Digital aggressivitet – vardag för många lärare

Påtryckningar och kränkningar förekommer också på sociala medier, framför allt i Facebookgrupper. Ofta väljer lärarna att inte bemöta inläggen eftersom grupperna inte är kopplade till skolan.

Även när det gäller mejl är lärarna försiktiga i sina svar eftersom de har sekretess kring eleverna och vet att dialogen dokumenteras.

– Man tillämpar många gånger att man tar tre mejl och sedan byter man till telefon eller ett möte. Då upplever man ofta att tonläget förändras, säger Rebecka Cowen Forssell.

Elever filmar lärare och lägger ut på sociala medier

Den tredje formen av digitala aggressioner sker genom att elever filmar lärare i olika situationer i klassrummet och sedan lägger ut filmen på sociala medier.

– Ibland är risken för att bli utsatt lika obehaglig som att en film faktiskt sprids på sociala medier.

Yngre lärare i början av sin yrkeskarriär har svårare att hantera de digitala aggressionerna än mer erfarna kollegor, enligt Rebecka Cowen Forssell. De kan också få allvarliga följder för lärarna.

– Dels medför de negativa konsekvenser för enskilda individer i form av stress och sämre välbefinnande. Men vi ser också att de leder till minskad arbetsglädje, vilket är angeläget i tider där man har svårt att rekrytera och behålla personal inom skolan.

– Sedan ser vi också en ökad administrativ börda. Det påverkar ju på organisatorisk nivå hur man använder sina resurser. Det kan också bidra till att enskilda individer som företräds av röststarka föräldrar får någon sorts fördelar.

Verktygslåda för att hantera digitala aggressioner

Hon menar att skolorna ofta saknar strategier för att hantera de digitala aggressionerna. Därför har forskarna tagit fram en verktygslåda som skolledningen kan använda för att skapa dialog i lärarlagen och utforma riktlinjer och rutiner. Den består bland annat av en informationsguide, en informationsfilm och tre kortfilmer med tillhörande dialogfrågor.

Verktygslådan är kostnadsfri att använda. Läs mer om verktygslådan.

– Våra studier visar att man i dagsläget inte haft kunskap om hur man ska jobba med de här frågorna. Vi menar att det inte är något som ska ske vid sidan av utan att det ska vara integrerat i det systematiska arbets­miljö­arbetet, säger Rebecka Cowen Forssell.

Hon tror att resultatet av projektet och de verktyg som forskarna tagit fram också kan användas inom andra yrkesområden.

– Även om vi har haft utgångspunkt i skolan så tror jag det kan generaliseras till andra organisationer, som till exempel socialtjänst och äldreomsorg, där man också jobbar i nära relation med andra människor.

Text: Krister Zeidler

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2024. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.