Här hittar du vår viktigaste kunskap inom fysisk arbetsmiljö för byggbranschen.
Vid allvarliga arbetsolycksfall är det vanligast att man skadar händerna. För yngre personer är det oftast arbete med handhållna verktyg som orsakar handskador, för äldre kvinnor är den vanligaste orsaken en fallolycka.
Publicerad: 2022Filnummer: F6389
De senaste 10 åren har arbetssjukdomar i muskler och skelett varit den fjärde vanligaste godkända arbetssjukdomen. Bland män är yrkesgrupper inom industrin, bygg och anläggning mest utsatta och bland kvinnor är det framförallt personer inom vårdyrken som drabbas.
Publicerad: 2022Filnummer: F6389
Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen som godkänns av Afa Försäkring. Skadorna orsakas främst av vibrerande maskiner och verktyg i industrin och byggbranschen och drabbar oftast män.
Publicerad: 2023Filnummer: F6389
Vid arbetsskador där man förlorar en kroppsdel, så kallad traumatisk amputation, är det vanligast att man blir av med ett finger. Metall- och övrigt industriellt arbete, byggnadsträarbetare och livsmedelsarbete är exempel på yrkesgrupper som drabbas av denna typ av arbetsolycka, vilket ofta sker vid arbete med maskiner.
Publicerad: 2023Filnummer: F6389
Den här rapporten redovisar Afa Försäkrings statistik över dödsolyckor i arbetet. Statistiken är indelad efter kön, åldersgrupp, yrke, och olyckstyp. Vi redovisar även offentlig statistik om dödsolyckor från Arbetsmiljöverket.
Publicerad: 2024Filnummer: F6389
Yngre personer råkar oftast ut för fingerskador när de gör sig illa i arbetet, medan äldre oftare skadar arm, skuldra eller axel. Kvinnor får oftare än män psykiska besvär efter en allvarlig arbetsolycka. Det visar statistik från Afa Försäkring.
Publicerad: 2021Filnummer: F6389
I denna rapport behandlas arbetsskadetypen arbetsolycksfall. Grunden för statistiken om arbetsolycksfall är skador som har gett ersättning från Trygghetsförsäkring vid arbetsskada, TFA, TFA-KL och genom det statliga personskadeavtalet, PSA.
Publicerad: 2018Filnummer: F6345
Diagnoser i muskler och skelett är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro inom avtalsområdet Svenskt Näringsliv/LO, och den näst vanligaste inom kommuner och regioner.
Publicerad: 2019Filnummer: F6345Enskilda forsknings- och utvecklingsprojekt inom arbetsmiljö och hälsa som finansierats av Afa Försäkring.
Arbete med handhållna vibrerande maskiner kan orsaka nervskador och leda till smärta och nedsatt känsel i händer och fingrar. Projektet förväntas kunna presentera realistiska vibrationsexponeringsvärden för byggnadssnickare.
Exponering för vibrerande maskiner och verktyg är vanligt förekommande i många yrkesgrupper. Målet med projektet är att öka kunskapen om långvariga symtom, funktionsnedsättningar, fortsatt exponering i arbetet och upplevd livskvalitet hos personer som drabbats av vibrationsskador.
Projektet resulterade i en guide för hur effektivare återkoppling av hälsokontroller kan bidra till att förebygga vibrationsskador.
Projekt ökat förståelsen för varför deltagandet i medicinska kontroller vid vibrationsexponering är lågt, och föreslagit strategier för att öka deltagandet.
Resultaten från projektet har lett till ändringar i EU:s maskindirektiv – som numera kallas maskinförordning. Enligt förordningen ska numera även vibrationsstötar deklareras.
Det saknas kunskap om exakt vad som sker i kroppen när blodkärl och nerver skadas av vibrationer. Projektet ger nya kunskaper om vad som sker i kroppen hos vibrationsskadade patienter.
Vibrationer från fordon och vibrerande verktyg kan ge skador på blodkärl och nerver. Projektet underlättade riskbedömning av vibrationer genom att ta fram en lättanvänd hemsida och en mobilapp.
Idag finns en typ av betong som inte behöver vibreras, men denna självkompakterande betong används endast i begränsad omfattning. I projektet studerade man hur användning av de olika betongtyperna påverkar fysisk belastning för betongarbetare och produktionskostnader.
Projektet har resulterat i en manual för att dela in vibrationsskador i stadier samt en handlingsplan för sådana skador.
I många branscher arbetar man så mycket med händerna att arbetet kan ge belastningsbesvär och sjukfrånvaro. Projektet utvecklade och testade ett lättanvänt och bärbart system som mäter hastigheten i handrörelserna och aktiviteten i underarmsmusklerna.
Belastningsbesvär i hand, arm, skuldra eller nacke till följd av repetitivt handarbete leder ofta till lång sjukskrivning. I projektet studerar man detta för att se om HAL kan användas oftare och bidra till en minskning av belastningsbesvär vid handintensivt arbete.
Repetitivt och påfrestande arbete som orsakar belastningsbesvär i händer, armar och skuldror kan förekomma inom exempelvis handeln, industrin och städbranschen. I projektet undersöker forskaren hur han kan kan utveckla och utvärdera en checklista för identifiering av handintensivt arbete.
Projektet bidrar till bättre undersökningsmetoder för att ställa diagnos på och följa upp elskador. Kunskaperna som togs fram kan användas för att ge drabbade av elolyckor bättre vård och även bättre förebyggande åtgärder i branscher där sådana olyckor kan inträffa.
Projektet undersökte dansk och svensk byggindustri för att hitta orsakerna till skillnaden i olycksstatistik mellan de bägge länderna.
Projektet gjorde en sammanställning av produkter som kan användas för att minska fysisk belastning i byggbranschen. Resultaten har spridits till byggföretag, lärosäten, skyddsombud med flera.
Projektet ger kunskap om varför personlig skyddsutrustning inte alltid används och hur man kan öka den användningen
Projektet har undersökt hur och när personer som drabbats av mesoteliom kan ha utsatts för asbest. Forskarna hittade inga okända riskfällor utan fallen beror på exponering innan förbudet eller att man inte skyddat sig tillräckligt vid arbete med exempelvis eternitplattor med asbest.
Målare målar numera med vattenbaserade färger. De innehåller konserveringsmedel, isothiazolinoner, ITZ, som kan framkalla allergier. Forskarna tog fram en metod för att mäta ITZ i luften under arbete och mätte hur mycket av sådana ämnen målarna utsätts för i arbetet.
I projektet studeras vid vilka arbetsmoment man exponeras för sexvärt krom och hur man förhåller sig till dess gränsvärden på arbetsplatser där ämnet förekommer.
Resultaten från forskningen väntas ge ny kunskap om hur kvarts orsakar lungcancer. Detta kan leda till lägre gränsvärden, bättre arbetsmiljö och minskad dödlighet.
Forskaren utvecklar ett digitalt verktyg som ska kunna användas för att förutsäga kvartsexponering. Och avgöra om mätningar behöver göras vid riskbedömning.
Nanomaterial blir allt vanligare i yrkeslivet. Trots att man vet att partiklarna samlas i våra luftvägar saknas kunskap om hur detta påverkar hälsan.
Projektet undersöker hur vanliga nanopartiklar är i byggbranschen, hur utsatta yrkesgrupper är för dem och hur skadligt damm kan bli med dessa små partiklar.
Ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin.
Forskarna undersökte hur säkerhetskultur, det vill säga gemensamma värderingar och beteenden som är inriktade på säkerhet, kan finnas med i säkerhetsparkens aktiviteter.
Få tips för om hur du kan förebygga arbetsskador och sjukfrånvaro. Få även koll på våra seminarier och evenemang.
Håll dig uppdaterad om aktuell forskning, statistik, stöd och seminarier inom arbetsmiljö och hälsa genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev.
