Unga löper störst risk att skadas av maskiner

Maskiner, verktyg och lyftanordningar orsakar många allvarliga arbetsolyckor. De som skadas får ofta men för livet. Unga män i industrin och byggsektorn löper särskilt stor risk, visar en ny rapport från AFA Försäkring.

De vanligaste allvarliga olycksfallen på svensk arbetsmarknad är fallolyckor. På andra plats kommer olyckor med maskiner. Omkring 1 600 arbetstagare skadas varje år så allvarligt i maskinolyckor att de måste vara sjukskrivna i minst 30 dagar.

– Det finns fortfarande en väldigt stor problematik med maskiner, konstaterade Michel Normark, chef för Analys och försäkringsvillkor på AFA Försäkring, när han presenterade den nya rapporten tillsammans med analytikern Anna Weigelt.

De har gått igenom de anmälda maskinolycksfallen på arbetsplatser i verkstadsindustrin och i bygg- och anläggningsbranschen. De är här de allra flesta maskinolyckor händer.

Från verkstadsindustri och bygg- och anläggning rapporterades 13 256 allvarliga olycksfall mellan 2008 och 2012. I en fjärdedel av fallen (4 937 olycksfall) var maskiner, verktyg eller lyftanordningar inblandade. Olycksfallen med handhållna verktyg har ökat något sedan 2008, de andra har minskat en aning.

Ett vanligt olycksförlopp är att den anställda råkar få in ett finger, eller hela handen, i en maskin. Det kan vara till exempel en fräs eller en såg. Ibland kan personen ha trott att maskinen var avstängd. Det händer också ofta att arbetstagare fastnar med exempelvis en handske, tappar kontrollen över ett verktyg som de håller i eller kommer i kläm under något som faller.

Konsekvenserna är många gånger allvarliga. Arbetstagaren får oftare något slags bestående funktionsnedsättning (medicinsk invalididet) vid den här typen av olyckor än vid andra arbetsolycksfall. Hand- och fingerskadorna dominerar, beskrev Anna Weigelt.

– Det är helt tydligt att det är fingrarna som ryker, sa hon. I olyckor med handhållna borrmaskiner, är det till exempel vanligt att man fastnar med ett finger, så att hela handen vrids runt.

Omständigheterna kring olycksfallen har de inte studerat, men Michel Normark har ändå bilden av att maskinolyckor ofta händer när det har uppstått något slags problem i arbetet. Arbetstagaren försöker kanske få igång en produktionslinje som har stoppat.

– Det är inte när det tuffar och går som det ska, som olyckorna inträffar, sa han. Vår tolkning är att de sker när man måste in och fixa, till exempel ta bort något som har fastnat.

De som skadades i de allvarliga maskinolycksfallen arbetade som maskinoperatörer, byggnadsarbetare, reparatörer och processoperatörer, enligt rapporten. Betydligt fler män än kvinnor drabbades, vilket beror på att yrkena är starkt mansdominerade. Störst risk att skadas har reparatörer och arbetstagare som arbetar med metallhantverk. Det händer 2,1 allvarliga maskinolycksfall per 1 000 arbetande i de här yrkesgrupperna.

Unga män i åldrarna 16 – 25 år löper betydligt större risk än andra att skadas i maskinolyckor. Det gäller alla yrkesgrupper som ingår i studien, men risken är särskilt hög för unga som arbetar med metallhantverk, reparatörsarbete eller som processoperatörer. De har omkring 1,7 gånger högre risk att drabbas av ett maskinolycksfall än män i genomsnitt. Även de äldsta arbetstagarna, som är 56 år eller äldre, har en högre risk att skadas. Inom bygg- och anläggning löper de till och med större risk än de yngsta.

– Vi ser väldigt tydligt att det framför allt är de yngsta, men även de äldsta som drabbas av olycksfall, sa Anna Weigelt.

Att yngre män skadas beror bland annat på att de tar fler risker, menade Michel Normark. De kan underskatta hur kraftfulla och snabba maskinerna är.

– Det finns anledning att titta på om introduktionen är anpassad till unga mäns riskbeteende. Den kanske bör spetsas till, sa han. De erfarna arbetstagarna vet vad som är farligt. För dem handlar det mer om minskade reflexer och kroppslig förmåga.

Rapporten landar i ett antal slutsatser, som syftar till att förebygga skador. En av dem är alltså att introduktionen bör bli bättre och mer anpassad till unga mäns riskbenägenhet. En annan slutsats gäller de tekniska maskinskydden på stationära fräsmaskiner, sågar och roterande handverktyg.

– Olycksfallen skulle kunna undvikas om utformningen och skydden var bättre, sa Michel Normark. Man borde kunna göra det omöjligt, eller väldigt, väldigt svårt, att komma åt att peta in fingrarna. För borrmaskiner borde det utvecklas tekniska stopp, som förhindrar att fingrarna rycks sönder.

Slutligen bör gamla pressar, som har fotreglage, byggas om så att de uppfyller dagens säkerhetsnivå – eller utmönstras helt.

– Det finns gamla pressar, där det är fotreglage, undanstoppade på en hel del arbetsplatser. De kanske bara används ibland, men de ska fasas ut från svensk arbetsmiljö, tycker vi, sa Michel Normark.

 Rapporten Allvarliga arbetsskador – i kontakt med maskiner, verktyg och lyftanordningar, 2008-2012 finns att ladda ned på www.afaforsakring.se/press.

 Text: Margareta Edling