Anställd som genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering på grund av sjukdom eller skada och som på grund av rehabiliteringsåtgärden helt eller delvis inte kan utföra sitt arbete, kan få rehabiliteringsersättning både enligt lag och kollektivavtal.
Försäkringskassan kan, när den har fastställt en rehabiliteringsplan för arbetslivsinriktad rehabilitering, byta ut sjukpenningen mot rehabiliteringspenning. Denna ersättning är lika stor som sjukpenningen och kan, liksom sjukpenningen, betalas som en fjärdedels, halv, tre fjärdedels och hel ersättning.
Storleken på rehabiliteringspenningen beror på vilken av de numera tre formerna av sjukpenning som bytts ut mot rehabiliteringspenning.
Rehabiliteringspenning på normalnivå är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97
Rehabiliteringspenning på fortsättningsnivå är 75 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97
Rehabiliteringspenning i särskilda fall är, från och med den 1 januari 2025, högst 230 kronor om dagen (tidigare 160 kronor om dagen).
Försäkringskassan kan – i regel tillsammans med rehabiliteringspenning – även lämna så kallat särskilt bidrag som ersättning för nedanstående merkostnader i samband med rehabilitering:
kursavgifter,
kostnader för studieresor inom landet,
merkostnader för läromedel,
viss del av kostnader för dagliga resor mellan bostad och utbildningsplats.
Parterna inom kommun- och regionområdet har träffat överenskommelse om ett rehabiliteringstilllägg för lönedelar över inkomsttaket enligt SFB. Under den tid som Försäkringskassan betalar rehabiliteringspenning ska arbetsgivaren betala ett motsvarande rehabiliteringstillägg för lönedelar som överstiger SFBs inkomsttak.
Arbetshjälpmedel är en samlingsbenämning för arbetstekniska hjälpmedel som kan vara personliga eller särskilda anordningar på arbetsplatsen. Den anställda och arbetsgivaren kan samtidigt lämna in flera ansökningar till Försäkringskassan om olika hjälpmedel.
Den anställda ska själv ansöka om bidrag till sådana hjälpmedel som är av individuell karaktär. När den anställda beviljas bidrag till att köpa ett hjälpmedel, är det hon eller han som äger hjälpmedlet.
Arbetsgivaren i sin tur ansöker om bidrag till sådana hjälpmedel eller anordningar som innebär ingrepp i arbetsgivarens egendom, till exempel att en lokal eller maskin måste byggas om. Det finns möjlighet att få bidrag till reparation av ett arbetshjälpmedel som inte är en fast anordning. Ansökan om bidrag till reparation ska ske på samma sätt som ansökan om bidrag till arbetshjälpmedlet.
Innan ett ärende om bidrag till arbetsgivare avgörs, ska berörda arbetstagarorganisationer ha fått tillfälle att yttra sig. Detta framgår av 8 § förordningen (1991:1046) om bidrag till arbetshjälpmedel.
Enligt socialförsäkringsbalken, SFB 27 kap 6–7 §§, kan Försäkringskassan betala sjukpenning i syfte att förebygga sjukdom, att förkorta sjukdomstid eller att helt eller delvis häva nedsättning av arbetsförmågan.
Förebyggande sjukpenning är en ersättning för förlorad inkomst som en försäkrad person kan få när hon eller han måste vara borta från sitt arbete för att delta i medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering. Syftet med förmånen att förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden eller helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan och sjukfrånvaro. Det finns däremot inte något krav på att den sökande personen har nedsatt arbetsförmåga.
En person som ansöker om förebyggande sjukpenning ska först lämna ett läkarutlåtande med en behandlingsplan till Försäkringskassan, där en handläggare utifrån uppgifterna i läkarutlåtandet och behandlingsplanen sedan tar ställning till om personens plan för medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering ska godkännas eller inte. Om Försäkringskassan godkänner planen kan personen ansöka om ersättning med förebyggande sjukpenning för de dagar eller delar av dagar som hon eller han varit tvungen att avstå från arbete för att delta i behandling eller rehabilitering.
Vid förebyggande sjukpenning ska det inte göras något karensavdrag och arbetsgivaren behöver inte betala sjuklön.
Man behöver inte genomgå behandlingen i en följd, utan det går bra att göra det etappvis med mellanliggande uppehåll. Under behandlingsuppehållen kan den anställda i många fall vara i fullt arbete.
