20 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

2019-11-13 08:00

Kartläggning av säkerhetskulturen i byggbranschen, samband mellan stress, sömnbesvär och psykisk ohälsa och klassificering av olika former av långvarig smärta. Det är ämnena för tre av de sex forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 20 305 000 kronor av AFA Försäkring i 2019 års tredje anslagsomgång.

Byggindustrins säkerhetspark – ett program för säkerhetskultur

Arbetsgivarorganisationen Sveriges byggindustrier startar en anläggning där byggarbetare ska kunna öva på att arbeta säkert för att minska risken för olyckor. En kartläggning av säkerhetskulturen i byggbranschen ger en bra grund för säkerhetsutbildning på anläggningen och kan bidra till spridning av kunskap och ett minskat antal olyckor i branschen.

Jan Johansson, vid Luleå tekniska universitet, tilldelas 3 277 000 kronor för att kartlägga internationell forskning inom säkerhetsområdet, erfarenheter från säkerhetsparker och säkerhetsarbete i svensk byggindustri. I samarbete med träningsanläggningens ledning ska grundläggande säkerhetsprinciper sedan införlivas i verksamheten. I projektet ingår också att utvärdera resultaten av träningen för att bidra till dess utveckling.

Projektet pågår till och med november 2022 och förväntas leda till en mer gemensam syn på säkerhetskultur i byggbranschen och en ökad kunskap om hur man kan arbeta säkert. Resultaten väntas också bidra till att minska antalet arbetsolyckor och arbetssjukdomar i byggindustrin.

Jan Johansson, professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, tel: 070–559 30 39, e-post: jan.johansson@ltu.se.

Stress- och sömnproblematik: Förklaringsmodeller och kostnadseffektiv behandling

Psykisk ohälsa är en av de främsta orsakerna till sjukfrånvaro och beror ofta på stress och sömnbesvär. Idag finns få vetenskapligt säkerställda modeller som förklarar detta samband. Två studier, en bestående av en omfattande enkät och en av en kort kognitiv beteendeterapi i grupp, kan bidra till ökad förståelse för hur stress och sömn samverkar med psykisk ohälsa och utvärdera effekten av preventiv behandling.

Maria Nordin, vid Umeå universitet, tilldelas 4 000 000 kronor för att genom en studie baserad på Miljöhälsostudien i Västerbotten utveckla en förklaringsmodell genom att undersöka sambanden mellan stress, sömnbesvär och psykisk ohälsa. I studien ingår att utvärdera en pågående preventiv gruppbehandling för stress- och sömnproblematik.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas bidra till ökad kunskap om stress och sömnproblem och ge en evidensbaserad preventiv behandling av psykisk ohälsa.

Maria Nordin, docent i psykologi, Umeå universitet, tel: 070–764 43 35, e-post: maria.nordin@umu.se.

Empirisk klassificering av individer med långvarig smärtproblematik för att förutsäga och optimera utfall i multidisciplinär behandling

Långvarig smärta är en vanlig orsak till funktionsnedsättning och längre sjukskrivning. Multidisciplinära insatser som fokuserar på samverkande psykologiska, sociala och medicinska faktorer är den vanligaste behandlingen, men det är oklart vilka individer som drar nytta av denna form av behandling. Ett förfinat klassificeringssystem för att identifiera personer med olika typer av långvarig smärta kan bidra till bättre diagnoser och individanpassad behandling.

Hugo Hesser, vid Örebro universitet tilldelas 3 585 000 kronor för att med datadrivna metoder som maskininlärning och artificiell intelligens identifiera undergrupper av individer med långvarig smärta och för att undersöka hur klassificeringen kan användas för att förutse resultat av multidisciplinär behandling. Data hämtas från Nationella Registret över Smärtrehabilitering, NRS.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas generera resultat som kan ligga till grund för ett klassificeringssystem för individer med långvarig smärta. Projektet väntas ge möjlighet att förutse utfall av behandling och matcha behandlingsmetoder mot individuella behov, vilket kan bidra till kostnadseffektiv smärtrehabilitering.

Hugo Hesser, professor i klinisk psykologi, Örebro universitet, tel: 070–823 93 47, e-post: hugo.hesser@oru.se.

Nedsatt arbetsförmåga hos personer med Irritable Bowel Syndrome (IBS): Beror det på mag-tarm-symtom, muskuloskeletala symtom eller psykisk ohälsa?

Trots att många människor lider av sjukdomen Irritable Bowel Syndrome, eller irritabel tarm, saknas uppgifter om hur det påverkar deras arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Personer med mag-tarmsjukdom har dessutom ofta muskuloskeletala besvär eller psykisk ohälsa, och vilken inverkan detta har på förmågan att arbeta är också oklart. Klargörande av hur IBS påverkar arbetsförmågan kan bidra till bättre behandling och minska de individuella och samhälleliga ekonomiska konsekvenserna av sjukdomen.

Magnus Simrén, vid Göteborgs universitet, tilldelas 4 750 000 kronor för att utvärdera arbetsförmågan hos personer med IBS med hjälp av frågeformulär och intervjuer, och i en registerstudie kartlägga deras sjukskrivning och dess ekonomiska konsekvenser. I projektet ingår att undersöka om olika IBS-behandlingars påverkan på arbetsförmågan beror på att de har effekt på mag-tarm-symtom eller på andra symtom.

Projektet pågår till och med november 2022 och förväntas ge ökad kunskap både om hur IBS påverkar arbetsförmåga och sjukfrånvaro och om effekten av behandlingar som används idag. Resultaten kommer att kunna användas för att utveckla behandlingen av de personer som drabbas av IBS och för att minska de ekonomiska förlusterna sjukdomen medför.

Magnus Simrén, professor i medicinsk gastroenterologi och hepatologi, Göteborgs universitet, tel: 076–897 91 65, e-post: magnus.simren@medicine.gu.se.

Genusperspektiv på långvarig smärta och utmattning – studier av kvinnors hälsa och lidande

Kvinnor har efter sitt första barns födsel dubbelt så hög sjukfrånvaro som män och drabbas oftare av både psykisk ohälsa och muskuloskeletal sjukdom. Det medför ekonomisk belastning för både individen och samhället. En undersökning av sambanden mellan hälsa, familj och arbete kan bidra med insikter om hur faktorer som arbetsmiljö, jämställdhet och genus påverkar kvinnors hälsa.

Maria Arman, vid Karolinska Institutet, tilldelas 1 400 000 kronor för att mäta samband mellan kvinnors hälsa och antal barn, socialt stöd och arbete med hjälp av en webbenkät och tre olika mätmetoder. I projektet ingår att undersöka kvinnors erfarenheter av långvarig smärta och utmattning och sambanden med yrkes- och familjeliv.

Projektet pågår till och med november 2021 och förväntas öka kunskapen om sambanden mellan kvinnors hälsa, familj och arbete. Resultaten väntas få praktiska effekter i form av åtgärder som kan förebygga långvarig smärta och psykisk ohälsa för kvinnor och bättre rehabilitering för de som drabbas.

Maria Arman, docent i vårdvetenskap, Karolinska Institutet, tel: 076–148 39 73, e-post: maria.arman@ki.se.

Vilken av fyra behandlingsstrategier har bäst möjlighet att leda till långvarig hälsa och förbättrad arbetsförmåga i reumatoid artrit?

Reumatoid artrit, eller ledgångsreumatism, är en kronisk sjukdom med varierande förlopp och svårförutsägbar respons på behandling. I det pågående nordiska samarbetsprojektet Nord-star studerar man sjukdomsdämpande effekter av flera olika läkemedel. Målet med denna uppföljningsstudie är att undersöka vilken behandling som ger bäst långsiktig effekt på både upplevd smärta och arbetsförmåga.

Jon Lampa, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 293 000 kronor för att i ett uppföljningsprojekt ta reda på vilken av de fyra behandlingsstrategierna i projektet Nord-star som bäst främjar långvarig hälsa och arbetsförmåga. Patienter som deltar i Nord-star kommer att följas i upp till fem år.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas ge svar på vilken reumatoid artrit-behandling som har bäst långvarig effekt på smärta, ledfunktion och arbetsförmåga. Resultaten väntas få stor betydelse för framtida behandling av reumatoid artrit och därigenom gynna såväl individen som samhället.

Jon Lampa, docent i reumatologi, Karolinska Institutet, tel: 08–517 700 00, e-post: jon.lampa@ki.se.

Kontakt AFA Försäkring:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, AFA Försäkring, 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60, susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Informationen om de beviljade anslagen finns även på afaforsakring.se/forskning

Om AFA Försäkrings forskningsstöd: AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Det övergripande syftet är att minska de långvariga sjukskrivningarna och förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta är viktiga kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag. Mer information finns på afaforsakring.se/forskning