ersätts i två intervall. Högerkolumnens summarader (beloppen 6 550 respektive 3 275 kronor) redovisar högsta BTP-belopp per månad vid en bostadskostnad på högst 7 500 respektive 3 750 kronor i månaden.

Skillnaden mellan ogifta och gifta försäkrade beror på att den som har någon att dela bostadskostnaden med inte anses behöva ett lika stort bidrag. En försäkrad räknas som ”gift” om hon eller han har make, registrerad partner eller sambo som är folkbokförd i samma bostad.

Särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP)

Även SBTP är skattefritt och inkomstprövat. De som har en hög bostadskostnad och en låg disponibel inkomst i förhållande till bostadskostnaden kan få det särskilda bostadstillägget. SBTP betalas ut om inkomsten, efter avdrag för skälig bostadskostnad, understiger skälig levnadsnivå.

Taket för högsta bostadskostnad under 2025 är 7 500 kronor i månaden för ogift och 3 750 kronor för gift (oförändrat i förhållande till 2024).

Den skäliga levnadsnivå som SBTP är relaterad till är även under 2025 en tolftedel av 1,5357 prisbasbelopp för ogift respektive 1,2353 PBB för gift. I disponibel inkomst per månad år 2025 motsvarar det 7 525 kronor respektive 6 053 kronor.

Boendetillägg

Boendetillägget är ett bidrag till boendekostnader som kompletterar till exempel sjukpenning/rehabiliteringspenning i särskilda fall. Observera att boendetillägget och BTP är ömsesidigt uteslutande bidragsformer. Det innebär att om den försäkrade har rätt till BTP, har hon eller han inte rätt till boendetillägg.

Boendetillägget är utformat på samma sätt som BTP vad avser skillnaden mellan gifta och ogifta, det vill säga om den försäkrade bor ensam eller tillsammans med en livspartner. En nyhet som införts i boendetillägget är att hänsyn även tas till om den försäkrade har barn och i så fall hur många.

Beloppen i tabellen visar med andra ord det sammanlagda boendetillägget per hushåll och månad:

I likhet med BTP är boendetillägget inkomstprövat, eftersom det i första hand är avsett för personer med de lägsta ersättningsnivåerna (till exempel aktivitetsstöd på lägsta nivå eller sjukpenning/rehabiliteringspenning i särskilda fall). Dessutom görs en samordning mellan boendetillägget och ”vanligt” bostadsbidrag.

Exempelvis barnfamiljer kan ha rätt till båda delarna. I sådana fall minskas boendetillägget med ett belopp som motsvarar det preliminära bostadsbidraget till hushållet.

Boendetillägget följer ”grundförmånens” omfattning. Vid exempelvis halv sjukpenning i särskilda fall betalas halvt boendetillägg.

Vid funktionsnedsättning

Den som har en funktionsnedsättning, oavsett orsak, kan ha rätt till olika ersättningar från Försäkrings­kassan.

• Merkostnadsersättning: Det krävs att man behöver mer tidskrävande hjälp av en annan person för att klara sin dagliga livsföring, sitt arbete, sina studier eller att man har betydande merutgifter. Försäkrad som är blind, döv eller svårt hörselskadad har alltid rätt till handikappersättning.

• Assistansersättning: För den som behöver personlig assistent i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för att klara sin dagliga livsföring.

• Bilstöd: Bidrag för att skaffa en särskilt utrustad bil eller för att anpassa en bil.

• Arbetshjälpmedel: Bidrag till den försäkrade och/eller arbetsgivaren för anpassning av arbetsplatsen och/eller anskaffning eller reparation av arbetshjälpmedel.