Tema forskning: Arbetsmiljöverktyg som förenar forskning och praktik

Copenhagen Psychosocial Questionnaire, COPSOQ, är ett verktyg för mätning av väsentliga aspekter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, såväl risk- som friskfaktorer. Det vilar på en vetenskaplig grund och används idag i stora delar av världen.

Verktyget är utvecklat för att bidra till förbättrad kommunikation mellan arbetsplatser, de som arbetar med arbetsmiljöfrågor och forskare.

Under seminariet presenteras verktyget och vad det innebär att det är forskningsförankrat.

Genom konkreta exempel och erfaren­heter från praktiken berättade föreläsarna om hur COPSOQ, och de referensvärden som är utvecklade för den svenska arbets­­marknaden, kan användas för att utveckla arbetsplatser och organisationer genom systematiskt arbetsmiljö­arbete.

– COPSOQ är ett arbetsmiljöverktyg som förenar forskning och praktik. I slutet av 90-talet hade man i Danmark behov av ett bättre verktyg för systematiskt arbetsmiljö­arbete. Man kom på att man kunde använda samma frågor i praktiken som inom forskningen och genom det stärkta samverkan mellan forskare och de som arbetar med arbetsmiljöfrågor, sa Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation vid Malmö universitet.

– Verktyget består av en enkät med en tillhörande process om kan användas på alla typer av arbetsplatser. Man kan använda verktyget både till risk- och friskbedömning av arbetsmiljön. Samtidigt kan man använda det som underlag för organisationsutveckling.

Enkätfrågor som bygger på forskning om arbetsmiljö

COPSOQ är en enkät som består av 76 frågor som är fördelade på sju områden: krav i arbetet, arbetets organisering och innehåll, relationer och ledarskap, samspel mellan individ och arbete, socialt kapital, hälsa och välbefinnande samt kränkande beteende.

– Många frågar vad det betyder att COPSOQ bygger på vetenskap. Till att börja med gäller det att mäta rätt saker och att mäta med precision. Sedan behöver man ett relevant underlag att jämföra mätresultaten med. Så inom forskningen har vi utvecklat nationella referensvärden för den svenska arbets­­marknaden som den ser ut idag, sa Hanne Berthelsen.

– Man behöver ha kunskap om när skillnader i mätresultaten är så pass stora att man måste agera på dem. För att veta hur man ska agera utifrån sina resultat behöver man ytterligare kunskap. På copsoq.se har vi lagt upp infor­mation om hur man kan tolka sina resultat och ett bibliotek med forskningsartiklar. Om inte organisationen är beredd att ta emot resultaten och jobba med dem så hamnar man kanske i ett sämre lägre än om man inte hade gjort något alls.

Arbetsmiljö och kvalitet på utfört arbete hänger ihop

Hanna Ljungberg är arbetsmiljöspecialist vid Malmö universitet och tidigare huvudskyddsombud i Malmö stad. Hon gav tips på hur man lyckas med sitt arbetsmiljö­arbete.

– Min erfarenhet som praktiker är att man får bäst effekt i arbetsmiljö­arbetet när man integrerar det med kvalitetsarbetet och det övriga utvecklingsarbetet i organisationen. Det finns gott om forskning som visar att på arbetsplatser där man har en bra arbetsmiljö så har man också en god kvalitet på det arbete man utför och vice versa, sa hon.

– Att utveckla arbetsmiljön handlar i grund och botten om att vi ska ha goda förutsättningar att utföra vårt arbete, oavsett om vi arbetar med att producera, ge stöd eller är studenter. Det är svårt att utföra ett kvalitetsarbete om man inte samtidigt är mån om arbetsmiljön och de förutsättningar medarbetarna har som ska leverera detta.

En process med stöd i COPSOQ

Hanna Ljungberg berättade mer om den process som hör till COPSOQ-enkäten.

– Det här är en process för engagemang och delaktighet där man använder COPSOQ som ett stöd. På copsoq.se finns både infor­mation om själva verktyget och om hur det rent praktiskt går till att göra en arbetsplatsundersökning. Där finns tips på vad man bör tänka på innan man kör igång, under tiden undersökningen görs och hur man kan ta hand om resultatet, sa hon.

Själva processen genomförs i fem steg.

– I det första steget, förberedelse och förankring, lägger man grunden för sitt arbetsmiljö­arbete. I steg två, genomförande av enkätundersökning, är det viktigt att man i organisationen visar att man är intresserad av vad medarbetarna tycker om arbetsmiljön. Sedan kommer återkoppling och dialog om hur resultatet kan förstås. Då är det bra att man har tillgång till de referensvärden för hela arbets­­marknaden som Hanne nämnde, sa Hanna Ljungberg.

– När man därefter ska ta sig an arbete med åtgärder och aktiviteter är det viktigt att rätt personer är inblandade och att man tänker sig arbetet både på kort och på lång sikt. Sedan kommer man till det sista steget, uppföljning och plan för fortsatt arbete. Då är det viktigt att både följa upp det man planerade att göra och att se om åtgärderna man genomförde fick avsedd effekt.

Moderator för dagens seminarium var Ulrika Hektor, chef för forsknings- och utvecklingsavdelningen på Afa För­säkring. Seminariet lockade 390 tittare digitalt och 32 åhörare på plats och avslutades med en frågestund.

Text: Adam Fredholm

Medverkande:
Hanne Berthelsen, docent i ledarskap och organisation och forskare, Malmö universitet.

Hanna Ljungberg, arbetsmiljöspecialist, Malmö universitet och tidigare huvudskyddsombud inom Malmö stad.

Moderator: Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings Forsknings- och utvecklingsavdelning, FoU.