Att leva och arbeta med psykisk ohälsa

De åtta projekt som tilldelades finansiering var:

Utveckling av förklaringsmodeller till orsak och vidmakthållande av stressrelaterad utmattning

Stressrelaterad psykisk ohälsa leder till långvariga sjukskrivningar, minskad produktivitet och stora kostnader för vården. En fjärdedel av de drabbade är inte återställda ens efter sju år, enligt en tidigare studie som forskargruppen gjort.

Ingibjörg Jonsdottir, Västra Götalandsregionen, tilldelas 5 323 000 kronor för att undersöka vilka faktorer som orsakar stressrelaterad utmattning och som påverkar tillfrisknandet hos personer med utmattnings­syndrom. Forskarna ska sedan säkerställa de här faktorernas betydelse genom ytterligare studier av utmattningssjuka respektive friska. Studien ska bland annat jämföra arbetsvillkoren för de som drabbats av stressrelaterad psykisk ohälsa med situationen för friska personer. Utifrån den här infor­mationen ska forskarna försöka tydliggöra vad som orsakar den psykiska ohälsan och vad som gör att vissa tillfrisknar och andra inte.

Projektet förväntas bidra till förklaringar om vad som orsakar stressrelaterad utmattning och vad som gör att den pågår under lång tid. Projektet ska även ge mer kunskap om vad som sker i kroppen vid långvarig utmattning. Den här kunskapen kan användas för att förebygga psykisk ohälsa.

Ingibjörg Jonsdottir, Västra Götalandsregionen: 070-305 28 91, ingibjorg.jonsdottir@vgregion.se.

Problemlösningsbaserade samtal mellan medarbetare och chef: Kan insatsen minska sjukfrånvaron?

Eftersom psykisk ohälsa leder till sjukskrivningar, personligt lidande och höga kostnader är det viktigt att hitta sätt att förebygga att människor drabbas av exempelvis ångest och nedstämdhet. Projektet testar en metod där chefer utbildas i problemlösningsbaserade samtal och sedan håller sådana med medarbetare som riskerar psykisk ohälsa.

Elisabeth Björk Brämberg, Karolinska Institutet, tilldelas 8 352 000 kronor för att undersöka om en chefsutbildning och samtal inriktade på problemlösning kan förhindra att de som är i riskzonen för psykisk ohälsa insjuknar. Dessutom ska forskarna ta reda på mer om hur man bäst inför sådana insatser, vilka organisatoriska förutsättningar chefer behöver för att förebygga stress samt vilken roll medarbetarnas livssituation spelar.

Projektet förväntas, genom insatsen med chefsutbildning och samtal, leda till minskad psykisk ohälsa. Om insatsen har effekt kan det gynna individen, arbetsgivare och samhället.

Elisabeth Björk Brämberg, Karolinska Institutet: 070-922 10 63, elisabeth.bjork.bramberg@ki.se.

Chefer som agerar: Betydelsen av organisations- och arbetsplatskontext vid chefers åtgärder för medarbetare med vanlig psykisk sjukdom

Chefer ska stötta sina medarbetare och har möjlighet att göra det tidigt vid vanliga typer av psykisk ohälsa, exempelvis nedstämdhet. Det kan bidra till att sjukfrånvaro undviks. Men vad chefen kan göra begränsas ibland av antal medarbetare, organisationsklimat, attityder med mera.

Monica Bertilsson, Göteborgs universitet, tilldelas 5 921 000 kronor för att undersöka hur kontexten som chefer befinner sig i är kopplad till de åtgärder som genomförs för att stötta medarbetare med psykisk ohälsa. Projektet ska undersöka sambandet mellan olika faktorer i omgivningen och de åtgärder som genomförts för att förebygga sjukskrivning. Dessutom ska forskarna undersöka chefernas erfaren­heter av sådana åtgärder.

Projektet väntas ge kunskap om vilka möjliggörande och hindrande faktorer som finns i chefernas organisation och arbetssituation, så att det kan skapas bättre förutsättningar för åtgärder. Projektets fokus är att förebygga sjukfrånvaro, men kunskapen kan troligen även användas vid rehabilitering. Utifrån resultaten kan insatser tas fram som kan hjälpa chefer att förebygga ohälsa och stötta medarbetare som mår dåligt, med målet att på sikt minska sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa.

Monica Bertilsson, Göteborgs universitet: 031-786 68 57, monica.bertilsson@socmed.gu.se.

Transdiagnostisk emotionsfokuserad behandling för emotionell och somatisk samsjuklighet. En SCED om implementering och effektivitet i primärvården

En utmaning för sjukvården är att många som har psykiska besvär som ångest och depression samtidigt har olika kroppsliga problem som ryggvärk och tarmbesvär. Ofta förekommer även sömnsvårigheter. Sådana komplexa tillstånd är svårbehandlade, men tidigare forskning har visat på fördelen med att behandla de olika besvären samtidigt.

Katja Boersma, Örebro universitet, tilldelas 3 661 000 kronor för att testa en känsloinriktad behandling för psykologiska och kroppsliga besvär. Den ska testas inom primärvården och är en kombination av kognitiv beteendeterapi, KBT, och så kallad dialektisk beteendeterapi, DBT. Målet är att avgöra om det är en effektiv behandling för patienter med exempelvis värk, depression och sömnproblem. Effektiviteten i behandlingen ska mätas utifrån känslomässiga symptom, läkemedelsanvändning, sjukskrivning och hur väl personen fungerar i vardagen.

Projektet väntas leda till en effektiv behandlingsmetod som kan erbjudas patienter som har en kombination av kognitiva och kroppsliga symptom, vilket för närvarande saknas inom svensk vård. Behandlingen rör samsjuklighet som normalt är svår att behandla. Dessutom kan projektet ge mer kunskap om hur kroppsliga och psykologiska besvär samverkar.

Katja Boersma, Örebro universitet: 070-567 18 91, katja.boersma@oru.se.

Staka ut vägen till återgång i arbete vid psykisk ohälsa - en konceptuell modell för mer effektiv behandling

Sjukskrivning på grund av psykisk ohälsa är vanligt, men det saknas en bra överblick kring vilka behandlingar som minskar symptomen och vilka insatser som är effektiva för att underlätta återgången i arbete för dem som sjukskrivits.

Anna Finnes, Karolinska Institutet, tilldelas 4 303 000 kronor för att ta fram en modell över effektiva behandlingar av psykologiska problem och sätt att underlätta arbetsåtergång. Modellen kan användas för att förbättra behandling och rehabilitering. Forskarna ska först ta reda på vad som ingår i de vanliga behandlingarna av sådana problem och sedan beskriva behandlingarnas effekter på symptom och arbetsåtergång. Utifrån den infor­mationen ska de ta fram en modell för bättre insatser.

Projektet väntas ge infor­mation om hur man kan skapa en hållbar process för återgång i arbete efter sjukskrivning på grund av lätt eller måttlig psykisk ohälsa, kunskap som kan användas för mer träffsäkra och effektiva insatser. Resultaten förväntas kunna användas inom vården eller av organisationer som vill utveckla bättre rutiner för att stötta medarbetare med psykisk ohälsa.

Anna Finnes, Karolinska Institutet: 070-374 08 79, anna.finnes@ki.se.

Vilka faktorer stärker individers möjlighet att arbeta med psykisk ohälsa? En prospektiv enkät- och registerundersökning

Vissa personer med lätt eller medelsvår psykisk ohälsa är kvar i arbete, andra sjukskrivs på längre tid eller försvinner från arbetslivet. Det är oklart varför det finns sådana skillnader och det finns idag en kunskapslucka kring det här.

Gunnel Hensing, Göteborgs universitet, tilldelas 3 983 000 kronor för att ta reda på vilka bakomliggande faktorer som relaterar till att personer med samma grad av psykisk ohälsa blir sjukskrivna eller ej. Forskarna ska undersöka vad som skiljer sig åt mellan personerna, deras arbetsplatser, deras yrken med mera. Ett stort antal anställda ska få svara på frågor från forskarna och göra standardiserade test för exempelvis arbetsförmåga. Syftet är att ta reda på mer om varför en del klarar av att jobba vidare trots psykisk sjukdom och andra inte.

Projektet väntas leda till förbättrade insatser och stöd för personer med psykisk ohälsa i arbetslivet. Bättre insatser kan även minska sjukskrivningar och kostnader för arbetsgivare, vården och samhället. En kartläggning av vilka bakomliggande faktorer som särskiljer personernas möjligheter till arbete vid psykisk ohälsa kan öka förståelsen för vilka insatser som bör förstärkas.

Gunnel Hensing, Göteborgs universitet: 076-618 68 62, gunnel.hensing@socmed.gu.se.

Psykisk ohälsa i unga år och sjukfrånvaro bland privatanställda

Allt fler unga drabbas av psykisk ohälsa och den här typen av ohälsa har blivit en vanlig sjukskrivningsorsak.

Jurgita Narusyte, Karolinska Institutet, tilldelas 4 988 000 kronor för att undersöka hur depression, ångest och adhd hos unga relaterar till sjukfrånvaro senare i livet. Forskarna ska titta närmare på hur vanligt det är att personer med sådan tidig ohälsa sjukskrivs senare i livet, vilken roll det spelar när i livet de fick problemen, vilken roll uppväxtmiljön spelar samt varför vissa med tidiga psykiska problem inte sjukskrivs. Projektet kan genom tvillingstudier undersöka vad som beror på miljö respektive ärftliga faktorer.

Projektet förväntas ge infor­mation om vilken roll mentala hälsoproblem tidigt i livet spelar för senare sjukfrånvaro och arbetsförmåga. Kunskapen från projektet kan bland annat användas för att identifiera och hjälpa personer som riskerar sjukfrånvaro senare i livet.

Jurgita Narusyte, Karolinska Institutet: 070-841 51 99, jurgita.narusyte@ki.se.

Att delta i arbetslivet trots depressions- och ångestsjukdomar - vilken inverkan har arbetsplatsfaktorer och behandling för arbetare i privata sektorn

Många svenskar sjukskrivs för ångest, depression och stressymptom. Det saknas kunskap om vad som gör att en del kan fortsätta arbeta trots sin sjukdom. Nu vill forskare undersöka vilken roll psykologisk behandling och läkemedel spelar för minskad sjukfrånvaro.

Magnus Helgesson, Karolinska Institutet, tilldelas 4 900 000 kronor för att ta reda på vilka organisatoriska och psykosociala faktorer på arbetsplatsen som inverkar när personer med lätt till medelsvår psykisk ohälsa blir sjukskrivna. Projektet ska undersöka vilken behandling och vilka psykosociala faktorer på arbetsplatsen som kan förhindra sjukfrånvaro och underlätta för personer med psykisk ohälsa att fortsätta arbeta. Forskarna kommer att lägga särskilt fokus på att undersöka stressrelaterade sjukdomar.

Projektet förväntas visa hur psykosociala och organisatoriska faktorer påverkar arbetsnärvaro och sjukfrånvaro för personer med ångest, depression och stressrelaterad sjukdom, vilket kan ligga till grund för bättre insatser i arbetslivet. Forskningen väntas även ge mer kunskap om vilka kombinationer av psykologisk behandling och läkemedel som är effektivast för att hjälpa personer med psykisk ohälsa att vara kvar i arbete.

Magnus Helgesson, Karolinska Institutet: 070-306 72 35, magnus.helgesson@ki.se.