Foto: Johnér Bildbyrå
Digital aggressivitet – vardag för många lärare
Många lärare upplever digital aggressivitet, vilket påverkar deras arbetsmiljö. Nu ska ett forskningsprojekt hjälpa skolorna att jobba systematiskt med att förebygga och hantera kränkningar och aggressiva påtryckningar.
Ur Trygg på jobbet mars 2024
Forskarna vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö universitet har i ett samarbete med åtta skolor studerat digitala aggressioner mot lärare och rektorer.
– Syftet har varit att få en ökad förståelse kring vad digital aggressivitet är inom skolan, men också att skapa verktyg för att kunna jobba med de här frågorna inom skolledningen, säger projektledaren Rebecka Cowen Forssell, biträdande lektor i ledarskap och organisation.
Vanligast med aggressiva mejl från föräldrar
I projektet, som finansieras av Afa Försäkring, har forskarna identifierat tre olika former av digitala aggressioner.
Vanligast är aggressivt formulerade mejl från föräldrar. De handlar ofta om att föräldrarna vill vara med och påverka betygsättningen, krav på extraresurser eller missnöje med hur skolan hanterat elevkonflikter. Forskarna ser det som en form av förhandlingar där föräldrarna positionerar sig för att uppnå sina önskemål.
– Vi ser också indikationer på att det är mer vanligt förekommande i socioekonomiskt starka områden. Det kan handla om att betygen och skolgången är ännu viktigare men också om att man ställer andra krav på skolan.
Vi ser att de leder till minskad arbetsglädje, vilket är angeläget i tider där man har svårt att rekrytera och behålla personal inom skolan.
Påtryckningar och kränkningar förekommer också på sociala medier, framför allt i Facebookgrupper. Ofta väljer lärarna att inte bemöta inläggen eftersom grupperna inte är kopplade till skolan.
Även när det gäller mejl är lärarna försiktiga i sina svar eftersom de har sekretess kring eleverna och vet att dialogen dokumenteras.
– Man tillämpar många gånger att man tar tre mejl och sedan byter man till telefon eller ett möte. Då upplever man ofta att tonläget förändras, säger Rebecka Cowen Forssell.
Elever filmar lärare och lägger ut på sociala medier
Den tredje formen av digitala aggressioner sker genom att elever filmar lärare i olika situationer i klassrummet och sedan lägger ut filmen på sociala medier.
– Ibland är risken för att bli utsatt lika obehaglig som att en film faktiskt sprids på sociala medier.
Yngre lärare i början av sin yrkeskarriär har svårare att hantera de digitala aggressionerna än mer erfarna kollegor, enligt Rebecka Cowen Forssell. De kan också få allvarliga följder för lärarna.
– Dels medför de negativa konsekvenser för enskilda individer i form av stress och sämre välbefinnande. Men vi ser också att de leder till minskad arbetsglädje, vilket är angeläget i tider där man har svårt att rekrytera och behålla personal inom skolan.
– Sedan ser vi också en ökad administrativ börda. Det påverkar ju på organisatorisk nivå hur man använder sina resurser. Det kan också bidra till att enskilda individer som företräds av röststarka föräldrar får någon sorts fördelar.
Verktygslåda för att hantera digitala aggressioner
Hon menar att skolorna ofta saknar strategier för att hantera de digitala aggressionerna. Därför har forskarna tagit fram en verktygslåda som skolledningen kan använda för att skapa dialog i lärarlagen och utforma riktlinjer och rutiner. Den består bland annat av en informationsguide, en informationsfilm och tre kortfilmer med tillhörande dialogfrågor.
Verktygslådan är kostnadsfri att använda. Läs mer om verktygslådan.
– Våra studier visar att man i dagsläget inte haft kunskap om hur man ska jobba med de här frågorna. Vi menar att det inte är något som ska ske vid sidan av utan att det ska vara integrerat i det systematiska arbetsmiljöarbetet, säger Rebecka Cowen Forssell.
Hon tror att resultatet av projektet och de verktyg som forskarna tagit fram också kan användas inom andra yrkesområden.
– Även om vi har haft utgångspunkt i skolan så tror jag det kan generaliseras till andra organisationer, som till exempel socialtjänst och äldreomsorg, där man också jobbar i nära relation med andra människor.
Text: Krister Zeidler
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Digitala aggressioner – en ny arbetsmiljörisk inom skolan
Forskningsprojektet har genomförts av Rebecka Cowen Forssell, Hanne Berthelsen och Sandra Jönsson vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning och utvärdering vid Malmö universitet.
Verktygslådan består av tre delar. Den första är en informationsguide för rektorer, HR-personal och skyddsombud.
Den andra delen är en informationsfilm som ger fördjupad och nyanserad kunskap om digitala aggressioner.
Den tredje delen består av tre kortfilmer med verkliga händelser och situationer som kan användas vid dialogmöten med hela personalgruppen.
Läs mer om lärares arbetsmiljö
Ny rapport: Skolans pedagoger – allvarliga arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro
Förskollärare och fritidspedagoger har högre risk att råka ut för en allvarlig arbetsolycka eller långvarig sjukfrånvaro än lärare och skolledare. Kvinnor i skolan råkar oftast ut för en fallolycka och män skadar sig oftast vid fysiska aktiviteter. Psykisk sjukdom är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro. Det visar en ny rapport från Afa Försäkring som presenterades vid ett seminarium den 18 oktober.
Lärare behöver viss frihet under arbetsdagen
För att förbättra arbetsmiljön har Ulriksdalsskolan i Solna jobbat för ökad delaktighet och mer avsatt tid för olika uppgifter på schemat. I höst har sjukskrivningstalen minskat. – Jag tror att vi är på rätt väg, säger skolans rektor Sofia Nybom.