Den lagstadgade efterlevandepensionen består av följande:
Inkomstgrundad ersättning:
Omställningspension
Förlängd omställningspension
Barnpension
Änkepension
Grundtrygghet:
Garantipension
Efterlevandestöd till barn
Den inkomstgrundade ersättningen baseras på en så kallad antagen pensionsbehållning som Pensionsmyndigheten räknar ut när någon avlider. Därmed får man fram ett efterlevandepensionsunderlag.
Pensionsmyndigheten kan lämna upplysningar om hur uträkningen går till. Allmän information om efterlevandepensioner finns också här på Pensionsmyndigheten.
Omställningspensionen är 55 procent av den avlidnas efterlevandepensionsunderlag. Syftet är att ge en vuxen efterlevande en möjlighet att anpassa ekonomin, boendesituationen och arbetsförhållandena till den nya livssituationen.
Omställningspension betalas ut till efterlevande make eller därmed jämställd person som inte fyllt 66 år. Förutsättningen är att den efterlevande:
vid dödsfallet bodde tillsammans med barn under 18 år som en eller båda makarna hade vårdnaden om
eller
oavbrutet hade bott tillsammans med den avlidna under en sammanhängande tid av fem år fram till tidpunkten för dödsfallet.
En ersättningsberättigad vuxen efterlevande ska ha varit gift eller registrerad partner med den avlidna. Jämställd med sådan efterlevande make är ogift sambo som tidigare har varit gift med den avlidna eller som har eller har haft barn tillsammans med henne/honom eller som vid dödstillfället väntade gemensamt barn.
En vuxen efterlevande får omställningspension i tolv månader. Om den efterlevande har vårdnaden om barn under 18 år betalas sedan den 1 januari 2005 förlängd omställningspension i ytterligare tolv månader, alltså sammanlagt 24 månader.
Den tiden kan förlängas ytterligare om det finns efterlevande barn under 12 år, men längst tills det yngsta barnet har fyllt 12 år.
Om ett barn förlorar någon, eller båda, av sina föräldrar genom dödsfall betalas barnpension ut till och med den månad barnet fyller 18 år.
Om barnet studerar vid grundskola eller gymnasium betalas pensionen så länge studierna pågår, dock längst till och med juni månad det år barnet fyller 20 år.
Barnpensionen är 35 procent av den avlidna förälderns efterlevandepensionsunderlag om barnet är under 12 år. När barnet fyllt 12 år sänks nivån till 30 procent av efterlevandepensionsunderlaget.
Om det finns flera barn som har rätt till barnpension, utgår Försäkringskassan från det yngsta barnet som får 35 procent av efterlevandepensionsunderlaget (om barnet är under 12 år, annars 30 procent).
Har barnet ett eller flera äldre syskon läggs 25 procent till för varje syskon (eller 20 procent, om det yngsta barnet har fyllt 12 år). Det sammanlagda beloppet delas sedan lika mellan barnen.
Totalt kan barnen dela på högst 100 procent av förälderns antagna ålderspension. Om det i familjen också finns en vuxen som har omställningspension eller änkepension kan den sammanlagda barnpensionen bli högst 80 procent av den avlidna förälderns antagna pension.
Änkepensionen avskaffades visserligen redan 1990, men det finns vissa övergångsbestämmelser som gör det möjligt att ändå bevilja änkepension.
Övergångsreglerna är olika utformade beroende på när änkan är född och vilket år maken avled. För alla utom de allra äldsta änkorna, upphör rätten till änkepension när änkan fyller 66 år. Änkepension enligt övergångsbestämmelser är en viss andel av den avlidne makens pensionsrätt enligt de tidigare reglerna för ATP och folkpension. Pensionsmyndigheten har mer information om änkepension.
Omställningspension, förlängd omställningspension och änkepension kan kompletteras med en garantipension. Garantipension till en efterlevandepension är en utfyllnad för att uppnå en miniminivå av den sammanlagda pensionen och är en standardförsäkring för vuxna.
Miniminivån för garantipensionen när den betalas som utfyllnad till en efterlevandepension är 2,13 prisbasbelopp. 2025 motsvarar det 10 437 kronor i månaden. De övriga efterlevandepensionerna minskar garantipensionen som alltså kan bli noll kronor, om de andra pensionerna överstiger nivån för garantipensionen.
Barnpensionen kan kompletteras med ett annat grundskydd, ett så kallat efterlevandestöd till barn. Det betalas till barn som får en låg eller ingen barnpension och fungerar alltså som en utfyllnad. Om barnet får mindre än 40 procent av prisbasbeloppet i barnpension, fyller efterlevandestödet på upp till den nivån. Under 2025 är 40 procent av prisbasbeloppet 23 520 kronor (1 960 kronor i månaden).
Beträffande retroaktiv utbetalning av efterlevandestöd till barn har reglerna ändrats flera gånger under de senaste åren. Sedan januari 2020 betalas efterlevandestöd inte ut för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.
I premiepensionsdelen av det allmänna pensionssystemet (som behandlas i nästa kapitel – Pension – i denna Handbok) finns möjligheten att teckna en livsvarig efterlevandepension som tillägg.
Möjliga förmånstagare är nuvarande eller tidigare make, registrerad partner eller sambo eller någon som den försäkrade har eller har haft barn eller väntar barn tillsammans med.
Observera att efterlevandeskyddet bara kan tecknas att gälla under utbetalningstiden. Tidigast kan utbetalningarna börja vid fyllda 63 år som är den lägsta ålder då inkomstgrundad allmän pension (som premiepensionen är en del av) tidigast får tas ut. Under 2025 kan personer födda 1962 eller tidigare börja ta ut inkomstgrundad pension.
Om den efterlevande är född den 1:a–15:e i respektive månad betalar Pensionsmyndigheten ut pensionen den 18:e. Om den efterlevande är född den 16:e–31:a betalas pensionen ut den 19:e i respektive månad.
