Ung i arbetslivet

De åtta projekt som tilldelades finansiering var:

Depression/ångestsyndrom samt sjukfrånvaro bland unga arbetare i privat sektor – mönster och betydelsen av arbetsmiljöfaktorer

Den psykosociala arbetsmiljön betraktas som en tänkbar orsak till att allt fler personer under 30 år sjukskrivs för depression, ångestsyndrom och stressrelaterad sjukdom. De flesta unga är privatanställda arbetare och en studie av psykisk ohälsa, sjukfrånvaro och arbetsmiljö i den privata sektorn kan bidra till bättre rehabilitering för unga vuxna med dessa sjukdomar.

Emma Björkenstam, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 118 000 kronor för att studera samband över tid mellan psykisk ohälsa och sjukfrånvaro respektive arbetsmiljön i privat sektor. Data hämtas från databaserna Insurance Medicine All Sweden, IMAS, och Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa, SLOSH. I projektet ingår att jämföra resultaten för unga arbetare med unga tjänstemän i privat sektor och med unga som trots en psykisk diagnos kan arbeta.

Projektet förväntas göra det möjligt att identifiera både grupper av unga som riskerar att drabbas av psykisk ohälsa och arbetsmiljörelaterade riskfaktorer som hur arbetet är organiserat. Resultaten väntas ge kunskap som kan ligga till grund för rehabilitering och insatser på arbetsplatsen.

Ny projektledare - Ellenor Mittendorfer-Rutz, Karolinska Institutet, ellenor.mittendorfer-rutz@ki.se

Säker ledare – ett samverkansprojekt för att förbättra säkerhetsledarskap och säkerhetskultur i bygg- och anläggningsindustrin

Runt 20 procent av de arbetsrelaterade dödsolyckorna i Sverige inträffar i bygg- och anläggningsbranschen. Trots att ledarskapet är avgörande för säkerheten på en byggarbetsplats får nyanställda platschefer ofta en knapphändig introduktion. En studie av säkerhetskulturen inom branschen och ett introduktionsprogram för platschefer kan bidra till tryggare arbetsmiljö och ökad säkerhet.

Martin Grill, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 968 000 kronor för att undersöka om och hur säkerhetskultur och ledarbeteende förs vidare från överordnade och erfarna medarbetare till underordnade och nyanställda. Data samlas in med hjälp av en enkät riktad till chefer, arbetsledare och medarbetare. I projektet ingår att utveckla ett individuellt introduktionsprogram för platschefer.

Projektet förväntas generera kunskap om hur nyanställda platschefer blir del av bygg- och anläggningsbranschens säkerhetskultur. Det planerade introduktionsprogrammet väntas ge personalchefer bättre förutsättningar att hantera ansvaret för sina medarbetares arbetsmiljö och säkerhet.

Martin Grill, Göteborgs universitet, tel: 031–786 16 63, e-post: martin.grill@gu.se.

Onboarding version 2.0: Strategier för att förebygga negativa konsekvenser av stress hos unga vuxna

Avgränsade arbetsuppgifter, utbildning och handledning är exempel på introduktionsinsatser, så kallad onboarding, som kan minska osäkerhet och stress för den som är ny på en arbetsplats. En studie av modeller för onboarding och faktorer som stimulerar nyanställdas engagemang och återhämtning kan bidra till en hållbar introduktion i arbetslivet för unga.

Petter Gustavsson, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 647 000 kronor för att i en kombinerad litteratur-, intervju- och fältstudie analysera onboarding-program utifrån hur proaktivitet, stress och återhämtning hanteras. I projektet ingår enkätstudier med fokus på nyanställdas utmaningar och medarbetares och chefers strategier för lärande och inställning till nyanställda.

Projektet väntas ge ny kunskap om mekanismerna bakom framgångsrik introduktion av unga i arbetslivet. Kunskapen kommer att ligga till grund för uppdaterade onboarding-modeller som kan hjälpa nyanställda att utvecklas till ansvarstagande, nöjda och effektiva medarbetare.

Petter Gustavsson, Karolinska Institutet, tel: 070–536 36 59, e-post: petter.gustavsson@ki.se.

Återgång i arbete och sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada bland unga

Som nya på arbets­marknaden riskerar unga att råka ut för arbets­skador. De yngres sjukskrivningar har ökat i högre takt än genomsnittet. Utveckling av ett åtgärdsstöd utifrån studier av de ungas upplevelse av arbets­skador och efterföljande sjukskrivningar ger ny kunskap som kan underlätta återgången i arbete för unga som skadar sig på jobbet.

Ritva Rissanen, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 153 000 kronor för att studera sjukskrivningsmönster hos personer som 2012 hade en registrerad arbetsskada. Data hämtas från Arbetsmiljöverket, Försäkrings­kassan och Statistiska centralbyrån. I projektet ingår att genom individuella intervjuer ta reda på hur personer i åldern 19–29 år upplever en arbetsskada.

Projektet förväntas ge kunskap om ungas sjukskrivningsmönster efter en arbetsskada och om huruvida dessa skiljer sig från övriga åldersgrupper. Projektet väntas också ge kunskap om hur unga upplever skadan och om vad som underlättar och förhindrar återgång i arbete. Kunskapen kan ligga till grund för förebyggande åtgärder och rehabilitering av unga som råkat ut för en arbetsskada.

Ritva Rissanen, Karolinska Institutet, tel: 08–524 833 52, e-post: ritva.rissanen@ki.se.

Hyperaktivitetsstörningar bland unga vuxna inom privat sektor – hur påverkar diagnos och medicinering senare arbetsanknytning och sjukfrånvaro?

Unga vuxna som får diagnosen ADHD, attention deficit hyperactive disorder eller hyperaktivitetsstörning, har ökad risk för sjukfrånvaro och saknar ofta fast an­ställning. De flesta unga arbetar i privat sektor och en studie av anknytning till arbets­marknad och sjukfrånvaro hos den grupp som diagnostiserats med ADHD kan ge ny kunskap om behandling, rehabilitering och möjlighet att upprätthålla en långsiktig an­ställning.

Magnus Helgesson, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 313 000 kronor för att studera arbetsanknytning och sjukfrånvaro hos personer i åldern 19–29 år i privat sektor med diagnosen hyperaktivitetsstörning. I projektet ingår att undersöka samband mellan medicinering och anknytning och frånvaro. Data hämtas från Statistiska centralbyrån, Försäkrings­kassan och Socialstyrelsen.

Projektet förväntas generera ny kunskap om arbetsanknytning och sjukfrånvaro hos unga med ADHD och om medicinering ökar deras möjlighet att etablera sig långsiktigt på arbets­marknaden. Projektet väntas också ge svar på om det idag finns ett stöd för att personer med ADHD ska kunna få ett hållbart yrkesliv eller om det finns behov av ytterligare rehabiliterande insatser.

Magnus Helgesson, Karolinska Institutet, tel: 08–524 832 20, e-post: magnus.helgesson@ki.se.

Unga chefers förutsättningar: Att leda med och mot god arbetsmiljö och hälsa

Sverige har lägst andel unga chefer i Europa och de stödinsatser som erbjuds fokuserar i regel på individuell utveckling trots att studier visar att det ofta är brister i arbetsmiljön som avskräcker unga från arbetet som chef. Ökad kunskap om stöd och hinder i chefskapet och om vad organisationen kan göra för att skapa goda förutsättningar kan resultera i bättre arbetsmiljö och hälsa för unga chefer.

Susanne Tafvelin, vid Umeå universitet, tilldelas 4 920 000 kronor för att kartlägga unga chefers arbetsmiljö och hälsa och för att tillsammans med tre arbetsplatser undersöka hur man kan skapa goda förutsättningar för dem. Data om risk- och friskfaktorer, könsskillnader och förutsättningar för chefskap samlas in via enkätutskick. I projektet ingår att ta fram en handbok för hur organisationer kan stötta unga chefer.

Projektet förväntas bidra med kunskap om risk- och friskfaktorer och med konkreta strategier som organisationer kan använda för att stödja unga chefer.

Susanne Tafvelin, Umeå universitet, tel: 070–590 66 68, e-post: susanne.tafvelin@psy.umu.se.

Ett hållbart arbetsliv för unga vuxna – ledarskap, lärande och osäkerhet

Den osäkerhet nyanställda unga ofta känner inför vad som förväntas av dem i deras yrkesroll kan öka risken för ohälsa. De flesta yngre arbetar inom handeln och en studie av vilken typ av ledarskap de önskar och förväntar sig kan ge ny kunskap om lärande på arbetet och om hur chefer kan stötta unga i deras inträde i arbetslivet.

Erika Wall, vid Mittuniversitetet, tilldelas 3 592 000 kronor för att genom gruppintervjuer undersöka hur unga vuxna upplever sin start i yrkeslivet. Projektets andra delstudie syftar till att öka förståelsen för ledarskap, lärande och ungas osäkerhet i arbetslivet genom djupintervjuer.

Projektet förväntas ge kunskap om hur handelsanställda unga kvinnor och män upplever ledarskap, lärande och hantering av osäkerhet under sina första yrkesverksamma år. Kunskapen väntas resultera i en handbok och konkreta förslag på hur arbetsgivare och chefer kan bidra till ett hållbart arbetsliv för unga vuxna inom handeln.

Erika Wall, Mittuniversitetet, tel: 010–142 85 92, e-post: erika.wall@miun.se.

Visst vill jag vara chef! En studie av unga chefer ur ett individ- och organisationsperspektiv

Många företag står inför utmaningen att ersätta en äldre generation chefer som går i pension med en yngre som inte alltid lockas av de krav och förväntningar arbetet som chef medför. En studie av hur unga chefer ser på sin roll, sin arbetsmiljö och stödet från arbetsgivaren kan ge ny kunskap och förslag på hur organisationer ska kunna attrahera unga chefer.

Christina Björklund, vid Karolinska Institutet, tilldelas 5 700 000 kronor för att undersöka unga chefer ur ett individ- och ett organisationsperspektiv med hjälp av redan insamlad data från Karolinska Institutet och Försvarshögskolan, enkätutskick och individuella intervjuer. Frågor om till exempel föreställningar om ledarskap, hälsa, arbetsmiljö och stöd kommer att analyseras ur ett könsperspektiv.

Projektet väntas ge både kunskap om hur unga chefer upplever sin ledarroll, sin arbetsmiljö och arbetsgivarens stöd och om hur företag kan bidra till unga chefers utveckling. I projektet ingår att ta fram ett verktyg som ska bidra till ett hållbart arbetsliv för unga chefer.

Christina Björklund, Karolinska Institutet, tel: 08–524 852 63, e-post: christina.bjorklund@ki.se.