För att vi ska kunna utföra våra arbetsuppgifter behöver vi bra belysning. Det kan låta självklart, men på många arbetsplatser är ljusförhållandena dåliga utan att vi själva är medvetna om det.
– Vi har ingen referensram för vad som är bra ljus. Det vi brukar klaga på är att det inte finns tillräckligt med ljus eller när det är för starka lampor i synfältet, säger Hillevi Hemphälä, forskare i synergonomi vid Lunds tekniska högskola.
Låg kompetens
Allt fler arbetsplatser har gått över till led-belysning för att det är mer energieffektivt. Men mycket av det som köps in är bristfälligt och det saknas kunskap om hur belysningen ska utformas för att medarbetarna ska få optimala ljusförhållanden.
– Beställarkompetensen är otroligt låg och man köper ofta billigt för att spara pengar. Men då har man inte förstått vilka konsekvenser det kan få. Man sänker prestationsförmågan bland de anställda om man har dålig belysning. Dessutom kan det orsaka ögonbesvär, nackbesvär och huvudvärk.
Led-lampor har en fantastisk potential, menar Hillevi Hemphälä. Men felaktig belysning kan orsaka temporala ljusmodulationer, ett slags osynligt flimmer som vi inte är medvetna om men som våra hjärnor registrerar.
– Flimret kan du inte se med blotta ögat, förutom vissa känsliga individer som kan känna av det.
Man sänker prestationsförmågan bland de anställda om man har dålig belysning.
Bländning
Ett annat problem är bländning som orsakas av stora kontraster mellan ljus och mörker. På många arbetsplatser har man installerat led-plattor infällda i taket som inte ger något uppåtljus alls, vilket gör att intilliggande takytor förblir mörka. Arbetsmiljöverket har uppmärksammat problemet och påpekar på sin hemsida att armatur som orsakar bländning bryter mot deras föreskrifter.
– Armaturen bör ha funktionen att ge både direkt och indirekt ljus. Det bästa är nedpendlande armatur, som hänger ner från taket och ger ljus både uppåt och nedåt, säger Hillevi Hemphälä.
Forskningsprojekt
I ett forskningsprojekt finansierat av Afa Försäkring har Hillevi Hemphälä och kollegor vid Lunds tekniska högskola, Högskolan i Gävle och Arbetsmiljöverket utvecklat en metod för synergonomisk riskbedömning, VERAM. Den består av medarbetarenkäter, ljusmätningar och en objektiv riskbedömning av belysningen på en tregradig skala.
– Det är den första synergonomiska risk i världen.
Nära 100 personer från företagshälsovården runt om i landet har utbildats i metoden och mätningar har gjorts på över 600 arbetsplatser. Med riskbedömningsmetoden går det att upptäcka problem med ljuskänslighet och bländning. Man kan också härleda besvär med nacke och skuldror till belysningen.
– Ljuskänslighet och bländning har en väldigt stark koppling till hälsoproblem. Men man har olika känslighet, omkring 20–40 procent av oss är mer känsliga. Tjejer verkar vara något mer känsliga än killar, säger Hillevi Hemphälä.
Nästa steg i forskningsprojektet är att utveckla en screeningversion av metoden i en app som ska göra riskbedömningen mindre tidskrävande.
Text: Krister Zeidler
Foto: Johnér
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, juni 2021. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
