Efterskydd för våra försäkringar
En försäkring kan fortsätta att gälla under en viss tid efter att anställningen har upphört eller om man är frånvarande från arbetet en längre tid. Det kallas för efterskydd.
Efterskydd finns i alla försäkringar utom föräldrapenningtillägget (FPT) och försäkring om avgångsbidrag (AGB).
För att använda efterskyddet gör man en anmälan till den försäkring det gäller.
Efterskydd innebär att sjukförsäkringen fortsätter att gälla när anställningen har upphört, eller om man är frånvarande från arbetet en längre tid, till exempel vid tjänstledighet. Efterskyddet gäller som längst i 720 kalenderdagar.
För att efterskyddet ska börja gälla ska man ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, fastställd av Försäkringskassan. Om man inte har en SGI kan man bli utan ersättning. Läs Försäkringskassans SGI-guide för mer information
Blir man sjuk under efterskyddstiden kommer dagar med sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller smittbärarpenning inte att förbruka efterskyddsdagar.
Efterskyddet slutar gälla:
om man inte längre har en sjukpenninggrundande inkomst fastställd av Försäkringskassan
vid arbetslöshet efter tre månader i följd inte står till arbetsmarknadens förfogande (gäller endast AGS)
om man i sammanlagt 180 dagar har varit anställd hos arbetsgivare eller har varit verksam i företag som inte har tecknat försäkringsavtal om AGS eller AGS-KL
när man får rätt till motsvarande förmåner på annat sätt, till exempel sjukpension enligt ITP-planen eller sjukpension enligt statens pensionsavtal, eller
om man lämnar anställningen utan att följa uppsägningstiden enligt avtalet.
Efterskydd innebär att arbetsskadeförsäkringen (TFA och TFA-KL) fortsätter att gälla för arbetssjukdomar när anställningen har upphört. Det betyder att man kan få ersättning även om sjukdomen visat sig efter anställningens slut, under förutsättning att:
arbetssjukdomen har visat sig före 67-årsdagen,
man har blivit utsatt för det som orsakat sjukdomen på sin arbetsplats.
I vissa fall gäller annan åldersgräns, till exempel vid cancer på grund av asbest.
Vissa arbetssjukdomar måste vara godkända av Försäkringskassan för att vi ska kunna betala ersättning.
Efterskydd gäller inte för olycksfall på arbetet och inte heller för färdolycksfall vid resa till eller från arbetet.
För statligt anställda gäller efterskydd för arbetssjukdom genom personskadeavtalet (PSA).
Man kan ha rätt till ersättning enligt avtalet även om anställningen har upphört när arbetssjukdomen visar sig.
Det finns ingen övre åldersgräns för efterskyddet.
Vissa arbetssjukdomar måste vara godkända av Försäkringskassan för att vi ska kunna betala ersättning.
Efterskydd gäller inte för olycksfall på arbetet och inte heller för färdolycksfall vid resa till eller från arbetet.
För statligt anställda gäller efterskydd för arbetssjukdom genom personskadeavtalet (PSA).
Man kan ha rätt till ersättning enligt avtalet även om anställningen har upphört när arbetssjukdomen visar sig.
Det finns ingen övre åldersgräns för efterskyddet.
Vissa arbetssjukdomar måste vara godkända av Försäkringskassan för att vi ska kunna betala ersättning.
Efterskydd gäller inte för olycksfall på arbetet och inte heller för färdolycksfall vid resa till eller från arbetet.
Efterskydd innebär att tjänstegrupplivförsäkringen i vissa fall fortsätter att gälla om den som avlidit inte längre jobbade kvar på sin arbetsplats.
Det allmänna efterskyddet gäller i 180 dagar efter att den anställda avslutat sin anställning. Det förutsätter att anställningen varade i 180 dagar eller längre. Om anställningen var kortare, gäller efterskyddet i lika många dagar som anställningen varade.
Om den som avlidit var anmäld som arbetssökande på arbetsförmedlingen kan efterskyddet förlängas till högst två år.
Vid sjukdom under tiden som man har efterskydd fortsätter försäkringen att gälla som längst fram till dagen innan 66-årsdagen.
Om den anställdas make, maka, registrerad partner eller sambo inte har egen tjänstegrupplivförsäkring och avlider medan efterskyddet varar så kan vi betala viss ersättning.
Efterskydd innebär att premiebefrielseförsäkringen fortsätter att gälla när anställningen har upphört, eller om man är frånvarande från arbetet en längre tid, till exempel vid tjänstledighet. Efterskyddet gäller i 90 dagar efter anställningens slut.
Vi kan betala pensionspremien i Gemensam tjänstepension (GTP) för en sjukskrivning som börjar under efterskyddstiden.
Det behövs ingen separat anmälan. När man gör anmälan till sjukförsäkringen (AGS) så är den samtidigt en anmälan till premiebefrielseförsäkringen.
För att efterskyddet ska gälla ska man ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, fastställd av Försäkringskassan.
Blir man sjuk under efterskyddstiden kommer dagar med sjukpenning, sjukersättning, aktivitetsersättning eller smittbärarpenning inte att förbruka efterskyddsdagar.
Efterskydd för premiebefrielseförsäkringen gäller inte vid föräldraledighet.
Efterskydd innebär att avgiftsbefrielseförsäkringen fortsätter att gälla när anställningen har upphört. Efterskyddet gäller i 90 dagar efter anställningens slut. Kan förlängas i vissa situationer.
Vi kan betala pensionsavgiften i tjänstepensionen för en sjukskrivning som inträffar under efterskyddstiden.
När du gör anmälan till sjukförsäkringen (AGS-KL) så är den samtidigt en anmälan till avgiftsfrielseförsäkringen. Det behövs ingen separat anmälan.
För att efterskyddet ska börja gälla ska du ha en sjukpenninggrundande inkomst, SGI, fastställd av Försäkringskassan.
Har du frågor?
Mer information om hur efterskydd fungerar finns i försäkringsvillkoren för respektive försäkring.
