Städ och fastighet – statistik om arbets­skador och sjukfrånvaro

I rapporten har vi tittat på 6 379 allvarliga arbetsolyckor och 33 892 långa sjukfall för perioden 2015–2022. Vi har också studerat 190 arbets­sjuk­domar som har visat sig under åren 2015–2022.

Statistiken redovisas efter skadeår, visandeår och insjuknandeår. Det vill säga det år som arbetsolycksfallet inträffade, arbetssjukdomen visade sig eller sjukfallet påbörjades.

Nära 170 000 personer var år 2021 sysselsatta i yrkesgrupperna städ och fastighet. Hälften arbetade inom städ och hälften inom fastighet. Tillsammans utgör de fyra procent av den totala arbetskraften i Sverige.

Allvarliga arbetsolycksfall

För arbets­skador redovisar vi statistik för anställda i privat sektor, kommuner och regioner och statlig sektor. Rapporten inkluderar allvarliga arbetsolycksfall som Afa För­säkring har godkänt enligt försäkringsvillkoren.

Med ett allvarligt arbetsolycksfall menar vi att olyckan har lett till mer än 30 dagars sjukskrivning/motsvarande läkningstid eller till medicinsk invaliditet eller dödsfall.

Antalet olycksfall har legat på en jämn nivå de senaste åren för både städ och fastighet. En fjärdedel av arbetsolyckorna under perioden var allvarliga.

Risk att drabbas av ett allvarligt arbetsolycksfall

Inom både städ och fastighet är risken för allvarliga arbetsolycksfall högre än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper på arbets­marknaden.

I diagrammet kan du se risken för allvarliga arbetsolycksfall för anställda inom städ och fastighet. Risken beräknas genom antalet allvarliga arbetsolycksfall per 1000 sysselsatta.

Risken inom fastighet minskade mellan 2015–2018 men har sedan dess ökat för varje år. Under 2021 uppgick risken till 5,1 allvarliga olycksfall per 1000 sysselsatta. Inom städ var risken tidigare år lägre än fastighets men under åren 2018–2020 var den på ungefär samma nivå som fastighet. Mellan 2020 och 2021 låg risken för städ kvar på samma nivå, 4,4.

I nästa diagram ser du risken för allvarliga arbetsolycksfall för städ och fastighet uppdelat på kvinnor och män.

Inom fastighet har män och kvinnor ungefär samma riskutveckling över tid, men männens risk är betydligt högre än kvinnornas.

Risken för män och kvinnor inom städ har i jämförelse med fastighet varit jämnare mellan könen. Däremot ökade männens risk mer än kvinnornas under 2019–2020. Denna utveckling höll i sig även under 2021. 2021 uppgick männens risk till 5,0 och kvinnornas till 4,2.

Vanliga orsaker till allvarliga olycksfall

Den vanligaste olyckan inom städ är, som för hela arbets­marknaden, en fallolycka. Fall i samma nivå står för 36 procent av olyckorna, medan fall från höjd står för 25 procent. Motsvarande siffror för hela arbets­marknaden är 21 och 12 procent. För kvinnor inom städ är det vanligast med fall i samma nivå. För män står fall i samma nivå och fall från höjd för ungefär lika många olyckor var.

Även inom fastighet är en fallolycka den vanligaste orsaken till ett allvarligt arbetsolycksfall. Det gäller både kvinnor och män. Fall i samma nivå står för 22 procent av olyckorna, medan fall från höjd står för 19 procent.

I rapporten kan du ta del av en fördjupning kring fallolyckor.

Långvarig sjukfrånvaro

För långvarig sjukfrånvaro redovisar vi statistik för anställda i kommuner och regioner och privatanställda arbetare.

De långvariga sjukfallen som redovisas i rapporten har fått ersättning från vår sjuk­försäkring (AGS och AGS-KL). Sjukfallen har varat i mer än 90 dagar eller lett till beviljad månadsersättning.

Risk för långvarig sjukfrånvaro

Risken beräknas genom antalet nya långa sjukfall per 1000 sysselsatta. Risken för långvarig sjukfrånvaro ökar generellt med åldern. Städ och fastighet är inget undantag. Åldersgruppen 56–64 år har högre risk att drabbas än övriga åldersgrupper.

Inom städ och fastighet har trenden över lag varit nedåtgående efter 2015, följt av en utplaning från 2019 och en ökning 2021. Åldersgruppen 36–45 år inom städ och fastighet i Kommuner och regioner hade däremot en minskning 2021, främst beroende på färre sjukfall med muskuloskeletal diagnos.

Följande fyra diagram visar risken för både kvinnor och män sammantaget inom olika åldersgrupper. Diagrammen visar utvecklingen från 2015 till 2021.

Det här diagrammet visar risken för långvarig sjukfrånvaro för privatanställda arbetare inom städ.

Det här diagrammet visar risken för långvarig sjukfrånvaro för privatanställda arbetare inom fastighet.

Det här diagrammet visar risken för långvarig sjukfrånvaro för kommuner och regioner inom städ.

Det här diagrammet visar risken för långvarig sjukfrånvaro för kommuner och regioner inom fastighet.

Vanliga orsaker till långvarig sjukfrånvaro

Majoriteten av den långa sjukfrånvaron inom städ och fastighet utgörs av muskuloskeletala diagnoser som ryggsjukdomar och reumatism, och psykiska diagnoser, som depression, stressreaktioner och ångest.

Dessa två diagnoskapitel skiljer sig åt vad gäller vilka åldersgrupper som främst drabbas. För muskuloskeletala diagnoser ökar risken markant med åldern, där åldersgruppen 56–64 år har den högsta risken. Psykiska diagnoser har inte denna tydliga koppling mellan stigande ålder och högre risk.

Press­meddelande om rapporten

Städ och fastighet – högre risk för allvarliga arbetsolycksfall än genomsnittet

Vill du veta mer om vår statistik?

Genom att ta fram och analysera statistik ur vår skadedatabas kan vi erbjuda värdefull kunskap om arbets­skador och sjukfrånvaro i arbetslivet.