Ökat samarbete mellan sjukvård och arbetsgivare

NyhetPublicerad 31 mars 2015

Hälso- och sjukvården ska ta större ansvar för att sjukskrivna kommer tillbaka i arbete. Det ska finnas krav på samverkan med arbetsgivaren, när det behövs. Det är ett av förslagen från Socialförsäkringsutredningen.

Inga omvälvande reformer av sjuk-, arbetsskade- eller arbetslöshetsförsäkringen. Däremot förslag på mindre förändringar, som tar sikte på de problem som fortfarande finns i systemen, och bedömningar som pekar ut en fortsatt färdriktning.

Så beskrev Socialförsäkringsutredningens ordförande Gunnar Axén, tidigare riksdagsledamot (M), resultatet av kommitténs arbete vid ett seminarium på AFA För­säkring. Slutbetänkandet, som alla riksdagspartier utom Vänsterpartiet står bakom, är på 1 200 sidor.

– Ingen är nöjd med allt, alla har synpunkter på något. Jag tycker att det är ett kännetecken på en bra kompromiss, sa han.

Fler ska få ut 80 procent i ersättning

Allt färre anställda får en ersättning som motsvarar 80 procent av inkomsten om de till exempel blir sjuka. Det beror på att "taket" i försäkringen är så pass lågt. Utredningen slår fast att åtta av tio försäkrade ska få ut 80 procent av inkomsten från den allmänna försäkringen.

– Standardtryggheten måste värnas, sa Gunnar Axén. Enskilda får nu bära en stor del av risken vid sjukdom och arbetslöshet.

Vården ska göra rehabiliteringsplan

Människor som är sjukskrivna behöver lättare och snabbare komma tillbaka i arbete, betonar kommittén. Därför föreslår den bland annat att hälso- och sjukvården ska ha ett krav på sig att samverka med arbetsgivaren (om patienten samtycker och om det behövs för att hon eller han ska kunna börja arbeta igen). Vården ska också vid behov göra en rehabiliteringsplan. Försäkrings­kassans samordningsansvar ersätts med ett ansvar för att följa upp insatserna.

Gunnar Axén tog som exempel en undersköterska som går till vårdcentralen för sin onda rygg. Ofta leder det till en rad korta sjukskrivningar under flera år. Först när ryggproblemen är så allvarliga att personen blir sjukskriven en månad eller två, kopplas Försäkrings­kassan in för att se om det behövs insatser på arbetsplatsen.

– Tänk så bra det hade varit om hälso- och sjukvården redan första gången ställde frågan om ryggproblemen kan bero på förhållanden på arbetsplatsen, och om arbetsgivaren kan göra något för att undvika att de förvärras.

Ett annat förslag är att arbetsgivare ska få mer stöd i sina försök att få anställda tillbaka efter sjukskrivning. Det handlar både om utvecklat ekonomiskt stöd för att ta in experter och om nya sätt att sprida kunskap om vad som faktiskt fungerar.

Tidig samverkan mellan myndigheter

Kommittén bedömer att den omdiskuterade bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, som innebär att rätten till sjukpenning oftast upphör efter två och ett halvt år, bör kunna tas bort. Men först måste samarbetet mellan Arbetsförmedlingen och Försäkrings­kassan ha stärkts. Bland annat föreslår man att Försäkrings­kassan ska komma in tidigare vid långa sjukskrivningar. Efter ett år ska kassan halvårsvis kontrollera den sjukskrivnas arbetsförmåga och om det behövs arbetslivsinriktad rehabilitering.

När det gäller arbetsskador föreslår kommittén bland annat att en utredning ska ta fram ett bedömningsstöd för Försäkrings­kassans beslut om arbetsskador. Ett arbetsmedicinskt råd ska följa upp bedömningsstödet och även arbeta mot osakliga skillnader i hur män och kvinnor får ersättning för arbetsskador.

Utredningen lägger fram ett nytt sätt att räkna ut det underlag som ersättningar bygger på och ett gemensamt inkomstbegrepp för alla slags ersättningar. Dagens modell är inte träffsäker, enligt Gunnar Axén.

Text: Margareta Edling

Socialförsäkringsutredningen på Regeringens webbplats