Så påverkar dygnsvilan och arbets­tiden hälsan

– Vid schemaläggning behöver man ta hänsyn till många faktorer, som arbetsbelastning, kompetensbehov, säkerhetsaspekter, arbetstidsregleringar samt medarbetarnas möjligheter till återhämtning under och mellan arbetspassen. Det gör att schemaläggningen är en komplex process, speciellt i verksamheter som kräver bemanning dygnet runt, där verksamheterna kan ha olika förutsättningar och utmaningar i arbetstidsförläggningen och vid den förändring som sker nu, säger Anna Dahlgren, docent i psykologi vid Karolinska institutet.

Under seminariet presenterades en översikt av forskningen kring korta vilotider som kan användas som stöd i förändringsprocessen.

Med korta vilotider menas mindre än 11 timmar mellan arbetspassen.

– Bra återhämtning mellan arbetspassen är viktigt, men för ett hållbart arbetsliv krävs också att arbetstagarna har en rimlig arbetsbelastning och en arbetsmiljö som främjar hälsa och bidrar till att arbetstagare bibehåller sin hälsa genom arbetslivet. När organisationsförändringar görs, som de ändrade reglerna om dygnsvila, är det viktigt att se till helheten och lyfta in arbetstidsförläggningen och schema som en del i det systematiska arbetsmiljö­arbetet, säger Emma Brulin, docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.

Medverkande

Anna Dahlgren, docent i psykologi, forskargruppsledare för forskargruppen Arbetstider, återhämtning och säkerhet, Avdelningen för Psykologi, Institutionen för Klinisk Neruovetenskap, Karolinska Institutet

Kristin Öster, doktorand, i forskargruppen Arbetstider, återhämtning och säkerhet, Avdelningen för Psykologi, Institutionen för Klinisk Neruovetenskap, Karolinska Institutet

Emma Brulin, docent i arbets- och miljömedicin vid Karolinska institutet.

Mer information

Forskningsöversikt över korta vilotider samt rekommendationer för säker och hälsosam arbetstidsförläggning

Suntarbetsliv: Hållbara arbetstider

Har du frågor?

Kontakta oss på fou@afaforsakring.se