Handikappersättningen avvecklades med övergångsregler den 1 januari 2019. Se Merkostnadsersättning.
Vid besök hos läkare eller annan vårdpersonal betalas patientavgift. Högst behöver man under 2025 betala 1 450 kronor i patientavgifter under 12 månader. Sedan utfärdas ett ”frikort” för den tid som återstår av 12-månadersperioden. För inköp av receptbelagda läkemedel finns också ett högkostnadsskydd. Man betalar under 2025 högst 2 900 kronor för läkemedel under 12 månader. Sedan utfärdas ett ”frikort”. För sluten sjukhusvård får avgiften enligt lag vara högst 130 kronor per dygn. Regionerna får dock besluta att ta ut en lägre avgift och/eller begränsa patientens sammanlagda kostnad vid längre tids sjukhusvård.
Mer om högkostnadsskydd/egenkostnadsbelopp.
Den sista instansen för förvaltningsrättsliga mål. Den första instansen är förvaltningsrätterna och den andra är kammarrätterna.
HÖK är förkortningen för den huvudöverenskommelse som tecknas mellan SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) och Sobona på arbetsgivarsidan och ett antal fackliga organisationer. HÖK innehåller bland annat löneavtal och allmänna anställningsvillkor.
International Labour Organization.
Det basbelopp som baseras på inkomstindex. Fastställs årligen av regeringen. 2025 är inkomstbasbeloppet 80 600 kronor. Se också prisbasbelopp och förhöjt prisbasbelopp.
Mer om Inkomstbasbelopp.
Termen betecknar den del av arbetslöshetsförsäkringen som bygger på medlemskap i en arbetslöshetskassa (a-kassa). Under 2025, tills en ny lag om arbetslöshetsförsäkring börjar gälla den 1 oktober, gäller att dagpenning från inkomstbortfallsförsäkringen (tillsammans med dagpenning från grundförsäkringen och om normalarbetstiden är heltid) är högst 1 200 kronor om dagen under de första 100 dagarna. Därefter är den högsta dagpenningen 1 000 kronor om dagen.
I det allmänna pensionssystemet betalas en avgift på 18,5 procent av pensionsunderlaget (summan av pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp). Av detta används 16 procentenheter för att betala ut samma års pensioner (fördelningssystem). Den viktigaste pensionsformen från detta fördelningssystem kallas inkomstpension. Se också tilläggspension.
Mer om inkomstpension på sidan om Pensionsdelarna.
Denna förmån är ett tillägg till inkomstgrundad allmän pension till personer som har fyllt 66 år och som har en månatlig pension på 9 993 och 18 560 kronor. Beräkningsunderlaget bestäms som om inkomstpensionen och tilläggspensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 66 år. För fullt inkomstpensionstillägg på 25-600 kronor i månaden krävs minst 30-40 år med pensionsgrundande inkomst (40 år för personer födda 1945 eller senare). Inkomstpensionstillägg betalas ut automatiskt av Pensionsmyndigheten till pensionärer som har rätt till det.
Intjänad pensionsrätt är namnet på en av delarna i pensionsavtalet KAP-KL. Se även avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, livränta och särskild avtalspension.
Mer om intjänad pensionsrätt på sidan om Förmånerna i KAP-KL.
Informationssystem om arbetsskador. Detta nationella register, som bygger på arbetsskador anmälda till Försäkringskassan, administreras av Arbetsmiljöverket. Jämför AFA Försäkrings informationssystem TSI.
Industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän. Den vanligaste avtalspensionsplanen för privatanställda tjänstemän. Finns i flera snarliknande varianter på olika avtalsområden, till exempel KTP för kooperativt anställda tjänstemän.
KollektivAvtalad Pension för anställda i kommuner och regioner, kommunalförbund och vissa företag i kommun-/regionsektorn. Sedan den 1 januari 2023 gäller KAP-KL med övergångsregler eftersom flertalet anställda födda 1958-1985 som under åren 2014–2022 omfattades av KAP-KL förts över till pensionsavtalet AKAP-KR (som är en förstärkt och namnbytt upplaga av det avtal som tidigare hette AKAP-KL).
Den tid under vilken ersättning inte betalas efter det att försäkringsfall inträffat. Exempel: karensavdrag (tidigare karensdag) i ett sjukfall i den allmänna sjukförsäkringen.
Mer om karens/karenstid på sidan om Regler för karensavdrag och högriskskydd.
Karensbelopp kallas den självrisk som gällde före 2014-04-01 den 1 april 2014 vid ersättning för kostnader i Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA-KL.
Mer om karensbelopp på sidan för Ersättning för sjukvårdskostnader.
Stiftelsen har bildats av avtalsområdets parter för att främja ekonomiskt fördelaktiga pensionslösningar och effektiv administration av kommunala tjänstepensionsavtal. Till KKP:s uppgifter hör att teckna anslutningsavtal med de av parterna utvalda valbara försäkringsgivarna för pensionsavtalen.
KOM-KR står för Kompetens- och omställningsavtal och är det kollektivavtal om både praktiskt stöd och ekonomisk ersättning vid arbetslöshet som började gälla den 1 oktober 2022. Avtalet är en förstärkning och utvidgning av det KOM-KR-avtal som gällde under perioden den 1 maj 2021 till och med den 30 september 2022 (och som den 1 maj 2021 ersatte det tidigare omställningsavtalet KOM-KL). Avtalet omfattar anställda i kommuner, regioner och kommunalförbund samt inom företag som är medlemmar i de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona. I KOM-KR ingår bland annat kompletterande ersättningar vid studier och olika slags insatser för omställning som kan sättas in både under pågående anställning och vid uppsägning eller efter avslutad anställning.
En av de ekonomiska omställningsförmånerna i kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR.
Så kallas tilläggsbeloppet som finns i det bostadstillägg till pensionärer, BTP, som betalas till ålderspensionärer. Under 2025 är tilläggsbeloppet 840 kronor för ogift pensionär och 420 kronor för gift pensionär (oförändrat i förhållande till 2024). I BTP som betalas vid sjuk-/aktivitetsersättning finns inget tilläggsbelopp.
Tid med lägre lön under korttidsarbete med stöd av lagen (2013:948) är att betrakta som så kallad SGI-skyddad tid.
KPA, som bland annat administrerar tjänstegrupplivförsäkringen TGL-KL, har bytt namn till KPA Tjänstepensionsförsäkring AB.
Kooperationens tilläggspension.
Under 2019 bytte de tidigare landstingen namn till regioner.
Lagen om anställningsskydd (1982:80). LAS styr bland annat hur och när en arbetstagare får sägas upp. Lagen gäller om parterna på det aktuella avtalsområdet inte har kommit överens om något annat (på juridisk svenska kallas detta att en lag är dispositiv).
Termen LAS-ålder är inte lagstadgad men används allmänt. LAS-åldern är den ålder till vilken en arbetstagare har rätt att stanna kvar i sin anställning. Efter uppnådd LAS-ålder finns anställningsskyddet inte kvar utan arbetsgivaren har rätt att initiera arbetstagarens avgång med pension. LAS-åldern är 69 år under perioden 2023-2025 (den var 68 år under perioden 2020-2022).
Namnet på en av delarna i pensionsavtalet KAP-KL. Se även avgiftsbestämd ålderspension, förmånsbestämd ålderspension, intjänad pensionsrätt och särskild avtalspension.
Mer om livränta på sidan om Förmånerna i KAP-KL.
Livsinkomstprincipen i det allmänna pensionssystemet innebär att alla skattepliktiga förvärvsinkomster eller motsvarande (till exempel sjukpenning eller a-kassa) under livet är pensionsgrundande.
Mer om livsinkomstprincipen om sidan för Principer.
Landsorganisationen i Sverige.
Lyte och men är fysiskt och/eller psykiskt lidande av bestående art. Jämför sveda och värk.
Mer om lyte och men på sidan om Ersättning för medicinsk invaliditet.
Har upphört. Se Förvaltningsrätten.
En av de ekonomiska omställningsförmånerna i kompetens- och omställningsavtalet KOM-KR.
Syftar på de områden, omständigheter, faktorer med mera som det finns bestämmelser för i en lag eller ett avtal – alltså vilka ”innehållsområden” som täcks in av lagen/avtalet.
Fysisk och/eller psykisk funktionsnedsättning oberoende av orsak och utan hänsyn till den skadades yrke, fritidsintressen eller andra speciella förhållanden.
Mer om medicinsk invaliditet.
För att kvalificera sig till ersättning från arbetslöshetsförsäkringen (gäller endast inkomstbortfallsförsäkringen) måste den försäkrade uppfylla ett medlemsvillkor. Det innebär att den försäkrade ska ha varit medlem i en a-kassa under minst 12 månader före arbetslösheten. Se även Arbetsvillkor och Grundvillkor.
Merkostnadsersättning till vuxna är en förmån som kan beviljas av Försäkringskassan till en person som fyllt 19 år och som på grund av funktionsnedsättning eller sjukdom behöver hjälp minst två timmar om dagen för att kunna studera eller arbeta. Merkostnadsersättning kan även betalas till förälder som får omvårdnadsbidrag för omvårdnad och tillsyn av ett barn med funktionsnedsättning.
Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen bygger bland annat på vilken normalarbetstid som den försäkrade haft och som läggs till grund för vilken inkomst som ersätts. Under en period (en så kallad ramtid) på 12 månader slås alla inkomster ihop och divideras med tolv, oavsett hur många månader som den försäkrade faktiskt har arbetat. Se även Dagsförtjänst.
En ersättning som betalas ut av Försäkringskassan på grundval av sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Närståendepenningen möjliggör frånvaro från förvärvsarbete för att vårda (i bemärkelsen vara ett stöd för, inte utföra vårdarbete) en svårt sjuk närstående i hemmet eller på sjukhus. Sjukdomstillståndet ska vara livshotande i närtid och den sjuka ska lämna skriftligt tillstånd. Närståendepenning kan betalas för högst 100 dagar och ersättningsnivåerna är 25, 50, 75 eller 100 procent. Både den som är sjuk och den som får närståendepenning måste vara försäkrade i Sverige. Närståendepenning är en skattepliktig och pensionsgrundande socialförsäkringsersättning.
