Arbetsgivarna kan påverka den psykiska hälsan

Jobbhälsobarometern är en enkätundersökning som Sveriges företagshälsor genomför årligen sedan 2007. Drygt 10 000 personer mellan 20 och 65 år och som har minst halvtidsjobb har i år svarat på ett antal frågor, både via nätet och genom telefonintervjuer.

Enkäten presenterades av Peter Munck af Rosenschöld på ett välbesökt seminarium hos Afa För­säkring.

Nya uppgifter från Försäkrings­kassan visar att sjukskrivningar på grund av psykisk diagnos har gått om sjukskrivningar på grund av diagnoser i rörelseapparaten under 2015, enligt Peter Munck af Rosenschöld. Överhuvudtaget ökar ohälsan bland den arbetande befolkningen. Andelen som varit frisk ett helt arbetsår, utan sjukskrivning, har sjunkit stadigt sedan 2007, visar statistik från Jobbhälsobarometern.

– Den psykiska ohälsan är ett stort problem. Den har inte någon tydlig början och slut, som en fysisk sjukdom, till exempel ett brutet ben, utan gränserna mellan friskt och sjukt kan vara flytande, säger han.

Handlar om både arbetsplats och privatliv

Bakom siffrorna gömmer sig både problem på arbetsplatsen och ansträngningar i livet i sin helhet. Det kan röra sig om PSD, posttraumatiskt stressyndrom, tvångstankar, fobier och andra psykiska diagnoser.

Den arbetsrelaterade psykiska ohälsan handlar om stressproblem, hög arbetsbelastning, konflikter, krav och bristande kontroll i arbetet.

Enkäten visar att ungefär hälften av dem som svarade aldrig hade känt psykiskt obehag inför att gå till jobbet. Den andra hälften hade någon gång, några gånger i månaden eller flera gånger i veckan känt psykiskt obehag av att gå till jobbet. De som flera gånger i veckan känt detta obehag var 7,8 procent av alla arbetande, eller 350 000 personer.

– 350 000 personer är ganska många människor. Våra svar visar att 67 procent av dessa tror att obehaget kommer att påverka deras hälsa negativt inom de kommande två åren.
I samma grupp är det 36 procent som tror att de inom två år inte är kvar på jobbet på grund av hälsoskäl.

Tydligt samband mellan ohälsan och arbetsmiljön

Jämfört med alla som svarade på enkäten upplever dessa 350 000 flest svårigheter på jobbet. Nästan hälften tycker att de har sämre utvecklingsmöjligheter, nästan 40 procent tycker att de inte blir lyssnade på och att de inte har möjlighet att påverka sitt arbete, drygt 40 procent anger att arbetsplatsen är oförmögen att lösa konflikter.

För hälften brister motivationen och de anser att stressen är svår att hantera. Lika många har dåligt förtroende för ledningen och tycker att ledarna är dåliga chefer. Drygt hälften vill inte rekommendera sin arbetsplats till andra.

– Det betyder att arbetsgivarens varumärke är skamfilat. Det kan bli svårigheter att rekrytera i framtiden. Långa sjukskrivningar ger också arbetsplatsen dåligt rykte, menar Peter Munck af Rosenschöld.

Det gäller alltså att fixa arbetsmiljön. Det handlar både om hur arbetet organiseras och om ledarskapet, om tydliga mål, trygghet i anställningen, och balans mellan krav och resurser.

– Friska organisationer uppstår inte av en slump, utan är ett resultat av ett målmedvetet arbete. Man måste vara observant och se tidiga signaler i organisationen, signaler som man fångar upp på ett bra sätt.

Då kan man ta hjälp av SAM, systematiskt arbetsmiljö­arbete, de nya riktlinjerna för att förebygga psykisk ohälsa, och Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om psykosocial arbetsmiljö.

Text: Eva Ekelöf