Frågor och svar

Hur lång tid det tar att handlägga ett ärende beror på vilken för­säkring det gäller, men också på själva ärendet i sig. Vissa tar längre tid att utreda helt enkelt. Men på ett ungefär är det så här:

Vid sjukdom
Avtals­grupp­sjukförsäkring, AGS och AGS-KL:
4-6 veckor

Vid arbetsskada
Trygghets­försäkring vid arbetsskada, TFA och TFA-KL och Avtal om ersättning vid personskada, PSA:
Det tar ungefär 2 veckor innan du får ett beslut i ditt ärende. Om du fortfarande har besvär av din arbetsskada efter 1 år behöver vi göra en ny bedömning för att kunna avgöra om du har rätt till ytterligare pengar. Den bedömningen kan ta upp till 3 månader.

Vid arbetsbrist
För­säkring om avgångs­bidrag, AGB:
2 veckor

Vid dödsfall
Tjänste­grupp­liv­försäkring, TGL:
2 veckor

Vid föräldraledighet
För­säkring om föräldra­penning­tillägg, FPT:
2-4 veckor

Nej, försäkringen gäller även om du inte är med i facket. Om din arbetsgivare har kollektiv­avtalade försäk­ringar för sina anställda gäller de även för dig. Det är alltså din an­ställning som avgör om du är försäkrad, inte om du är med i facket eller inte.

De här är pensionsgrundande:

• dagsersättning från Avtals­grupp­sjukförsäkring, AGS och AGS-KL.

• inkomstförlust och livränta från Trygghets­försäkring vid arbetsskada, TFA, TFA-KL och från Avtal om ersättning vid personskada, PSA.

• föräldra­penning­tillägg, FPT.

De här är inte pensionsgrundande:

• ersättning från För­säkring om avgångs­bidrag, AGB.

• ersättning från Tjänste­grupp­liv­försäkring, TGL.

• månadsersättning från Avtals­grupp­sjukförsäkring, AGS och AGS-KL.

Några ersättningar är skattefria och för de som inte är det drar vi 30 procent i skatt innan vi betalar ut ersättningen till dig.

Skattefri ersättning:

• Ersättning vid dödsfall från Tjänste­grupp­liv­försäkring, TGL.

• Ersättning vid arbetsskada från Trygghets­försäkring vid arbetsskada, TFA och TFA-KL + från Avtal om ersättning vid arbetsskada, PSA. Observera att det inte gäller ersättning för förlorad inkomst.

Ersättning där vi drar 30 procent i skatt:

• Dagsersättning och månadsersättning från Avtals­grupp­sjukförsäkring, AGS och AGS-KL.

• Ersättning vid uppsägning på grund av arbetsbrist från För­säkring om avgångs­bidrag, AGB.

• Ersättning för förlorad inkomst från Trygghets­försäkring vid arbetsskada, TFA och TFA-KL + från Avtal om ersättning vid arbetsskada, PSA.

• Föräldra­penning­tillägg från För­säkring om föräldra­penning­tillägg, FPT.

Vi skickar upp­gifter till Skatteverket om ersättning som vi har betalat ut.

Om du själv inte vet om det finns kollektiv­avtalade försäk­ringar på din arbetsplats ska du fråga din arbetsgivare eller en facklig representant.

Nej, den infor­mationen får vi från Försäkrings­kassan.

När du inte längre är sjukskriven alls anmäler du detta till Försäkrings­kassan. Vår ersättning och utbetalning beräknas utifrån upp­gifter vi får från Försäkrings­kassan, så när du friskanmäler dig där är du även friskanmäld hos oss. Friskanmälan betyder att du har återgått helt till jobbet, är du deltidssjukskriven ska du inte friskanmäla dig.

Försäkringen kan fortsätta att gälla som tidigare i sex månader och därefter med efterskydd i ytterligare 720 friska dagar. En förutsättning är dock att du fortsatt har en sjuk­penning­grundande inkomst fastställd hos Försäkrings­kassan.  

Om du under tjänstledighet får rätt till annan avtalad sjukförmån så upphör försäkringen att gälla.  

Om anställningen upphör så kan försäkringen fortsätta att gälla i ytterligare högst 720 kalenderdagar. Det kallas för efterskydd. En förutsättning för att efterskydd ska gälla är att du behåller rätten till sjuk­penning­grundande inkomst (SGI).

Läs mer om efterskydd

Om du redan har anmält sjukdom till oss: Skicka in beslutet om sjukersättning från Försäkrings­kassan. Skicka också med det senaste läkarintyget.

Om du inte har anmält sjukdom till oss: Gör en anmälan på vår webbplats, komplettera med beslutet om sjukersättning från Försäkrings­kassan + det senaste läkarintyget.

Hur många dagar som du kan få ersättning från Avtals­grupp­sjukförsäkringen bestäms av ditt kollektiv­avtal.

Du som är privat eller kooperativt anställd arbetare: ersättning betalas från och med dag 15 i sjukperioden, och som längst till och med dag 360.

Du som är anställd inom kommun, region, Svenska kyrkan och vissa kommunala företag: ersättning betalas från och med dag 91 i sjukperioden, och som längst till och med dag 360. De första 90 dagarna får de flesta sjuklön från sin arbetsgivare. Om du får sjuklön kortare tid kan du få ersättning när du inte längre får sjuklön, men tidigast när du har varit sjukskriven i 15 dagar.

Ersättningen från oss är ett komplement till den ersättning du får från Försäkrings­kassan. Läs mer om vilken ersättning som gäller för dig.

Om det har gått mer än fem dagar mellan två sjukperioder så måste du göra en anmälan för varje sjuk­period.

Under tid med sjukpenning

• Är du sjukskriven kortare tid än tre månader? Då behöver du inte skicka in fler kopior av läkarintyg.

• Är du sjukskriven 90 dagar eller längre? Då skickar du in en ny kopia av läkarintyget som gäller vid tidpunkten för dag 90 i sjukperioden. Efter det behövs inga fler intyg, vi hämtar upp­gifter om sjukpenning från Försäkrings­kassan varje månadsskifte.

Under tid med sjuk- eller aktivitetsersättning

• Om du får en varaktig nedsättning av arbetsförmågan och Försäkrings­kassan beviljar dig sjuk- eller aktivitetsersättning så ska du skicka in en kopia på Försäkrings­kassans beslut och bifoga det senaste läkarintyget som gäller för tid fram till beslutet. Vi kan då utreda om du har rätt till månadsersättning
  från oss.

Ja, det kan du göra. Du behöver inte göra anmälan till sjuk­försäkringen samtidigt som du gör anmälan till Försäkrings­kassan. Det går bra att göra senare.

Du kan anmäla även äldre och avslutade sjukskrivningar.

Ja, du kan du få ersättning när du är deltidssjukskriven och får sjukpenning från Försäkrings­kassan. Du behöver inte anmäla till oss om Försäkrings­kassan börjar betala halv sjukpenning istället för hel. Vi får den uppgiften automatiskt.

Nej, det behöver du inte göra. Om din sjukpenning ändras på något sätt så får vi den uppgiften automatiskt från Försäkrings­kassan. Exempel: du har tidigare haft hel sjukpenning och nu får du halv sjukpenning.

Ja, vi gör normalt skatteavdrag med 30 procent och redovisar ersättningen till Skatteverket varje månad.

Du som får dagsersättning

När vi får infor­mation om att du har fått sjukpenning från Försäkrings­kassan kan vi betala ut dagsersättning till dig. Upp­gifter om när sjukpenning har betalats får vi direkt från Försäkrings­kassan.

Du som får månadsersättning

När du får sjuk- eller aktivitetsersättning från Försäkrings­kassan betalar vi ut månadsersättning den 25:e varje månad.

Se alla utbetalningsdagar

Efterskydd innebär att försäkringen kan fortsätta att gälla under högst 720 kalenderdagar efter att din an­ställning har upphört eller vid längre tids frånvaro från arbetet, till exempel tjänstledighet.

En förutsättning för att efterskydd ska gälla är att du behåller rätten till sjuk­penning­grundande inkomst (SGI).

Läs mer om hur efterskydd fungerar

När priserna på varor och tjänster går upp i samhället ökar vi den ersättning man får från sjuk­försäkringen med ett så kallat värdesäkringstillägg. Det tillägget är till för dig som fått ersättning från vår sjuk­försäkring i mer än 24 månader i en följd. Tillägget höjs sedan en gång om året. Det är prisbasbeloppet som bestämmer hur mycket extra pengar vi betalar ut med värdesäkringstillägget.

Prisbasbeloppet är ett värde som speglar prisutvecklingen i samhället. Beloppet används till exempel för att räkna ut skatter, pensioner och ersättningar. Det är regeringen som varje år bestämmer hur högt beloppet ska vara.

Avtals­grupp­sjukförsäkring är en kollektiv­avtalad sjuk­försäkring som du har genom din an­ställning. Du som har kollektiv­avtal och arbetar inom den privata sektorn skyddas av avtals­grupp­sjukförsäkringen AGS, och du som arbetar inom kommun och region, svenska kyrkan eller kommunala företag skyddas av avtals­grupp­sjukförsäkringen AGS-KL.

En vanlig anledning till att man får avslag är att vi och Försäkrings­kassan har olika långa handläggningstider. Det tar cirka 30 dagar innan Försäkrings­kassan betalar ut ersättning.

För att du ska kunna få ersättning från oss krävs att du har fått sjukpenning från Försäkrings­kassan. Vi kan alltså inte betala något till dig innan du har fått sjukpenning från Försäkrings­kassan. Du får då ett beslut om avslag från oss. För att undvika att få avslag kan du vänta med att anmäla till oss tills du har fått sjukpenning från Försäkrings­kassan.

Ja, du kan få ersättning från arbets­skade­försäkringen om du har förlorat en frisk tand när du skadade dig.

Försäkrings­kassan ersätter kostnader för tandvård som har orsakats av en arbetsskada. De kan också ersätta resekostnader i samband med tandläkarbesök.

Du kan få ersättning för kostnader, till exempel läkarvård, läkemedel och sjukgymnastik.

För dig som är statligt anställd dras ett karensbelopp på 100 kr av från ersättningen.

För dig som är privat anställd dras en självrisk på 500 kr av från ersättningen.

Om din arbetsgivare har försäkringen, eller är skyldig att teckna försäkringen, kan du få ersättning. Det beror också på vad det är för skada du råkat ut för.

Du kan läsa mer om vilken ersättning du kan få här: Ersättning vid arbetsskada

Du ska anmäla det till oss så prövar vi om du kan ha rätt till ytterligare ersättning från oss.

Särskilda regler gäller för olycksfall där ett motordrivet fordon är inblandat (till exempel bil, buss eller moped). Då gäller trafikskadelagen.

Arbets­skade­försäkringen gäller om olyckan sker när du färdas i tjänsten. Då kan du antingen få ersättning från trafikförsäkringsbolaget eller från oss.

Ersättningen från trafikförsäkringsbolaget är ofta mer förmånlig. Därför är det viktigt att du också anmäler skadan till trafikförsäkringsbolaget.

Arbets­skade­försäkringen gäller inte om olyckan sker under färd till eller från arbetet med ett motordrivet fordon inblandat. Då ska olyckan anmälas till det försäkrings­bolag där fordonet är försäkrat. Om du är sjukskriven ska du också anmäla till vår sjuk­försäkring, om den gäller för dig.

För att vi ska kunna betala pengar till dig behöver du anmäla ditt bankkonto. Gör så här:

1. Gå till swedbank.se/kontoregister.

2. Skriv in ditt kontonummer.

Du kan anmäla konto från vilken svensk bank som helst. Du behöver inte vara kund hos Swedbank. Om vi beslutar att du har rätt till ersättning sätter vi in pengarna på ditt konto. Anmäler du inget konto får du en utbetalningsavi med posten.

Om du har anmält arbetsskadan tidigare (som du nu har fått ärr efter): På vår webbplats startsida klickar du på "Skicka dokument och komplettera ärende". Där kompletterar du med infor­mation/foton på ditt ärr som du har fått på grund av arbetsskadan.

Om du inte har anmält arbetsskadan tidigare: Då klickar du på knappen "Logga in" på vår webbplats startsida. Du måste anmäla arbetsskadan som har lett till att du har fått ett ärr.

Är du inte nöjd, kan du överklaga. Läs mer under om du inte är nöjd.

Ja, du kan få ersättning för inkomstförlust från dag 1 vid olycksfall i arbetet. Det räcker med att olycksfallet lett till arbetsoförmåga under del av dag eller mer.

Här kan du läsa mer om hur ersättningen fungerar

Ja, det kan räknas som ett olycksfall i arbetet. Du som drabbas av en personskada kan ha rätt till ersättning från arbets­skade­försäkringen om du har varit utsatt för ett direkt hot. Då kan vi lämna ersättning för inkomstförlust, kostnader, sveda och värk samt lyte och men.

Här kan du läsa mer om vad som gäller om du drabbats av hot, våld eller rån.

Om du drabbats av arbetsoförmåga på grund av att du cyklade omkull, kan du få ersättning för kostnader som till exempel läkarvård och läkemedel. Du kan även få ersättning för vissa saker som till exempel glasögon och kläder som gick sönder i samband med olyckan.

Du kan få ersättning för framtida inkomstförlust om du får bestående besvär (invaliditet). Däremot lämnas ingen ersättning för inkomstförlust under sjukskrivningstiden.

I vissa fall kan du även få ersättning för sveda och värk.

Skador på din cykel ersätts inte.

Vid inkomstförlust som inte ersätts av arbetsskadelivränta från Försäkrings­kassan eller på något annat sätt, kan du ha rätt till ersättning från oss.

Du får ersättning om du har en årsinkomst över 7,5 prisbasbelopp, 391 750 kronor, eller en årsinkomst under 7,5 prisbasbelopp om inkomstförlusten är mindre än en femtondel.

Ja, du kan skicka dem i efterhand. Du kan komplettera ditt pågående ärende direkt på Mina sidor.

Ja, det är viktigt att göra en anmälan, eftersom du kan få ersättning för till exempel ärr eller kvarstående besvär.

För dig som är privat anställd samt anställd inom kommuner, regioner och Svenska kyrkan

Du kan få ersättning för inkomstförlust från dag 1 vid olycksfall i arbetet. Det räcker med att olycksfallet lett till arbetsoförmåga under del av dag eller mer.

Du kan få ersättning för sveda och värk om du blir sjukskriven längre än 30 dagar.

Om du får bestående invaliditet kan du ha rätt till ersättning för framtida inkomstförlust.

Du kan också få ersättning för kostnader, till exempel läkarvård, läkemedel och sjukgymnastik. Från ersättning för kostnader dras en självrisk på 500 kr för dig som är privat anställd. För att någon betalning ska göras ska det sedan återstå minst 100 kr. Du har ingen självrisk om du arbetar inom kommuner, regioner eller Svenska kyrkan.

För dig som är kooperativt anställd

Du kan få ersättning för inkomstförlust från dag 1 vid olycksfall i arbetet. Det räcker med att olycksfallet lett till arbetsoförmåga under del av dag eller mer.

Du kan också få ersättning för kostnader, till exempel läkarvård, läkemedel och sjukgymnastik. Du kan även få ersättning för sveda och värk.

Om du får bestående invaliditet kan du ha rätt till ersättning för framtida inkomstförlust.

För statligt anställda

Du kan få ersättning för inkomstförlust från dag 1 vid olycksfall i arbetet. Det räcker med att olycksfallet lett till en sjukskrivning under del av dag eller mer.

Du kan också få ersättning för kostnader, till exempel läkarvård, läkemedel och sjukgymnastik. Du kan få ersättning för sveda och värk om du har en sjukledighet som är längre än 30 dagar.

Om du får bestående invaliditet kan du ha rätt till ersättning för framtida inkomstförlust.

Ett olycksfall på din fritid anmäler du till det försäkrings­bolag där du har en olycksfallsförsäkring som gäller på fritiden.

Om du däremot skadar dig på väg till eller från jobbet ska du anmäla det som en arbetsskada (färdolycksfall) till oss. Det finns ett undantag: Är det ett fordon inblandat ska du istället anmäla till det försäkrings­bolag där fordonet är försäkrat.

Covid-19 är en smittsam sjukdom och kan därför godkännas som arbetsskada.

För att vi ska pröva din rätt till ersättning behöver besvären vara kvar efter 180 dagar. Utöver det så ska smittan ha skett:

• Vid ett laboratorium där man arbetar med smittämnen.

• Genom arbete inom sjukvård eller annat arbete med behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person.
  

Du kan läsa mer om vad som gäller kring Covid-19 och våra försäkringar här.

Nej, genom vår arbets­skade­försäkring får du ersättning som ska motsvara ett skadestånd.

Du behöver inte betala skatt om du får ersättning för:

• Kostnader

• Sveda och värk

• Bestående besvär (medicinsk invaliditet)

Du behöver betala skatt om du får ersättning för:

• Inkomstförlust

• Dröjsmålsränta

Då gör vi ett skatteavdrag på 30 procent och redovisar ersättningen till Skatteverket varje månad.

Arbets­skade­försäkringen kan lämna ersättning för begravningskostnader som inte ersätts av någon annan för­säkring. De som var beroende av den avlidna/avlidne för sin försörjning kan få ersättning för förlust av underhåll.

En person som stått den avlidna/avlidne särskilt nära och som fått en psykisk chock eller andra psykiska besvär kan få ersättning för detta.

Om ett dödsfall beror på en arbetsskada kan dina anhöriga anmäla det under Anmälan till arbetsskadeförsäkringen.

En arbets­sjuk­dom beror på att du har utsatts för något skadligt i arbetsmiljön som påverkar din fysiska eller psykiska hälsa.

Exempel på skadliga faktorer:

• Tungt arbete eller olämpliga arbetsställningar som kan orsaka rygg- eller ledbesvär.

• Ensidigt arbete som kan orsaka muskel- och senskador.

• Farliga ämnen som kan orsaka eksem, allergier, luftvägsbesvär och cancer.

• Psykiskt påfrestande arbetsförhållanden som kan orsaka psykiska besvär eller psykosomatiska sjukdomar som exempelvis magsår eller hjärtbesvär.

• Vibrationer som kan skada blodkärl, nerver och leder.

• Buller som kan orsaka hörselskador.
  

För att vi ska kunna pröva rätt till ersättning vid arbets­sjuk­dom måste den vara godkänd av Försäkrings­kassan eller finnas i ILO-förteckningen av arbetssjukdomar. Besvären måste också vara kvar i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig.

Färdolycksfall är när en olycka sker under den vanliga direkta färden till eller från arbetet.

Två typer av avvikelser är okej för att det ska räknas som färdolycksfall:

• Hämta eller lämna barn på förskola.

• Samåkning. Om den sker regel­bundet och om den färdvägen är en naturlig väg för samåkningen.
  

Vid färdskada som omfattas av trafikskadelagen gäller inte försäkringen. Då ska skadan anmälas till det inblandade fordonets trafikförsäkringsbolag.

ILO-förteckningen är en lista över yrkes­sjukdomar som är skapad av ILO - International labour Organization (Internationella arbetsorganisationen). Det är ett FN-organ som arbetar med arbetslivsfrågor i hela världen.

I förteckningen finns bland annat följande sjukdomar:

• Hörselnedsättning orsakad av buller

• Eksem

• Astma

• Sjukdomar orsakade av vissa farliga ämnen

• Smittsamma sjukdomar under särskilda förutsättningar

Här kan du se hela ILO-förteckningen.

Ett färdolycksfall är en olycka som inträffar på väg till eller från arbetet. Till exempel att du halkar, snubblar eller cyklar omkull.

Med trafikskada menas att ett fordon (som ska vara trafikförsäkrat) är inblandat i olyckan.

Arbets­skade­försäkringen gäller inte när ett fordon är inblandat i färdolycksfallet. Olyckan ska då anmälas till det försäkrings­bolag där fordonet är försäkrat och även till oss (vår sjuk­försäkring), om sjuk­försäkringen gäller för dig.

En trafikolycka som inträffar i arbetet till exempel under tjänsteresa, är detsamma som ett olycksfall i arbetet.

Ett olycksfall i arbetet har orsakats av en kortvarig, ovanlig, plötslig och oväntad händelse. Det kan till exempel vara att du ramlar från en stege och bryter benet, skär dig på en kniv eller liknande.

En arbets­sjuk­dom har orsakats av något i arbetsmiljön som är skadligt för hälsan, till exempel buller, kemiska ämnen, vibrationer eller tungt och ensidigt arbete.

Sveda och värk är en ersättning för fysiskt och psykiskt lidande och obehag under den tid som skadan läker och behandlas, så kallad akut sjuktid.

Villkoren för när sveda och värk kan betalas ut är olika beroende på vilket kollektiv­avtal som gäller för dig. Om du omfattas av TFA eller TFA-KL ska du ha varit sjukskriven minst 31 dagar för att få ersättning för sveda och värk. Är du anställd inom kooperationen har du inget krav på sjukskrivning.

Läs mer om vad som gäller för dig i våra försäkringsvillkor för arbetsskadeförsäkringen eller genom att fråga din chef eller HR-avdelning.

Hur mycket ersättning kan jag få?

Ersättningen räknas utifrån vilken typ av skada det gäller och dess omfattning, samt tid för behandling och läkning. När du anmäler din arbetsskada till oss utreder vi vilken ersättning du kan få, inklusive ersättning för sveda och verk.

Storleken på ersättningen för sveda och värk utgår från trafikskadenämndens tabellverk. Du kan hitta mer infor­mation och aktuella ersättningsnivåer på Trafikskadenämndens webbplats.

Vad är skillnaden mellan sveda och värk och lyte och men?

Sveda och värk är ersättning för ett övergående fysiskt och/eller psykiskt lidande.

Lyte och men är ersättning för ett fysiskt och/eller psykiskt lidande som kvarstår efter läkningstiden har tagit slut. Det kan till exempel vara minskad rörelseförmåga, smärta eller nedsatt hörsel. Här ingår även ersättning för ärr.

Du kan få ersättning för bestående fysiska och psykiska besvär, det vill säga medicinsk invaliditet. Det innebär att din skada lett till en funktionsnedsättning, där du till exempel inte kan böja ett knä, har problem med att lyfta eller har viss smärta.

Med dagens teknik kan många arbetsuppgifter göras på distans, till exempel i det egna hemmet. Till skillnad från arbete på arbetsplatsen krävs att olycksfallet har ett direkt samband med det arbete du ska utföra.

Se exempel på vad som kan räknas som arbetsskada i hemmet.

Om du skadar dig på en handtruck ska händelsen prövas av Afa För­säkring och om det är en truck man kan åka på ska händelsen i första hand prövas av trafikförsäkringen.

Det gör du genom att logga in på Mina Sidor. På startsidan av vår webbplats kan du klicka på Logga in eller Komplettera ansökan.

Det kan finnas flera anledningar till varför du inte får någon ersättning. Det kan till exempel bero på:

• Händelsen du har anmält räknas inte som arbetsskada enligt försäkringsvillkoren.

• Händelsen som du har anmält räknas som arbetsskada. Men om du till exempel inte har varit sjukskriven eller haft några kostnader får du ingen ersättning för det.

• Du har råkat ut för en olycka där en bil är inblandad. Då ska det inte anmälas till oss, utan till det försäkrings­bolag där fordonet är försäkrat.

Det kan förstås finnas fler anledningar än de exempel vi har räknat upp. Vi följer de försäkrings­villkor som arbets­marknadens parter har förhandlat fram. Då blir det så ibland att man kan få avslag, det vill säga blir utan ersättning helt eller delvis.

Om du inte förstår varför du inte har fått ersättning ska du alltid kontakta din handläggare för att få mer infor­mation.

För att det ska räknas som smittsam arbets­sjuk­dom ska besvären vara kvar i minst 180 dagar efter den dag då sjukdomen visade sig. Du ska ha blivit smittad på något av följande sätt:

• Vid ett laboratorium där man arbetar med smittämnen.

• Genom arbete inom sjukvård eller annat arbete med behandling, vård eller omhändertagande av smittförande person.

• Genom att ta hand om eller hantera smittförande djur eller material.

Sjukdomen behöver finnas med i bilagan till Förordning om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd (längst ner på sidan).

Om du har fått den smittsamma sjukdomen på grund av ett olycksfall i arbetet, till exempel om du har stuckit dig på en kanyl eller skurit dig på ett föremål, gäller i stället reglerna om olycksfall. Då omfattas alla slags smittsamma sjukdomar.

Om du varit anställd kortare tid än 50 månader (4 år och 2 månader) på din senaste arbetsplats, ska du skicka med intyg på tidigare anställningar. Vi behöver veta att du har varit anställd minst 50 månader under de senaste fem åren på arbetsplatser med För­säkring om avgångs­bidrag (AGB).

Nej, du behöver inte vara arbetslös för att ha rätt till ersättning från för­säkring om avgångs­bidrag (AGB).

Undantag är:

• Om du blir erbjuden fortsatt arbete på företaget/koncernen inom tre månader.

• Om företaget har övergått till ny ägare och du blir erbjuden arbete där.

• Om du har beviljats hel sjukersättning från Försäkrings­kassan innan anställningen upphört.

Ja. Vi gör skatteavdrag med 30 procent och redovisar ersättningen till Skatteverket.

Nej, försäkringen gäller även om du inte är med i facket. Om din arbetsgivare har kollektiv­avtalade försäk­ringar för sina anställda gäller de även för dig. Det är alltså din an­ställning som avgör om du är försäkrad, inte om du är med i facket eller inte.

Du kan skicka in din anmälan i samband med att din an­ställning upphör. Du kan även skicka in den i efterhand, men kom ihåg att skicka in den senast inom två år från det att du slutat din an­ställning.

Avgångs­bidraget minskar inte din ersättning hos a-kassan. När du gör anmälan till a-kassan behöver du inte redovisa ersättningen du får från oss.

Ja. Du ansvarar själv för att anmälan kommer in till oss. Du och arbetsgivaren fyller tillsammans i anmälnings­blanketten. Anmälan måste skickas in inom två år från anställningens sista dag.

Du ska be konkursförvaltaren att fylla i arbetsgivarens upp­gifter på anmälnings­blanketten.

Du kan ha rätt till en del av ersättningen från försäkringen om avgångs­bidrag (AGB). Skicka därför in anmälan.

Du kan som mest få en hel ersättning under en femårsperiod. Om du har fått en reducerad ersättning för mindre än fem år sedan, kan du ha rätt till ytterligare ersättning om du blir uppsagd igen på grund av arbetsbrist.

Det kan exempelvis bero på att du arbetar deltid.

Nej, ersättningen som betalas ut är fri från inkomstskatt.

Ja, försäkringen gäller så länge som du är anställd. Du är alltid försäkrad, även om du är frånvarande från arbetet sex månader i följd, oavsett orsak.

Om du blir sjuk inom de sex månaderna fortsätter försäkringen att gälla som längst fram tills dess att du fyller 65 år.

Du kan antingen höra av dig till oss per brev, eller genom att ringa oss på 0771-88 00 99. Vi kommer då att skicka ut det senaste förmåns­tagar­förordnande till dig per post.

Du kan också skicka in ett nytt förordnande. Det senaste vi tar emot är det som gäller.

Försäkringen gäller normalt endast för dödsfall innan 66-årsdagen.

Om man fortfarande är anställd och jobbar efter att man fyllt 66 år fortsätter försäkringen att gälla. Försäkringen gäller inte om man är frånvarande mer än 90 dagar.

Ersättningen betalas ut i form av engångsbelopp. Storleken på beloppen beror på din ålder vid döds­fallet, arbets­tid och på vilka efterlevande som finns.

Ja, du är välkommen att ansöka om familje­skydd. Det förutsätter att du får tjänste­pension inbetald till Avtals­pension SAF-LO. Det får du om du är arbetare på ett privat företag eller är egen företagare som har tecknat detta pensionsavtal.

Om du är nyanställd behöver du inte fylla i en hälsodeklaration om du ansöker inom 30 dagar. Däremot om du väntar längre med att ansöka, så kan du behöva göra en hälsoprövning.

Du behöver ha en inkomst som är så stor att den räcker till kostnaden för familje­skyddet.

Ja, du kan ändra ordningen på förmånstagarna.

Du behöver inte göra något om du är nöjd med de generella förmånstagarna som beskrivs under rubriken "Vem betalar vi ersättning till?".

Är du inte nöjd hittar du här en blankett för att ändra förmånstagarordningen. Ladda ner blanketten, fyll i den och skicka till oss.

Familje­skydd är en livförsäkring som du som är arbetare på ett privat företag eller egenföretagare kan teckna själv utöver Tjänste­grupp­liv­försäkring (TGL). Du väljer själv hur mycket pengar familjen ska få och under hur många år som pengarna betalas ut.

Läs mer om Familjeskydd

De som kan få ersättning från familje­skyddet är:

• Din make/maka, registrerad partner eller sambo.

• Din före detta make/maka/registrerade partner/sambo.

• Ditt/dina barn och fosterbarn.

Du kan ändra ordningen på förmånstagarna, genom att fylla i en blankett och skicka in till Fora.

Vill du veta mer kan du kontakta Fora.

Någon anhörig eller annan person som har detta uppdrag.

Nej, din föräldraledighetsperiod avbryts inte. Men du kan bara få föräldra­penning­tillägg för de dagar som du tar ut föräldrapenning från Försäkrings­kassan.

Nej, försäkringen gäller inte för 10-dagar (tillfällig föräldrapenning) i samband med att barnet föds.

10-dagar kallades tidigare för pappadagar.

Nej, då gäller inte försäkringen. Däremot kan du fortfarande få föräldrapenning från Försäkrings­kassan. Här kan du läsa mer om vad som gäller om du är föräldraledig och arbetslös.

Nej, försäkringen gäller inte vid tillfällig föräldrapenning vid vård av sjukt barn, VAB.

Du anmäler digitalt genom att logga in på Mina sidor med e-legitimation. Tänk på att du behöver det här när du anmäler:

• Din arbetsgivares organisations­nummer

• Datum för perioden du ska vara föräldraledig

• Din sjuk­penning­grundande inkomst, SGI

• Anställd i 12 månader innan barnets födelse eller adoption: du har rätt till högst 60 dagars ersättning.

• Anställd i 24 månader innan barnets födelse eller adoption: du har rätt till högst 180 dagars ersättning.

Om du har haft flera anställningar hos olika arbetsgivare som har försäkringen, så kan du räkna ihop din an­ställnings­tid från de senaste fyra åren.

Det är bara den som är förälder till barnet som kan få föräldra­penning­tillägg. Personer som också kan räknas som förälder är förälders make/maka som bor med föräldern, förälders sambo, särskilt förordnad vårdnadshavare som har hand om barnet, familjehemsföräldrar eller blivande adoptivföräldrar. Några andra personer har inte rätt till föräldra­penning­tillägg.

Ja, om båda föräldrarna har Föräldra­penning­tillägg via sin an­ställning kan de var för sig ha rätt till ersättning.

Ja, det kan du göra. Vi behöver få din ansökan innan det har gått 5 ½ år efter barnets födelse, eller adoption.

Ja. Vi gör skatteavdrag med 30 procent från föräldra­penning­tillägget och redovisar ersättningen till Skatteverket varje månad.

Ja, du ska innan barnets födelse eller adoption ha varit anställd i minst 12 månader under de senaste fyra åren hos en eller flera arbetsgivare som har föräldra­penning­tillägg.

Nej, försäkringen gäller även om du inte är med i facket. Om din arbetsgivare har kollektiv­avtalade försäk­ringar för sina anställda gäller de även för dig. Det är alltså din an­ställning som avgör om du är försäkrad, inte om du är med i facket eller inte.

När du har fått besked om den period du sökt föräldra­penning­tillägg för, betalar vi ut ersättning ungefär en vecka efter att du börjat få föräldrapenning från Försäkrings­kassan.

När du fått föräldrapenning från Försäkrings­kassan kan du göra en anmälan till oss. Du kan också anmäla perioder du tagit ut med föräldrapenning i efterhand. För att ha rätt till ersättning måste du göra en anmälan inom 5 ½ år efter barnets födelse eller adoption.

Nej. För att få föräldra­penning­tillägg från oss behöver vi bara veta startdatum och slutdatum för föräldraledigheten.

Det spelar ingen roll om du tar ut 1 dag eller 5 dagar i veckan med föräldrapenning från Försäkrings­kassan. Du planerar ledigheten på det sätt som du och din arbetsgivare kommer överens om.

Föräldra­penning­tillägg är en kollektiv­avtalad föräldraförsäkring som kan ge extra ersättning när du är föräldraledig från ditt arbete och får föräldrapenning från Försäkrings­kassan. Ersättningen betalas som längst tills barnet fyller 18 månader eller till 18 månader efter adoptionstillfället.

Föräldrapenning:

Försäkrings­kassan betalar ut föräldrapenning när du är föräldraledig. Det ingår i den så kallade socialförsäkringen.

Föräldrapenningtillägg:

Föräldra­penning­tillägg är en för­säkring som du har via kollektiv­avtalet på din arbetsplats. Det är ett tillägg till föräldrapenningen från Försäkrings­kassan. Och det betyder att du får lite extra pengar en del av de dagar som du tar ut föräldrapenning från Försäkrings­kassan. Det är vi på Afa För­säkring som betalar ut föräldra­penning­tillägg. Du måste själv ansöka om det hos oss för att du ska kunna få ersättning.

Alla arbetsgivare har inte kollektiv­avtal med föräldra­penning­tillägg. Men de kan ha andra lösningar som ändå kan ge dig lite extra pengar utöver föräldrapenningen från Försäkrings­kassan. En del arbetsgivare kallar det för föräldralön.

Du får 10 procent av den lön som ligger till grund för föräldrapenningen, om den är max 10 prisbasbelopp. Tjänar du mer än så får du även 90 procent på den lön som är över 10 prisbasbelopp.

Försäkringen innehåller inget efterskydd. Det betyder att du inte kan få ersättning för en period med föräldraledighet som inträffar efter att du slutat din an­ställning.

Har din an­ställning upphört under en påbörjad föräldraledighet? Då kan du få föräldra­penning­tillägg för de dagar som är kvar med föräldrapenning på sjukpenningnivå. Arbetsgivaren måste ha godkänt perioden innan du slutade din an­ställning.

Vid permittering har inte anställningen upphört och föräldra­penning­tillägg gäller som vanligt.

Läs mer om vad som händer här: Föräldraledig och arbetslös

Du kan bara få föräldra­penning­tillägg för en (1) ledighetsperiod och kan inte ansöka om ersättning för mer ledighet senare. Välj därför att anmäla den längsta period som du ska vara föräldraledig med föräldrapenning från Försäkrings­kassan. Då får du maximal ersättning från oss.

Om du tar ut en kortare föräldraledighet nu och tror att du kommer att ta ut en längre period med fler föräldrapenningdagar från Försäkrings­kassan senare, kan du vänta och ansöka om föräldra­penning­tillägg från oss för den perioden istället.

Under Mina sidor kan du se om vi har fått din anmälan.

Du kan skriva din infor­mation i ett dokument och ladda upp i Mina sidor. Det går också bra att ge infor­mationen muntligt genom att ringa in till vår kundtjänst 0771-88 00 99 på vardagar mellan klockan 8 och 17.

Du kan skicka in läkarintyg eller andra dokument på Mina sidor. Antingen via komplettera ärende eller via brev. 

På Mina sidor gör du så här:  

• Klicka på ditt ärende i ärendelistan 

• Klicka på Skicka dokument 

• Välj ett dokument på din dator 

• Tryck på Skicka 

Uppladdade dokument går att se direkt på Mina sidor. Därefter kommer ditt dokument hanteras och granskas innan det går vidare till din handläggare.

På Mina sidor kan du följa ditt ärende. Vi uppdaterar status om ärendet är under utredning eller när beslut har fattats. Om ditt ärende står som avslutat så kommer ett brev med beslutet att skickas inom 24 timmar.  

Om ditt ärende gäller en för­säkring som inte hanteras på Mina sidor är du välkommen att kontakta oss på 0771-88 00 99.

Har du inget BankID kan du inte logga in på Mina sidor. Då får du ansöka om ersättning via blankett. Du hittar anmälningsblanketterna här.

Du kan också ringa till oss på 0771-88 00 99.

Du kan få hjälp med ditt ärende genom att ringa vår kundtjänst:  0771 88 00 99. 

Du kan testa om det är något problem med ditt BankID på en särskild testsida: https://test.bankid.com/

Mer information om problem med BankID och e-legitimation

Om vi behöver ett läkarintyg från dig eller inte beror på vilken för­säkring det handlar om. När du gör anmälan kommer det att stå om du behöver bifoga ett läkarintyg.

Vi ber dig i så fall att göra något av följande:

• Skicka in läkarintyget med post.

• Ladda upp intyget eller bild på intyget digitalt.

• Enbart skriva in diagnoskoden från läkarintyget.

Om du inte har ditt läkarintyg just nu, går det bra att göra anmälan till försäkringen först och skicka in läkarintyget senare.

När vi kan komma med ett beslut kan variera. Om vi till exempel behöver ytterligare infor­mation i din ansökan kan det göra att processen tar längre tid. Vi arbetar alltid för att återkomma så snart som möjligt och inom 30 dagar. Du kan se på Mina sidor om ett beslut har fattats och vi meddelar alltid beslut via post.

En diagnos­kod är kopplad till den diagnos du som patient har fått av din läkare. Du hittar den i ditt läkarintyg. Det är Socialstyrelsen som har beslutat att alla diagnoser inom hälso- och sjukvården ska ha en särskild kod.

Diagnoskoderna används bland annat för att ta fram statistik och göra olika analyser. Den svenska versionen av diagnoskoder kallas för ICD-10-SE.

När du ansöker om ersättning från vår sjuk­försäkring kan du behöva fylla i din diagnos­kod. Den uppgiften används bland annat till vår statistik där vi tar fram årliga rapporter om sjukfrånvaro och arbets­skador.

Om du har anmält sjukskrivning:

• skicka alltid kopior av läkarintygen

• är du arbetslös ska du också skicka oss en kopia av arbetsgivarintyget från din senaste an­ställning

• har du sjukersättning eller aktivitetsersättning måste vi få en kopia av Försäkrings­kassans beslut

Om du har anmält arbetsskada:

• skicka alltid kopia av dina läkarintyg

• om du har gjort en anmälan om arbetsskada till Försäkrings­kassan vill vi också ha en kopia av den anmälan

Har du haft kostnader på grund av arbetsskadan ska du spara dina kvitton. Kvittona visar din rätt till ersättning för utlägg och ska skickas in om Afa För­säkring begär det.

Adressen är:

Afa För­säkring,

106 27 Stockholm

Du hittar dina kontrolluppgifter genom att logga in på Mina sidor med ditt eget BankID. Gå till Min profil och sedan till Kontrolluppgift om utbetalning längre ner på sidan.

Varje månad som vi gör en utbetalning till dig så skickar vi en kontrolluppgift till Skatteverket. Där skriver vi hur mycket ersättning vi har betalat ut till dig.

Du kan bara se dina kontrolluppgifter på Mina sidor. Vi skickar inget brev hem till dig eller till Kivra.

Det finns två undantag när vi skickar en årlig kontrolluppgift:

• om du har fått utbetald ränta från oss

• om du har fått ersättning från familje­skyddet.

Dessa kontrolluppgifter skickas ut under januari månad.

Kontrolluppgifter för gode män och förvaltare

Gode män och förvaltare behöver ringa till oss för att få en sammanställning för hela året: 0771-88 00 99. Vi gör inget automatiskt årligt utskick av kontrolluppgifter.

Uppladdade dokument går att se direkt på Mina sidor. Därefter kommer ditt dokument hanteras och granskas innan det går vidare till din handläggare.

Om du har skickat ditt dokument med post skannar vi in dokumentet och laddar upp det manuellt. Det kan dröja någon dag.

Nej, pensionsavgiften är inte skattepliktig. Däremot betalar man skatt när man så småningom tar ut sin tjänste­pension.

Du gör ingen särskild ansökan till avgifts­befrielse­försäkringen. Om du anmäler att du är sjuk eller har råkat ut för en arbetsskada är det samtidigt en ansökan till avgifts­befrielse­försäkringen.

Kommuner, regioner och kommunala företag

Ja, du har rätt att välja förvaltare av den avgiftsbestämda delen av ålderspensionen. Avgifts­befrielse­försäkringen tar över arbetsgivarens inbetalning av pensionsavgift och skickar in den till förvaltaren som du redan har valt.

Om du vill byta förvaltare ska du kontakta  Pensionsvalet, eller  Skandikon.

Svenska kyrkan

Nej, du kan inte välja förvaltare. För anställda inom Svenska kyrkan betalas pensionsavgiften till Kyrkans pensionskassa.

Vi tar över betalningen från din arbetsgivare av den avgiftsbestämda delen av din ålderspension när du får rätt till månadsersättning från Avtals­grupp­sjukförsäkringen (AGS-KL) eller arbetsskadelivränta enligt socialförsäkringsbalken (SFB).

Avgifts­befrielse­försäkringen är en kollektiv­avtalad för­säkring du har genom din an­ställning och ditt pensionsavtal.

I normala fall är det din arbetsgivare som betalar avgift till din framtida ålderspension enligt det pensionsavtal som gäller för dig (KAP-KL, AKAP-KR eller TPA 18). Om du får sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkrings­kassan på grund av sjukdom eller en arbetsskada behöver inte din arbetsgivare betala avgiften. Det gör den här försäkringen istället.

Försäkringen gäller de dagar du får föräldrapenning från Försäkrings­kassan. Försäkringen gäller i 390 hela dagar per födsel. Två dagar med halv föräldrapenning räknas som en hel dag.

Nej. Försäkringen gäller inte för de 10 dagarna som den andra föräldern, som inte fött barnet, har rätt till i samband med förlossningen. 

Nej. Försäkringen gäller vid föräldrapenningdagar och inte för tillfällig föräldrapenning för vård av sjukt barn (VAB).

Nej, du måste ha en an­ställning där du omfattas av premiebefrielseförsäkringen varje gång som du börjar en ny period med graviditets­penning eller föräldrapenning.

Ja. För Avtals­pension SAF-LO kan du läsa mer på Foras hemsida om hur du väljer förvaltare. För Gemensam tjänste­pension (GTP) kan du läsa mer på Pensionsvalets hemsida.

Försäkringen gäller från första arbetsdagen och så länge du är anställd. Den gäller till och med månaden innan du fyller 65 år.

• Från den 1 januari 2023 gäller försäkringen från och med den månad man fyller 22 år.

Innan dess gällde följande åldersgränser:

• 1 januari 2022 - 31 december 2022 gällde försäkringen från och med den månad man fyller 23 år.

• 1 januari - 31 december 2021 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 24 år.

• 1 januari 2008 - 31 december 2020 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 25 år.

• 1 januari 2001 - 31 december 2007 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 21 år.

• 2000 - 2001 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 22 år.

Kompletterande pensionspremier kan även betalas inom vissa kollektiv­avtal. Det finns ingen undre åldersgräns för att omfattas av kompletterande pensionspremier. När dessa premierna kan betalas beror på vilket kollektiv­avtal du jobbar inom.

Från den 1 januari 2023 gäller försäkringen från och med den månad du fyller 22 år.

Vissa kollektiv­avtal ger ytterligare ersättning till tjänste­pensionen. För de avtalen gäller ingen åldersgräns.

Du anmäler när du fått graviditets­penning eller föräldrapenning från Försäkrings­kassan.

Det enklaste är om du anmäler till föräldra­penning­tillägget, för då gör du samtidigt en anmälan till premiebefrielseförsäkringen.

Ja, om du har valt Familje­skydd. Familje­skyddet kan komma att sänkas eller sägas upp om premiebefrielseförsäkringens premier inte räcker till det familje­skydd du valt.

Det är du som tar ut föräldraledighet eller graviditets­penning som gör anmälan.

Du anmäler samtidigt till premiebefrielseförsäkringen när du ansöker om ersättning från föräldra­penning­tillägget. Du kan också ringa in och anmäla hos kundtjänst på 0771-88 00 99.

Arbetsgivare kan också göra en anmälan för din räkning genom att ringa oss på 08-696 41 80.

Försäkringen kan i vissa fall gälla när anställningen har tagit slut. Det kallas efterskydd. Det gäller om du:

• Blir sjukskriven inom 90 dagar efter att du har slutat din an­ställning.

• Uppfyller kvalifikationskravet för vår sjuk­försäkring (AGS).

• Har en sjuk­penning­grundande inkomst, SGI.

Ja. För Avtals­pension SAF-LO kan du läsa mer på Foras hemsida om hur du väljer förvaltare. För Gemensam tjänste­pension (GTP) kan du läsa mer på Pensionsvalets hemsida.

Förlängd livräntas storlek bestäms av antalet STP-år alternativt STPK-år under arbetsskadetid och an­ställnings­tid, samt den genomsnittliga årsinkomsten. Den förlängda livräntan är 10 procent av den genomsnittliga årsinkomsten.

Den förlängda livräntan beräknas i proportion till hur din arbetsförmåga påverkats.

Sjuklivräntans storlek bestäms av antalet STP-år alternativt STPK-år under sjuktiden och den genomsnittliga årsinkomsten.

Sjuklivräntan är 10 procent av den genomsnittliga årsinkomsten. Sjuklivräntan beräknas i proportion till hur mycket din arbetsförmåga påverkats. Till exempel om du får halv sjukersättning eller aktivitetsersättning, får du halv sjuklivränta.

Ja, försäkringen tar över premiebetalningen när du är sjukskriven. Det gäller både för Avtals­pension SAF-LO och GTP.

Försäkringen gäller från första arbetsdagen och så länge du är anställd. Den gäller till och med månaden innan du fyller 65 år.

Försäkringen gäller från och med den månad du fyller 22 år.

Försäkringen gäller från första arbetsdagen och så länge du är anställd. Den gäller till och med månaden innan du fyller 65 år.

• Från den 1 januari 2022 gäller försäkringen från och med den månad man fyller 23 år.

Innan dess gällde följande åldersgränser:

• 1 januari - 31 december 2021 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 24 år.

• 1 januari 2008 - 31 december 2020 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 25 år.

• 1 januari 2001 - 31 december 2007 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 21 år.

• 2000 - 2001 gällde försäkringen från och med den månad man fyllde 22 år.

Kompletterande pensionspremier kan även betalas inom vissa kollektiv­avtal. Det finns ingen undre åldersgräns för att omfattas av kompletterande pensionspremier. När dessa premierna kan betalas beror på vilket kollektiv­avtal du jobbar inom. Läs mer om vad som gäller för de olika avtalen.

Hur förlängd livränta betalas ut beror på vilket avtal du omfattades av. Hade du STP är det AMF som betalar ut sjuklivränta. Hade du STPK är det Folksam som betalar ut sjuklivränta. Den förlängda livräntan betalas ut från och med den månad du fyller 65 år och livet ut. 

Hur förlängd livränta betalas ut beror på vilket avtal du omfattades av. Hade du STP är det AMF som betalar ut förlängd livränta. Hade du STPK är det Folksam som betalar ut förlängd livränta. Den förlängda livräntan betalas ut från och med den månad du fyller 65 år och livet ut.

Normalt gör du ingen anmälan för att få vår premie­befrielse­försäkring. Du anmäler samtidigt till försäkringen när du ansöker om ersättning från vår sjuk­försäkring eller arbets­skade­försäkring.

Om du är arbetslös och omfattas av efterskydd, kan du få premiebefrielse från första sjukpenningdagen. Om din ansökan endast avser premiebefrielseförsäkringen kan du ansöka om detta. Du anmäler på samma sätt som när du gör sjukanmälan.

Försäkringen vid sjukdom eller arbetsskada gäller även i vissa fall när anställningen har tagit slut, så kallat efterskydd. Efterskyddstiden gäller om du blir sjukskriven inom 90 dagar efter att din an­ställning har upphört och du uppfyller kvalifikationskravet för vår sjuk­försäkring. Du ska fortfarande ha en sjuk­penning­grundande inkomst, SGI.

Sjuk­penning­grundande inkomst (SGI) bestäms av Försäkrings­kassan och används till exempel för att räkna ut din sjukpenning.

Efterskyddet börjar gälla från och med 1 januari 2000.

Förlängd livränta berör dig som vid övergången från gamla STP till nya Avtals­pension SAF-LO 1995/1996, eller övergången från gamla STPK till nya avtals­pension inom KFO-LO 1996/1997. Vad som gäller för dig beror på inom vilken sektor du arbetar inom.

När du är sjukskriven tar premiebefrielseförsäkringen över arbetsgivarens inbetalning till din tjänste­pension. När du anmäler din sjukskrivning hos oss, anmäler du samtidigt till premiebefrielseförsäkringen.

Sjuklivränta berör dig som var sjuk eller förtidspensionerad vid övergången från gamla STP alternativt gamla STPK till nya Avtals­pension SAF-LO eller KFO-LO. Syftet är att du ska få ersättning under din sjuktid trots bytet av avtal. Vilket avtal som gäller för dig, beror på vilken sektor du tillhör.

Klicka på "Bekräfta inte an­ställning" och välj "Byt organisations­nummer".

Det måste alltid finnas en huvudadministratör per organisations­nummer. 

Du hittar instruktion för hur du byter huvudadministratör under rubriken "Hantera administratörer" på sidan E-tjänster för arbetsgivare.

Det är huvudadministratören som ansvarar för att lägga till och ta bort administratörer. Du gör det direkt i e-tjänsten under Inställningar, Administratörslista.

Du hittar även instruktionen för hur du lägger till och tar bort administratörer under rubriken "Hantera administratörer" på sidan E-tjänster för arbetsgivare.

Du kan logga in med BankID eller Mobilt BankID.

Till inloggningen

För att kunna se vilken för­säkring det gäller behöver du logga in med e-legitimation (Bank ID eller Mobilt Bank).

Vi har tagit fram ett förslag på infor­mation du kan använda för att berätta för dina anställda att du anmäler åt dem. Här finns infor­mationen: Ny rutin! Affisch för att informera anställda (PDF, 107.8 KB)

Du får en avisering till din e-post när en anställd har gjort en anmälan via vår hemsida.

Klicka på "Bekräfta inte an­ställning" och välj "Annan orsak".

Obs! Tänk på att vissa tjänstemän kan omfattas av försäk­ringarna – till exempel inom detaljhandeln eller de med medarbetaravtal. Är du osäker vad som gäller för dina anställda, kontakta Fora eller Pensionsvalet.

För att kunna se vilken för­säkring behöver du logga in med e-legitimation (BankID eller Mobilt BankID).

Ja. Du gör det direkt i e-tjänsten under Inställningar – Administratörslista.

Ja. Du gör det direkt i e-tjänsten under Inställningar, Administratörslista. Som huvudadministratör kan du inte välja bort att få en påminnelse.

Det går endast att ha en huvudadministratör per organisations­nummer.

Du ska anmäla när de varit sjukskrivna mer än 14 dagar. Det är viktigt att anmälan är gjord till Försäkrings­kassan innan du anmäler.

Vissa tjänstemän kan omfattas av försäkringen – till exempel de inom detaljhandeln eller de med medarbetaravtal. Är du osäker på vad som gäller för dina anställda, kontakta Fora eller Pensionsvalet.

Klicka på "Bekräfta inte an­ställning" och välj "Personen har aldrig varit anställd".

Ja, infor­mera dina anställda när du har gjort en anmälan till sjuk­försäkringen.

Klicka på att Bekräfta inte an­ställning och Personen tillhör annat organisations­nummer.

Om du ska bekräfta an­ställning för tjänstemän som anmält till en för­säkring de inte omfattas av så ska du Bekräfta an­ställning som vanligt. Det är vi på Afa För­säkring som ansvarar för att utreda huruvida personen har rätt till ersättning eller inte.

Klicka på Bekräfta inte an­ställning och välj Personen har aldrig varit anställd.

Vi kontaktar den anställde via brev och ber den ta kontakt med oss för att göra klar anmälan.

Om du inte har bekräftat anställningen inom 5 dagar så får du en påminnelse till din e-post.

Det är många anställda som missar att anmäla. Om du gör det åt dem, kommer fler att få den ersättning de har rätt till. 

Både den anställda och arbetsgivaren till den anställda kan anmäla till sjuk­försäkringen. Du som är facklig representant kan dock inte anmäla åt den anställda.

För företag som är anslutna till E-tjänster för arbetsgivare så kan alla administratörer som har behörighet till e-tjänsten också göra anmälan.

Försäkringen gäller för alla som är privat- eller kooperativt anställda arbetare.

Den gäller också för vissa tjänstemän inom detaljhandeln och vissa tjänstemän som omfattas av ett så kallat medarbetaravtal.

• Personnummer

• Första sjukskrivningsdagen

• Sjuklöneperiod (till exempel 14 dagar)

• Första anställningsdag

• Anställningsform (till exempel tillsvidare)

• Yrkeskategori

• Fackförbund (om anställningen regleras av kollektiv­avtal)

• Pensionsavtal (SAF-LO eller GTP)

Du kan se historik över hur många anmälningar du har bekräftat eller anmält. Du kan också se antalet anmälningar som gjorts digitalt och via blankett per organisation.

Ansökan om rehabili­terings­stöd från arbetsgivare inom kommuner, regioner, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag måste ha inkommit till Afa För­säkring senast 6 månader efter rehabiliteringsåtgärdens startdatum.

Ansökan om rehabili­terings­stöd från privata arbetsgivare och arbetsgivare inom kooperationen kan söka retroaktivt från och med 2011.

När rehabiliteringen förväntas vara avslutad skickar Afa För­säkring ut en enkät till arbetsgivaren via e-post.

Ansökan om Afa Försäkrings rehabili­terings­stöd görs digitalt på vår hemsida under Rehabili­terings­stöd, Ansök om rehabiliteringsstöd.

Ansökan och kompletterande handlingar tas enbart emot digitalt på vår hemsida. Komplettera ditt ärende.

Som arbetsgivare har du möjlighet att få ekonomisk ersättning för upp till hälften av kostnaden när någon av dina anställda genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.

Ja, du kan komplettera en ansökan för rehabiliteringsstödet. Vi tar emot kompletterande handlingar digitalt på vår hemsida: Komplettera ditt ärende.

Försäkrings­kassan och Arbetsförmedlingen kan ansöka om rehabili­terings­stöd för en arbetslös person, om denne omfattas av efterskydd i sjuk­försäkringen AGS och AGS-KL.

Läs mer om efterskydd

För den som är arbetslös kan rehabili­terings­stöd beviljas med upp till 75 procent av kostnaden. Högst 37 500 kronor kan dock betalas för en och samma person.

Resten av kostnaden förutsätts bli täckt på annat sätt, till exempel genom att Arbetsförmedlingen eller Försäkrings­kassan står för denna.

En kopia på fakturan eller fakturaspecifikationen som behandlaren eller behandlingsföretaget har skickat till den sökande arbetsgivaren.

Av fakturan/fakturaspecifikationen måste vi kunna se vem som har rehabiliterats. Om faktura/fakturaspecifikation inte finns kan även ett intyg från behandlaren eller det behandlande företaget skickas in där Afa För­säkring kan se att betalning skett för beviljad rehabiliteringsinsats. På intyget behöver det framgå vem som har rehabiliterats.

Faktura/intyg behöver inte märkas med person­uppgifter, märk istället med ett referensnummer som överens­stämmer med underlaget om rehabiliteringen.

Afa För­säkring har ingen möjlighet att göra delutbetalningar. Skicka in fakturor när ni har blivit slutfakturerade. Om fakturor skickas in löpande i ett beviljat ärende. Skriv då slutfaktura på sista fakturan.

Vi kan lämna ersättning för kostnader för arbetslivsinriktad rehabilitering och insatser för att förebygga arbetsoförmåga för både psykiska och fysiska besvär. Varje ansökan bedöms utifrån den enskilde individens behov av rehabilitering.

Det kan till exempel röra sig om:

• samtalsstöd hos legitimerad psykolog eller psykoterapeut

• beroendebehandling

• kurser i stresshantering och livsstilsförändring

• omskolning.

Ett exempel på en insats för fysiska besvär som kan falla inom ramen för rehabiliteringsstödet är att en anställd som har till exempel ryggbesvär på grund av att hen lyfter fel och deltar i en kurs för att lära sig att lyfta rätt.

Som arbetsgivare kan du ansöka om rehabili­terings­stöd för en anställd som behöver arbetslivsinriktad rehabilitering, om ni har tecknat någon av sjuk­försäkringarna AGS eller AGS-KL.

Följande har möjlighet att ansöka om rehabili­terings­stöd:

• Privata arbetsgivare och arbetsgivare inom kooperationen vars anställda omfattas av sjuk­försäkringen AGS.

• Arbetsgivare inom kommuner, regioner, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag vars anställda omfattas av sjuk­försäkringen AGS-KL.

• Försäkrings­kassan för person som omfattas av sjuk­försäkringen AGS eller AGS-KL

• Arbetsförmedlingen för person som omfattas av efterskydd i AGS, sjuk­försäkringen för privat och kooperativt anställda arbetare.

• Privatanställda tjänstemän omfattas normalt inte av vår sjuk­försäkring AGS om inte arbetsgivaren tecknat ett medarbetaravtal.

Ett medarbetaravtal är ett kollektiv­avtal som innebär att arbetsgivaren inte delar upp de anställa i yrkeskategorierna arbetare och tjänstemän. Det innebär att vissa tjänstemän även kan omfattas av AGS.

• Afa Försäkrings samtyckeblankett (PDF, 2.4 MB) som ska vara undertecknad av arbetstagaren.

• Orsak och syfte till rehabiliteringen. Detta anges i ansökan eller i en rehabiliteringsplan eller rehabiliteringsutredning som har gjorts av arbetsgivaren eller företagshälsovården.

• Underlag mellan den sökande arbetsgivaren och företaget som genomför rehabiliteringen, se exempel på underlag (PDF, 42.16 KB).

• Utredningar, kartläggningar samt bedömningssamtal. Som utredningar räknas till exempel ADDIS-intervjuer, arbetsförmågebedömning, rehabiliteringsutredning.

• Medicinsk rehabilitering såsom läkarbesök, naprapat, sjukgymnast, abstinensbehandling, provtagning, drogtester, ergonomikonsultation, arbetsterapi etc.

• Gruppaktiviteter

• Administrativa kostnader för till exempel vikarier, lönekostnader

• Arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassningar

• Hälsofrämjande insatser till exempel:
  Friskvård
  Rökavvänjning
  Träning
  Viktminskning och dyl.

• Tjänster som till exempel:
  Screeningverktyg
  Handledning och coachning
  Ledarskapsutbildningar
  Föreläsningar

Ersättningsbelopp för perioden 2024-09-01 – 2025-12-31.

Grund­läggande utbildningar

Maximalt ersättningsbelopp för chefer som går grund­läggande utbildning själva (50%):

• 2 500 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag.

• 4 000 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 5 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Maximalt ersättningsbelopp för chef för gemensam utbildning med arbetsmiljö- eller skydds­ombud (vi ersätter endast chef 70% av utbildningsavgift vid grundutbildning)

• 3 500 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag

• 5 600 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 7 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Vidareutbildningar

Maximalt ersättningsbelopp för chefer som går vidareutbildning själva (50%):

• 2 500 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag.

• 4 000 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 5 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Maximalt ersättningsbelopp för skydds- och arbets­miljö­ombud som går vidareutbildning själva (60%):

• 3 100 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag

• 5 000 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 6 300 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Maximalt ersättningsbelopp för gemensam vidareutbildning av chefer samt skydds- och arbets­miljö­ombud (80%):

• 4 000 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag

• 6 500 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 8 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Ansökan behöver göras tidigast fyra månader innan och senast fyra månader efter utbildningens startdatum inom perioden 2024-09-01 – 2025-12-31.

Sammanlagt stöd per år

• Sammanlagt stöd som kan lämnas per deltagare uppgår till 10 000 kr per år.

• Sammanlagt stöd kan lämnas om högst 250 000 kr per år och arbetsgivare.

Stödet ges som delfinansiering av utbildningskostnad på grund­läggande nivå och vidareutbildningar för chefer samt vidareutbildning för skydds­ombud/arbets­miljö­ombud.

Chef är den person som i sin roll både har personalansvar och delegerade arbetsmiljöuppgifter. Övriga anställda omfattas inte utav stödet.

Byte av deltagare i en beviljad ansökan måste ske senast på utbildningens startdatum. Därefter kan inga ändringar göras.

För att få vägledning om detta, kontakta oss via e-post.

Byte av kontaktperson sker via e-post till stodforarbetsmiljoutbildning@afaforsakring.se. För att komplettera/ändra övriga upp­gifter går du in på Ny ansökan och anger ditt organisations­nummer igen och de rätta upp­gifterna.

Efter genomförd utbildning skickar Afa För­säkring en utvärderingsenkät per e-post till alla utbildningsdeltagare som stöd har beviljats för. Arbetsgivarrepresentant (kontaktperson för ansökan) får även en utvärderingsenkät från Afa För­säkring som ska besvaras.

Enkäten är personlig och skickas som en länk till ett formulär som fylls i digitalt.

Nej, är ni godkända utbildnings­anordnare sen tidigare behöver ingen ny ansökan göras.

Nej, arbetsgivare kan endast ansöka om stöd för arbets­miljö­utbildning för ett utbildningstillfälle per ansökan.

Ersättning för resekostnader kan ges till chefer, skydds- och arbets­miljö­ombud som är deltagare på en arbets­miljö­utbildning som inte har genomförts i närområdet. Anledningen till varför utbildningen inte kan utföras i närområdet och varför resekostnader eftersöks måste vara tydligt motiverat i ansökan.

Resekostnaderna beräknas från kontoret till kurslokalen.

Mer infor­mation om villkoren för reseersättning hittar ni här: Resepolicy Stöd för arbetsmiljöutbildning (PDF, 99.5 KB)

Nej, stödet gäller för arbetsgivare inom privat sektor.

Ansökan behöver göras tidigast fyra månader innan och senast fyra månader efter utbildningens startdatum inom perioden 2024-09-01 – 2025-12-31.

Exempel på en arbets­miljö­utbildning på grund­läggande nivå är BAM som syftar till att ge grund­läggande kun­skaper om arbets­miljö­arbete.

Vi kan enbart lämna stöd på grund­läggande nivå för chefer. Bekostnad av skydds­ombudens arbets­miljö­utbildning på grund­läggande nivå regleras av arbetsmiljölagen och omfattas därför inte av stödet.

Stöd kan ges för repetition av arbetsmiljö­utbildning på grund­läggande nivå för arbetsmiljö-/skydds­ombud som tidigare gått en grund­läggande arbetsmiljö­utbildning, till exempel BAM. Detta räknas då som en vidareutbildning.

I ansökan behöver ni skicka in ett underlag som påvisar att detta är en repetitionsutbildning för arbetsmiljö-/skydds­ombuden.

• Tidigast startdatum på utbildningen ska vara 2024-09-01.

• Ansökan behöver göras tidigast fyra månader innan och senast fyra månader efter utbildningens startdatum inom perioden 2024-09-01 – 2025-12-31.

• Satsningen denna period gäller 2024-09-01-2025-12-31

Ersättningsbelopp för perioden 2024-09-01 – 2025-12-31.

Grund­läggande utbildningar

Maximalt ersättningsbelopp för chefer som går grund­läggande utbildning själva (50 %):

• 2 500 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag.

• 4 000 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 5 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Maximalt ersättningsbelopp för chef för gemensam utbildning med arbetsmiljö- eller skydds­ombud (vi ersätter endast chef 70 % av utbildningsavgift vid grundutbildning)

• 3 500 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag

• 5 600 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 7 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Vidareutbildningar

Maximalt ersättningsbelopp för chefer som går vidareutbildning själva (50 %):

• 2 500 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag.

• 4 000 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 5 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Maximalt ersättningsbelopp för skydds- och arbets­miljö­ombud som går vidareutbildning själva (60%):

• 3 100 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag

• 5 000 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 6 300 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Maximalt ersättningsbelopp för gemensam vidareutbildning av chefer samt skydds- och arbets­miljö­ombud (80 %):

• 4 000 kr/ deltagare om utbildningen är 1 dag

• 6 500 kr/ deltagare om utbildningen är 2 dagar

• 8 000 kr/ deltagare om utbildningen är 3 dagar eller mer

Ansökan behöver göras tidigast fyra månader innan och senast fyra månader efter utbildningens startdatum inom perioden 2024-09-01 – 2025-12-31.

Sammanlagt stöd per år

• Sammanlagt stöd som kan lämnas per deltagare uppgår till 10 000 kr per år.

• Sammanlagt stöd kan lämnas om högst 250 000 kr per år och arbetsgivare.

Arbetsgivaren ska inkomma med kopia på faktura och deltagarförteckning från utbildnings­anordnare efter avslutad utbildning. Underlag behöver inkomma senast 2 månader efter avslutad utbildning om ansökan gjorts i förväg.

Efter avslutad utbildning ska deltagarna som beviljats stöd samt arbetsgivarrepresentant (kontaktperson för ansökan) besvara en uppföljningsenkät. Därefter betalas stödet ut.

En personlig enkät skickas ut efter genomförd utbildning. Det är därför viktigt att rätt slutdatum är angivet i ansökan.

Kontrollera skräpposten om inte de anställda som stöd har beviljats för samt arbetsgivarrepresentant (kontaktperson för ansökan) har fått enkät. Finns inte enkät i skräpposten kontakta oss via vår e-post.

Enkäten är en viktig del av Afa Försäkrings uppföljning av satsningen stöd för arbets­miljö­utbildning från Svenskt Näringsliv, LO och PTK. Uppföljningen är därmed intern och kan därför inte offentliggöras.

Afa För­säkring kan också betala ersättning till arbetsgivaren först när vi har fått in enkätsvar från de flesta av de utbildningsdeltagarna som har fått enkäten samt från arbetsgivarrepresentant. Enkätsvar tillsammans med faktura och deltagarförteckning utgör underlag för utbetalning av stöd.

Arbetsgivare med minst en anställd inom privat sektor som har tecknat kollektiv­avtal och Trygghets­försäkring vid arbetsskada (TFA) för de anställda kan söka stödet.

Planering av arbets­miljö­utbildning ska ske i samsyn och samverkan med lokala parter utifrån behov och förutsättningar på arbetsplatsen.

För ansökan om stöd behöver du ange:

• Ditt företags organisations­nummer

• Dina kontakt­uppgifter

• Organisationens kontonummer

• Utbildningsanordnarens organisations­nummer

• Namn på utbildning

• Kursplan med kursinnehåll, datum och kostnad för utbildning

• Utbildningens längd

• Startdatum för utbildning. Om det är en e-utbildning som ska genomföras behöver du ange ett slutdatum då deltagarna förväntas avslutat utbildningen. Startdatum + utbildningslängd alternativt slutdatum används för automatiskt utskick av uppföljningsenkät

• Deltagarnas personnummer och e-postadress

Som arbetsgivare är du skyldig att infor­mera deltagarna om att deras person­uppgifter kommer lämnas till Afa För­säkring.

Utbildningen ska hållas av en godkänd utbildnings­anordnare eller företagsintern utbildnings­anordnare.

Afa För­säkring rekommenderar inte specifika utbildnings­anordnare men för att vi ska kunna lämna stöd krävs att utbildningsanordnaren ansökt och blivit godkänd utifrån vissa kriterier.

Läs mer: Till dig som utbildningsanordnare

Stödet omfattar arbets­miljö­utbildning på grund­läggande nivå och vidareutbildning som motsvarar minst en endagars, lärarledd utbildning.

Utbildningar ska vara av viss dignitet för att godkännas, men minst motsvara en 1-dag, lärarledd utbildning. Varje ansökan kommer behandlas individuellt. Stödet ges som delfinansiering av utbildningskostnad för chefer som både har personal- och delegerade arbetsmiljöuppgifter och skydds­ombud/arbets­miljö­ombud.

Läs mer om exempel på utbildningar här.