Tunga lyft och påfrestande arbetsställningar ökar risken att drabbas av ledsjukdomen artros i knän och höfter. Men det går inte att säga hur mycket en person kan belasta sin kropp innan det blir farligt. Det visar SBU:s nya kunskapssammanställning om artros som presenterades på AFA Försäkring den 23 september.
– Artros drabbar idag var fjärde person över 45 år. Det är fortfarande okänt vad som orsakar sjukdomen. Man vet att flera faktorer spelar in, som ärftlighet, övervikt, kvinnligt kön, ledskada och arbetsbelastning, sa Karin Stenström, doktor i medicin och projektledare på SBU, när hon presenterade rapporten i AFA Försäkrings hörsal.
Smärta, stelhet och nedsatt rörelseförmåga är vanliga besvär för dem som drabbas av artros. Sjukdomen uppstår när brosket i en led bryts ner och inte längre klarar att jämnt fördela belastningen på ett knä, en höft eller någon annan led. SBU har ställt samman forskning från 1980 och framåt för att försöka ta reda på vad arbetsmiljön betyder för att artros ska uppstå eller förvärras och för att se om riskerna är desamma för kvinnor och för män.
– Vi har håvat in all världens forskning som är relevant för vår frågeställning och sedan har vi gallrat. De artiklar och den litteratur som blev kvar kommer främst från England, Finland och Sverige. Vi har studerat faktorer som fysisk ansträngning och arbetsställningar, inte yrken, sa Karin Stenström.
– Helst skulle vi vilja kunna säga hur mycket, hur ofta och hur länge man till exempel kan lyfta utan att det är farligt. Det går inte, eftersom studierna är så olika och kan handla om någon som lyfter tungt, någon som lyfter ofta eller någon som lyfter länge. Vi har inte heller sett att det skulle vara någon skillnad mellan kvinnor och män när det gäller arbetsmiljöns betydelse för artros.
Lyfta och bära, gå i trappor eller sitta Störst risk för artros i både knä och höft har personer som lyfter och bär mycket, går i trappor eller klättrar på stegar. Ett allmänt fysiskt påfrestande arbete ökar också risken. Artros i höften är vanligast bland personer som arbetar i böjd eller vriden position.
– Svår exponering, som att springa med bårar i sjukhuskorridorer, ökar till exempel risken för artros i knälederna. Det gäller också för den som arbetar mycket på knä eller stående. Att sitta mycket i jobbet är däremot skyddande för knäna, sa Karin Stenström.
Hur stor risken är att utveckla eller förvärra artros för den som arbetar med vibrerande maskiner och verktyg visar inte SBU:s rapport. Andelen studier i den insamlade forskningen som handlade om vibrationer var för liten för att några slutsatser skulle kunna dras.
Kunskapsbas och behov av forskning I och med rapporten har SBU byggt upp en kunskapsbas om arbetsmiljöns betydelse för artros. Tanken är att kunskapen ska kunna användas för skapa hälsofrämjande arbetsförhållanden, förebygga arbetsrelaterad ohälsa och för att bedöma arbetsskadeärenden. Kunskapsbasen är också tänkt att kunna hjälpa anställda att undvika artrosbesvär eller förvärrande av besvären.
– Nu vill vi ha in forskning för att fylla de kunskapsluckor vi har kunnat identifiera. Som hur olika typer av belastning och exponering tillsammans påverkar risken för artrosbesvär, sa Karin Stenström.
– Vi hittade också väldigt få studier om artros i andra leder, som fingerleder och nyckelbensleden. Här behövs mer forskning.
Text och foto: Adam Fredholm
Karin Stenströms presentation
Deltagarlista från seminariet
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU har tillsammans med en grupp experter inom yrkesmedicin och ortopedi granskat de senaste 36 årens forskning om hur förhållanden i arbetslivet kan påverka uppkomst eller förvärrande av artrosbesvär.
Rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär publicerades den 1 september 2016. Rapporten ingår i en serie på hittills fem rapporter som handlar om arbetsmiljöns betydelse för olika sjukdomar och besvär.
