För att underlätta återgång i arbete kan Försäkringskassan i stället för sjukpenning betala ersättning för merutgifter för resor till och från arbetet. Merutgifterna ska ha uppkommit till följd av att den försäkrades hälsotillstånd inte gör det möjligt att ta sig till arbetet på normalt sätt. Exempel på merutgifter kan vara taxiresor till och från arbetet.
Ledighet för semester jämställs med förvärvsarbete. Semesterförmåner är enligt semesterlagen semesterledighet, semesterlön och semesterersättning. Varje arbetstagare har enligt semesterlagen rätt till semesterledighet utan krav på tidigare anställningstid, medan rätten till semesterlön beror på om sådan lön har tjänats in eller inte.
Under semester lämnas sjukpenning för den ordinarie arbetstid som den försäkrade skulle ha haft om hon/han inte haft semester.
Nedsättningen av den försäkrades arbetsförmåga under semester bedöms i förhållande till den försäkrades ordinarie arbete.
Under studieledighet är den sjukpenninggrundande inkomsten vilande. Det innebär att den studerande inte får sjukpenning på grundval av den vilande SGI:n under studietiden. När studietiden är avslutad eller den studerande gör ett definitivt studieavbrott, gäller den vilande SGI:n igen.
Den som studerar kan däremot få sjukpenning beräknad enbart på den inkomst av arbete hon/han har under studietiden, så kallad studietids-SGI. Denna SGI fastställs i regel först när den försäkrade blir sjuk. En studerande som har studietids-SGI får tim- eller dagberäknad sjukpenning för hela sjukperioden. Den betalas bara för de dagar som den studerande skulle ha förvärvsarbetat om hon/han inte hade blivit sjuk.
Om den försäkrade blir sjuk under sommarferier ska den vilande SGI:n aktiveras och kalenderdagsberäknad sjukpenning betalas från första dagen i sjukperioden.
Den sjuklön (under 14 dagar minus karensavdrag) som arbetsgivaren normalt betalar bortfaller om arbetsplatsen berörs av en konflikt, till exempel en strejk eller en lockout. Under konflikttiden skulle den anställda inte ha arbetat och därför är arbetsgivaren inte skyldig att betala sjuklön.
Från och med den 15:e dagen (efter den lagstadgade sjuklöneperioden) i sjukfallet betalas kalenderdagsberäknad sjukpenning från Försäkringskassan. Sådan sjukpenning betalas för alla kommande dagar i sjukperioden, oavsett om den försäkrade skulle ha arbetat eller inte. Det innebär att kalenderdagsberäknad sjukpenning betalas ut även om den försäkrade omfattas av en konfliktåtgärd.
Försäkrad som är arbetslös och anmäld på arbetsförmedlingen har rätt till sjukpenning om hon/han är sjuk och sjukdomen hindrar henne/honom att stå till arbetsmarknadens förfogande.
Sjukpenningen ska kalenderdagsberäknas för de dagar när den försäkrade är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen och är beredd att anta ett erbjudet arbete.
Det högsta belopp som kan betalas i sjukpenning till en arbetslös försäkrad är 543 kronor om dagen. Beloppet uttrycks i SFB som detta krontal och det ligger kvar även under 2025.
Den som fortsätter att arbeta efter 66 års ålder har rätt till sjukpenning. Sjukpenning kan i ett sådant fall bara utbetalas i högst 180 dagar. Undantag kan finnas för den som inte har fyllt 71 år och speciella regler gäller vid arbete parallellt med uttag av ålderspension.
