Ny sammanställning av kunskap om vibrationsskador

Den som arbetar med vibrerande maskiner och verktyg riskerar både att drabbas av tillfälligt nedsatt känsel i händer och armar och av bestående skador i nerver, leder och muskler. 

– Det som har saknats inom det här området är en evidensbaserad sammanställning av kunskap, sa Lage Burström, en av de tre forskare vid Umeå universitet som tagit fram översikten.

– Vi har analyserat vetenskapliga artiklar från 1977 till 2014 om handöverförda vibrationer. Och vi har främst velat få en samlad bild av kunskapen om risken att drabbas av vita fingrar, neurosensoriska skador respektive karpaltunnelsyndrom.

Den nya översikten ingår i en serie med systematiska kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet utgivna av Göteborgs universitet med finansiellt stöd från AFA För­säkring. I arbetet med sammanställningen kunde forskarna konstatera att de modeller som används för att bedöma riskerna för vibrationsskador behöver utvecklas. Idag kan till exempel en skada uppstå redan innan den som utsätts för vibrationerna bedöms ligga i riskzonen.

– Det finns inte heller någon tillförlitlig klassificering av skadans grad. Det går inte att säga att om en person utsätts för en viss mängd vibrationer så får han eller hon en särskild typ av besvär, sa Tohr Nilsson, forskare vid Umeå universitet.

Vibrationsskador vanligare än bullerskador

Färsk statistik från AFA Försäkrings skadedatabas visar att anmälningarna om skador från vibrationer ökar svagt. Det gör också det antal av anmälningarna som godkänns som arbetssjukdom. Idag är vibrationsskador vanligare som arbetssjukdom än bullerskador.

– För att vi ska pröva en anmälan som arbetssjukdom krävs att man har varit sjuk i minst 180 dagar och att sjukdomen har godkänts av Försäkrings­kassan eller finns med i ILO-förteckningen över yrkes­sjukdomar, sa Anna Weigelt, analyschef på AFA För­säkring.

– Vibrationsskador är idag den vanligaste godkända arbetssjukdomen. Vanligast är den bland män i åldern 47–49 år som arbetar som metallarbetare eller i bygg- och anläggningsbranschen.

Webbverktyg, appar och en analog mätsticka

På seminariet presenterades en rad hjälpmedel och verktyg för att minska riskerna med vibrationer. Forskaren Hans Pettersson berättade om Umeå universitets Vibrationsdatabasen, en webbplats som innehåller verktyget Exponeringskalkylatorn. Lage Burström beskrev en annan webbplats Umeå universitet har utvecklat inom ramen för AFA Försäkrings arbetsmiljösatsning Från ord till handling.

– Arbetsvis.se är ett webbaserat verktyg som är framtaget för att förebygga skador inom bygg- och gruvindustrin. Med verktyget kan man bedöma riskerna med vibrationer, damm och eksem och på så sätt upptäcka tidiga tecken på skada. I verktyget ingår en app för bedömning av vibrationer riktad till företagshälsovården inom gruvindustrin, sa han.

Bodil Björ, yrkeshygieniker på Arbets- och miljömedicin i Västernorrland, presenterade MobilVib, en legobitsliknande sensor som man kan använda för att ta reda på hur mycket en maskin eller ett verktyg vibrerar. Till den lilla blå kuben hör SmartVib, en app som gör att användaren enkelt kan bedöma vibrationsrisker med hjälp av sin mobiltelefon. Umeå universitet ligger bakom även detta verktyg, i ett samarbete med landstingen i Västerbotten och i Västernorrland som finansierats av AFA För­säkring.

Alla verktyg som presenterades var inte digitala. Lage Burström hade med sig ytterligare ett, en mätsticka gjord i papp.

– Analoga grejer, fungerar det idag när allt ska vara digitalt? frågade han åhörarna och visade hur stickan fungerar.

– På ena sidan av stickan finns vibrationsvärden för olika typer av maskiner. Om man vänder på den kan man se hur länge man kan arbeta med varje maskin utan att riskera skador.

Stöd för arbetsmiljöingenjörer och gummipackningar i industrin

Näst på tur var Catarina Nordander, överläkare och docent vid Lunds universitet. Hon presenterade en ny rapport om vibrationsrelaterade skador från Arbets- och miljömedicin syd.

– I vårt register tillkommer 100 patienter per år med vibrationsskador. Det är ofta stolta och skickliga hantverkare och de drabbas mitt i livet, men det tar tid innan de söker hjälp. När de väl söker leder det ofta till att de måste lämna sitt yrke, det är sorgligt, sa hon.

Catarina Nordander berättade också om det av AFA För­säkring finansierade projektet FHV-metodik, en webbplats hon och hennes kollegor utvecklat i samarbete med Arbets- och miljömedicin i Göteborg. Där finns bland annat ett verktyg som hjälper arbetsmiljöingenjörer att riskbedöma hand- och armvibrationer.

Dagens seminarium avrundades av Hans Lindell, forskare på Swerea. Han visade hur man med enkla gummipackningar kan minska vibrationerna rejält i maskinindustrin. Hans Lindell konstaterade också, precis som forskarna på Umeå universitet, att dagens modeller för bedömning av risker med vibrationer behöver utvecklas.

– Vi har ju lagstiftning när det gäller till exempel gränsvärden för avgaser. Det borde vi ha för vibrationer inom fordonsindustrin också, sa han.

Fotnot: Seminariet hölls den 8 september.

Text och foto: Adam Fredholm

Sammanställningen av kunskap om vibrationsskador:

Ta del av kunskapssammanställningen

Presentationerna från seminariet:

Inledning kunskapsöversikt

Presentation av kunskapsöversikten

Statistik om vibrationsskador

Vibrationsforskning från Umeå universitet

Catarina Nordander, Lunds universitet

Hans Lindell, Swerera IVF