Huvudregeln är att sjukpenning på normalnivå betalas i högst 364 dagar. Den beräknas utifrån en så kallad ramtid på 450 dagar. Hur ramtiden fungerar beskrivs strax nedan.
Om den försäkrade har en allvarlig sjukdom kan Försäkringskassan efter ansökan bevilja sjukpenning på normalnivå utan tidsgräns. (Arbetsförmågan prövas dock regelbundet, vid de tidpunkter som Försäkringskassan anser lämpliga.)
Som allvarlig sjukdom räknas till exempel vissa typer av tumörsjukdomar, neurologiska sjukdomar som ALS eller väntan på transplantation av ett vitalt organ.
Sjukpenning på normalnivå är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, multiplicerad med 0,97. Multiplikationen med den så kallade korrigeringsfaktorn 0,97 sänker i praktiken ersättningsnivån till 77,6 procent.
För att fastställa antalet ersättningsberättigade dagar med sjukpenning på normalnivå används en ramtid på 450 dagar. Det innebär att alla ersättningsdagar 450 dagar bakåt i tiden, räknat från den aktuella sjukperiodens start, tas med i beräkningen. 450 dagar är cirka 15 månader.
Dessa typer av ersättningar påverkar sjukpenningberäkningen inom ramtiden:
Alla dagar med lagstadgad sjuklön som följs av dagar med sjukpenning eller rehabiliteringspenning.
Sjuklön som inte följs av sjukpenning räknas inte in i ramtiden. När sjuklön följs av sjukpenning sker däremot en sammanläggning där även sjuklönetiden räknas in.
Viktigt att komma ihåg är att alla dagar räknas som heldagar, oavsett om ersättningen har betalats på heltid eller deltid.
