Intjänande av pensionsrätt i AKAP-KR startar den första anställningsdagen. Det finns ingen angiven lägsta ålder i AKAP-KR.
I princip saknas även slutålder för intjänande. Parterna har i pensionsavtalet istället valt att räkna upp några situationer och kopplat dem till 32a § LAS. Denna så kallade LAS-ålder är 69 år sedan 2023.
Om anställningen påbörjas före LAS-åldern omfattas den anställda av AKAP-KR och tjänar in pensionsrätt så länge som anställningen pågår. Efter uppnådd LAS-ålder blir pensionsavsättningen dock 6 procent på alla lönedelar, även lönedelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.
Personer som nyanställs efter LAS-åldern har inte automatiskt rätt till intjänande av avtalspension men kan omfattas av AKAP-KR (med 6 procents pensionsavsättning oavsett storlek på lönen) efter överenskommelse med arbetsgivaren. Överenskommelse kan även träffas om högre pensionsavsättning.
Den anställda kommer själv överens med ”sin” försäkringsgivare om tidpunkten för uttaget. Från och med 2026 gäller dock att uttaget får ske tidigast vid fyllda 62 år (ursprungligen 55 år, som 2023 höjdes till 60 år).
Om den anställda själv inte ansökt om att börja ta ut sin pension vid en viss tidpunkt, påbörjas utbetalningen automatiskt då den anställda fyllt den i 32 a § LAS angivna åldern plus tolv månader. Sedan 2023 är det 69 år plus tolv månader, alltså 70 år.
Huvudregeln är att den avgiftsbestämda ålderspensionen betalas ut månadsvis och livsvarigt. Den anställda och försäkringsgivaren kan dock komma överens om att pensionen ska utbetalas under kortare tid. Den kortaste utbetalningstiden är tio år.
Beroende på vilka regler som respektive försäkringsgivare har, kan den anställda också göra andra överenskommelser. Det kan exempelvis gälla delvis uttag under några år, till exempel 25, 50 eller 75 procent i stället för 100 procent.
Under 2025, med start från den 1 januari, infördes möjligheten för en person som har börjat ta ut sin avgiftsbestämda ålderspension att komma överens med försäkringsgivaren att ”pausa” utbetalningen under en bestämd tidsperiod. Efter uppehållet påbörjas utbetalningarna igen och fortsätter antingen livsvarigt eller fram till den ursprungligen överenskomna tidpunkten.
Viktigt att notera:
Ett uppehåll ska gälla hela försäkringen hos den aktuella försäkringsgivaren. Det går alltså inte att pausa bara en del av en försäkring.
Den som har flera försäkringar hos flera försäkringsgivare måste kontakta alla försäkringsgivare om hon eller han vill att uppehållet ska avse hela ålderspensionen.
Uppehåll i utbetalningen får inte medföra att antalet utbetalningsmånader sammanlagt blir lägre än 10 år. (Undantag: Om ”pausningen” avser ett temporärt uttag på kortare tid än 10 år enligt en tidigare träffad överenskommelse om utbetalningstidens längd.)
Möjligheten att göra uppehåll i en pågående utbetalning av pensionen kan passa personer som tagit ut pension men senare börjat arbeta igen. Att ”pausa” pensionen under en tid kan vara ett sätt att spara pengarna till senare, det vill säga få högre månadsbelopp när utbetalningarna startar igen.
Huvudregeln är livsvarig utbetalning av avgiftsbestämd ålderspension. Inför utbetalningsstarten kan den pensionsberättigade komma överens med sin försäkringsgivare om en kortare utbetalningstid. Fram till 2025 gick det inte att ändra den överenskommelsen efter att utbetalningarna börjat. Den 1 januari 2025 infördes möjligheten att:
ändra en temporär utbetalningstid till en livsvarig, eller
ändra en kortare temporär utbetalningstid till en längre sådan.
Ekonomiskt medför en förlängning av utbetalningstiden att månadsbeloppen blir lägre än vid en kortare utbetalningstid, men i gengäld sjunker inte den disponibla inkomsten brant vid den tidpunkt då utbetalningarna ursprungligen överenskommits att upphöra.
Som pensionsgrundande lön i AKAP-KR, räknas ”ersättning som utges och är definierad som avlöningsförmån enligt gällande kommunala centrala kollektivavtal”.
Den pensionsgrundande lönen beräknas halvårsvis och har en övre gräns på 30 inkomstbasbelopp delat med två vid beräkning per halvår. 30 inkomstbasbelopp under 2026 är 2 502 000 kronor, av vilket hälften är 1 251 000 kronor.
I den pensionsgrundande lönen ingår det lönebortfall som uppkommer när den anställda råkat ut för sjukdom, arbetsskada eller olycksfall och är frånvarande från arbetet med ersättning enligt SFB. Även lönebortfall som uppstår under sjuklöneperioden enligt sjuklönelagen, eller när den anställda är ledig enligt föräldraledighetslagen eller med graviditetspenning, är pensionsgrundande.
Även ledighet på grund av fackligt förtroendeuppdrag utan rätt till lön (förmåner) är pensionsgrundande. För heltidsuppdrag finns dock en begränsning. Heltidsuppdrag som avser högst ett år är pensionsgrundande.
Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om att ytterligare avlönings- och anställningsförmåner ska vara pensionsgrundande.
Pensionsunderlag som sådant saknas i AKAP-KR, då det är ett helt avgiftsbestämt pensionsavtal. Därför har underlag för särskild avtalspension enligt AKAP-KR reglerats genom att det beräknas som ett genomsnitt av de tre sista årens pensionsgrundande löner (borträknat ”pensionsåret” och året dessförinnan). De pensionsgrundande lönerna värdesäkras var för sig med inkomstbasbeloppet.
Som avsättning till den anställdas avgiftsbestämda pension enligt AKAP-KR betalar arbetsgivaren in en pensionsavgift på 6 procent på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp (625 500 kronor eller 52 125 kronor i månaden under 2026). På lönedelar mellan 7,5 och 30 inkomstbasbelopp (625 500 – 2 502 000 kronor eller 52 125 – 208 500 kronor i månaden under 2026) är pensionsavgiften 31,5 procent.
Om anställningen består efter det att den anställda fyllt 69 år (enligt 32a § LAS) är pensionsavgiften 6 procent (tidigare 4,5 procent) på hela den pensionsgrundande lönen.
Följande grupper anställda har, förutom den ovan beskrivna ordinarie pensionsavsättningen också rätt till extra avsättning:
Anställda som före den 1 januari 2023 hade intjänande av förmånsbestämd ålderspension (för inkomster över den allmänna pensionens inkomsttak på 7,5 inkomstbasbelopp) fördes inte automatiskt över till AKAP-KR, utan kvarstod i KAP-KL. Dessa anställda fick under våren 2023 möjlighet att välja att fortsätta omfattas av KAP-KL eller att gå över till AKAP-KR med rätt till tillägg av pensionsavgift (extra pensionspremier).
Detsamma gäller de anställda som år 2023 inte överfördes automatiskt till AKAP-KR på grund av partiell sjukersättning eller arbetsskadelivränta. När det var dags för automatisk överföring till AKAP-KR även för denna grupp 2025, låg några kvar i KAP-KL eftersom de vid tidpunkten för insjuknandet hade rätt till förmånsbestämd ålderspension. Dessa anställda fick under våren 2025 möjlighet att välja att fortsätta omfattas av KAP-KL eller att gå över till AKAP-KR med rätt till tillägg av pensionsavgift (extra pensionsavgifter).
Om en anställd som antingen den 1 januari 2023 eller den 1 januari 2025 överfördes automatiskt från KAP-KL till AKAP-KR uppnår en pensionsgrundande lön på över 7,5 inkomstbasbelopp under något av åren 2022-2026 betalar arbetsgivaren in en årlig tilläggsavgift på de överstigande lönedelarna (upp till AKAP-KR:s inkomsttak på 30 inkomstbasbelopp).
Tilläggsavgifter kan bli aktuella från och med den dag då arbetstagaren omfattas av AKAP-KR och för tid framåt. Tilläggsavgiftens storlek är densamma som tilläggsavgiften vid eget val av övergång från KAP-KL till AKAP-KR. Även här kan tillägget ges till 65 års ålder. Även anställda som automatiskt överfördes från PFA 01 eller PFA 98 den 1 januari 2025 omfattas av ovanstående rätt till tilläggsavgifter.
PA-KFS 09 och PA-KFS 09 T ersatte från och med 2009 det tidigare ”Gamla PA-KFS”. Vid övergången fanns anställda som fick rätt till övergångspremier. Vid övergången den 1 januari 2023 från PA-KFS 09 till AKAP-KR tog anställda födda 1958 eller senare med sig en motsvarande rätt till övergångspremier enligt PA-KFS 09.
Utöver de pensionsavgifter som betalas enligt AKAP-KR betalar arbetsgivaren därutöver en årlig tilläggsavgift. För anställda födda 1958-1969 som omfattats av PA-KFS 09 är tilläggsavgiften mellan 1,2 och 0,1 procent för lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp (625 500 kronor eller 52 125 kronor i månaden under 2026). För anställda födda 1958-1985 som omfattas av PA-KFS 09 är tilläggsavgiften mellan 9,5 och 0,5 procent för lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.
Vid övergången den 1 januari 2025 från PA-KFS 09 T till AKAP-KR tog anställda födda 1960 eller senare med sig en motsvarande rätt till övergångspremier enligt PA-KFS 09 T. Utöver de pensionsavgifter som betalas enligt AKAP-KR betalar arbetsgivaren därutöver en årlig tilläggsavgift. För anställda födda 1960-1989 är tilläggsavgiften mellan 8,5 och 0,5 procent på lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp.
