Foto: FoU
Digitaliseringens effekter på arbetsmiljön i kommun- och regionsektorn
Ett FoU-program där nio forskningsprojekt tilldelades sammanlagt 37 miljoner kronor för att studera digitaliseringens effekter på arbetsmiljö och hälsa i kommun- och regionsektorn. Programmet pågick mellan 2020 och 2023.
De nio projekten som tilldelades finansiering var:
Ledarskap för ett hållbart digitalt arbetsliv - Teknikstrategier och arbetslivets gränser
Den nya digitala arbetsmiljön med de risker som den innebär för ökad stress och påverkan på psykosociala faktorer är påtaglig. Det innebär att ledarskapet är centralt för en hållbar digital arbetsmiljö, inte minst inom skolan, där användning av sociala medier är en del av många elevers vardag och lärare använder sociala medier i undervisningen eller för att kommunicera med sina elever.
Karin Hedström vid Örebro Universitet tilldelas 4 537 000 kr för att undersöka hur styrning och ledarskap kan utformas för att tillvarata nyttan hos sociala medier och samtidigt skapa en hållbar digital arbetsmiljö för medarbetare och chefer i skolan. Projektet bygger på en aktionsforskningsansats där forskare tillsammans med lärare och skolledare från tre skolor utvecklar anpassade arbetssätt med utgångspunkt i verksamhetens behov.
Projektet förväntas leda till ett ramverk för ledning och styrning av hållbar digital arbetsmiljö i skolan. Ett annat förväntat resultat är ett lärande kring digital arbetsmiljö som kan utgöra ett konkret och praktiskt bidrag till skolornas fortsatta arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöplaner.
Karin Hedström, professor vid Örebro universitet, 073–2702577, karin.hedstrom@oru.se
Digitala kränkningar och nätmobbning - En ny arbetsmiljörisk inom skolan
Digitala kränkningar och nätmobbning sker i relationen människa, organisation och teknik varpå traditionella metoder för att förebygga mobbning och trakasserier på arbetsplatser är otillräckliga. Medan förekomsten och de negativa effekterna av digitala kränkningar är kända, saknas det i dag vetenskapligt förankrade metoder för att arbeta förebyggande och för att hantera den här typen av arbetsmiljörisker.
Dessutom är kunskapen om hur lärare och skolledare är exponerade för digitala kränkningar och nätmobbning från föräldrar och elever begränsad.
Rebecka Cowen Forssell vid Malmö universitet tilldelas 3 646 000 kr för att genom intervjuer och fokusgrupper med skolledare, lärare, föräldrar till elever och elever uppnå en ökad förståelse för komplexiteten gällande digitala kränkningar och nätmobbning riktat mot lärare och skolledare.
Projektet förväntas utveckla generellt gångbara metoder som ska motverka och skapa beredskap för fenomenet samt ta fram ett pedagogiskt underlag som kan användas i det systematiska arbetsmiljöarbetet inom skolan.
Rebecka Cowen Forssell, Ph.D Urbana studier vid Malmö universitet, 040-6657536 rebecka.forssell@mau.se
Förbättrade arbets- och patientflöden i primärvården med digitalt Flow
En ökad takt av digitalisering i samarbete mellan offentlig vård och privata företag har setts som ett sätt att klara utmaningar ett ökat patientflöde till primärvården. En viktig del i denna utveckling är att finna lösningar som kan stödja och effektivisera arbetsprocesserna i primärvården.
Gudbjörg Erlingsdottir vid Lunds Tekniska Högskola tilldelas 4 010 000 kr för att undersöka om och hur den digitala plattformen Flow förbättrar ledning och organisering av arbetet, minskar arbetsbördan samt ökar kostnadseffektiviteten.
Projektet kommer att ge kunskap om hur övergången till digitalt arbets- och patientflöde påverkar vårdpersonal i flera dimensioner. Projektet förväntas också ge ökade insikter i om och hur digitalisering kan ge en bättre fungerande primärvård.
Gudbjörg Erlingsdottir, docent vid Lunds Tekniska Högskola, 073–3166682, gudbjorg.erlingsdottir@design.lth.se
Utveckling av rekommendationer för implementering av e-hälsa i primärvården baserat på fallstudier (ePrIm)
Digitalisering av hälso- och sjukvården skapar nya möjligheter men medför också ett behov av att förändra inarbetade arbetssätt och processer. Detta gäller inte minst inom primärvården, där flera trender i samhället tillsammans med den snabba digitala utvecklingen påverkar.
Maria Hägglund vid Uppsala universitet tilldelas 4 748 000 kr för att studera införandet av tre olika digitala verktyg i primärvården. Baserat på resultaten från de tre fallstudierna kommer rekommendationer att tas fram för implementering av olika typer av digitala verktyg.
Projektet förväntas ge ny förståelse av vilka effekter digitaliseringen har på arbetsprocesser, arbetsmiljö och på vårdpersonalens hälsa och hur vi bör utforma implementeringsprocesser för att underlätta digitaliseringen av primärvården.
Maria Hägglund, lektor vid Uppsala universitet, 018-471 62 57, maria.hagglund@kbh.uu.se
Implementering av digital primärvård - arbetsmiljöaspekter på digitala vårdmöten med läkare
Digitaliseringen av tjänster inom hälso- och sjukvården är under stark utveckling. Digitala primärvårdsmöten mellan läkare och patienter har relativt nyligen introducerats i Sverige. Det finns dock begränsad forskning som undersöker hur digitala vårdmöten kan påverka arbetsmiljön för läkare och vilka effekter den nya tjänsten får för primärvården i stort.
Per Nilsen vid Linköpings universitet tilldelas 3 400 000 kr för att vetenskapligt granska och undersöka arbetsmiljörelaterade aspekter på digitala primärvårdsmöten mellan läkare och patienter som erbjuds av privata aktörer och allt fler regioner runt om i Sverige.
Projektet förväntas ge kunskap om arbetsmiljöaspekterna på digitala vårdmöten som sedan kan nyttiggöras i vårdverksamheter.
Per Nilsen, professor vid Linköpings universitet, 070–6341151, per.nilsen@liu.se
AI i byråkratins tjänst - förändrad digital arbetsmiljö när robotkollegor blir en del av vardagen
RPA står för Robotic Process Automation, vilket kan betraktas som en digital medarbetare som imiterar människors sätt att utföra administrativa arbetsuppgifter. Förhoppningar om förbättrad arbetsmiljö, effektivare administration och ökad verksamhetskvalitet driver satsningarna.
Maria Åkesson vid Högskolan i Halmstad tilldelas 4 253 000 kr för att studera hur arbetsmiljön förändras och hur samspelet mellan mänskliga och digitala medarbetare utvecklas i Halmstads kommun, som står i begrepp att starta ett 30-tal RPA-projekt. RPA-projekten analyseras även ur ett nyttoperspektiv, det vill säga om RPA-lösningen leder till förväntade förbättringar.
Projektets förväntas bidra med kunskap som kan ge stöd för att RPA-implementeringar i kommun- och regionsektorn leder till god digital arbetsmiljö. I projektet kommer en digital tjänst till stöd för RPA-implementering i offentlig verksamhet att utvecklas och tillgängliggöras öppet.
Maria Åkesson, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, 070–5185458, maria.akesson@hh.se
Från blankett till robot? Om automatiserad ärendehantering i svenska kommuner
Automatiserad ärendehantering pekas ut som ett sätt att öka effektiviteten i svenska kommuner, men det är inte tydligt på vilka sätt denna utveckling kommer att skapa värde för kommunala verksamheter och deras intressenter. Det saknas forskning rörande automatiseringens reella konsekvenser för till exempel arbetsinnehåll och krav på kompetens.
Ida Lindgren vid Linköpings universitet tilldelas 3 704 000 kr, för att kartlägga utveckling av automatiserad ärendehantering i svenska kommuner, baserat på en tvärvetenskaplig ansats och kvalitativa fallstudier genomförda i nära samarbete med praktiker.
Projektet förväntas utveckla ett analys- och metodstöd som ska kunna användas för att bedöma om, och till vilken grad, en specifik ärendehanteringsprocess är lämplig att automatisera. Metoden ska också kunna fungera som ett stöd för praktiker vid utveckling av automatiserade ärendehanteringsprocesser på ett sätt som tillvaratar olika intressenters perspektiv och värden.
Ida Lindgren, universitetslektor vid Linköpings universitet, 073–2706943, ida.lindgren@liu.se
Kommunal & Digital (KomDig): Digitaliseringens betydelse för mellanmänskliga relationer, organisatoriska sammanhang och arbetsmiljö
Effekterna av digitaliseringen leder till kontinuerliga organisatoriska förändringar. Arbetsuppgifter ändrar karaktär och nya kompetenskrav växer fram. Dessa förändringar påverkar den fysiska, sociala och organisatoriska arbetsmiljön. För att i digitaliseringen skapa en välfungerande kommunal verksamhet behövs mer kunskap inom området.
Carin Håkansta på Handelshögskolan vid Karlstads universitet tilldelas 4 986 000 kr för att studera om de anställdas arbeten och arbetsmiljö tas i beaktande när kommunal verksamhet digitaliseras, hur digitaliseringen påverkar olika yrkens form och innehåll i kommunal verksamhet samt hur denna påverkan inverkar på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön med särskilt fokus på sociala relationer och det sociala sammanhanget.
Projektet förväntas bidra till ökad kunskap genom utveckling av teorier och modeller, metodutveckling, medvetandehöjande diskussionsunderlag och konkreta arbetsmiljöverktyg.
Carin Håkansta, fil.dr vid Karlstad universitet, 076-2098226, carin.hakansta@kau.se
Arbetsmiljö i den robotiserade demensvården: sociala robotars betydelse för vårdgivares arbetssätt och arbetsmiljö
Under samlingsnamnet robotik håller en våg av innovationer på att växa fram. Befintlig forskning om vård med sociala robotar sker i regel i två sammanhang med skilda utgångspunkter: teknik- och vårdforskning. Bägge perspektiven fokuserar främst på robotars betydelse för patientens hälsa, och missar därmed hela personalperspektivet, det vill säga arbetslivsperspektivet.
Marcus Persson vid Linköpings universitet, tilldelas 3 700 000 kr för att undersöka vilken betydelse användningen av sociala robotar har för vårdpersonalens arbetssätt och arbetsmiljö. Studien genomförs på demensboenden som använder sociala robotar.
Projektet förväntas kunna ge konkret kunskap om hur sociala robotar kan användas för att främja ett hållbart arbetsliv för vårdgivare i kommunal sektor.
Marcus Persson, docent vid Linköpings universitet, 070–0896465, marcus.persson@liu.se