Forskning om hur förebyggande arbetsmiljöarbete bör organiseras
Både skolan och vården har stor personalomsättning och hög sjukfrånvaro. Studier visar att orsaken ofta är brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och att chefer saknar resurser för att åtgärda dem. Magnus Åkerström, vid Västra Götalandsregionen, tilldelas 4 159 000 kronor av Afa Försäkring för att undersöka hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet organiseras i främst offentlig sektor.
– Tidigare studier visar att till exempel offentlig sektor tampas med personalbrist och höga sjuktal till följd av bristande organisatorisk och social arbetsmiljö, säger Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och utvecklingsledare vid Västra Götalandsregionen.
– På många arbetsplatser följer man sina rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet och lyckas ganska bra när det gäller den fysiska arbetsmiljön. Men chefer upplever ofta att de saknar verktyg för att få till den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. I det här projektet är vi intresserade av att ta reda på hur man bör organisera det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Magnus Åkerström har tidigare bland annat forskat på arbetssätt för att förbättra bristande arbetsmiljö och effekten av stora arbetsmiljösatsningar. Nu ska han undersöka vilka organisatoriska förutsättningar som krävs för att lyckas med förebyggande organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete.
– I ett tidigare projekt såg vi att även om man har ambitionen att jobba förebyggande på organisatorisk nivå så resulterar det ofta i åtgärder för enskilda medarbetare. Man kan till exempel ha definierat en utmaning som stor personalomsättning eller hög sjukfrånvaro, men det slutar med en stresshanteringskurs eller en inspirationsföreläsning, säger Magnus Åkerström.
– Det vi vill komma åt är de organisatoriska faktorerna, vilka förutsättningar man har för att kunna jobba förebyggande. Det kan exempelvis handla om vilken typ av stöd man som chef har från HR-avdelningen eller företagshälsovården. Men det kan också vara faktorer som vilket beslutsmandat eller vilka budgetförutsättningar man har som chef.
Enkätundersökning och observationsstudie i serviceyrken
I projektet kommer man att studera hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet organiseras i olika verksamheter i främst offentlig sektor. Först i form av en enkätundersökning och sedan genom observationsstudier på arbetsplatserna.
– Vi har tagit fram en enkät och siktar på att skicka ut den till cirka 150 arbetsgivare, som då får beskriva hur de valt att organisera sitt arbetsmiljöarbete. Det vi vill veta mer om är hur man identifierar en utmaning, hur man utformar en insats och hur man tar sig an arbetet. Vi är intresserade av vad som sker i de här första stegen och kommer därför inte att följa upp effekten av insatserna.
– Sedan kommer vi att välja ut tio verksamheter och följa hur de går tillväga i sitt förebyggande arbete och vilka organisatoriska faktorer som påverkar de val man gör. Vår förhoppning är att få med arbetsplatser både i kommuner och regioner och i privat sektor. Det vi siktar på är det som kallas servicesektorn, arbetsplatser där man arbetar med människor, som till exempel vårdcentraler, privata vårdgivare, sjukhusavdelningar, stödboenden och olika typer av kommunala verksamheter.
Vad hoppas du på av projektet?
– Dels så vill vi förstå hur det förebyggande arbetsmiljöarbetet går till i praktiken på de här arbetsplatserna för att kunna identifiera hur man bättre kan ta till vara den kunskap som finns inom forskningen. Det finns organisatoriska faktorer på flera nivåer. Gemensamma processer, som till exempel utformning av patient- eller remissflöden och val av IT-system ligger på en högre organisatorisk nivå och är sådant som den enskilde chefen oftast inte rår över, säger Magnus Åkerström.
– Hur man valt att bedriva verksamheten eller hur arbetsuppgifter fördelas ligger på arbetsplatsnivå och är faktorer som chef och medarbetare kan påverka. Det finns mycket forskning som visar på vikten av att alla nivåer är engagerade i det förebyggande arbetsmiljöarbetet, de högre besluten påverkar liksom möjligheten att jobba i de senare leden. Jag hoppas att vi ska kunna bidra till ökad förståelse för att man behöver säkerställa tillräckliga förutsättningar på arbetsplatsen för att kunna jobba med de organisatoriska och sociala frågorna.
Forskning som kommer till praktisk nytta
– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.
– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Magnus Åkerström och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.
Projektet Att skapa hållbara arbetsförhållanden i praktiken – arbetsgivares kunskap och arbetssätt gällande förebyggande arbetsmiljöarbete på organisatorisk nivå pågår till och med juni 2026.
Kontakt:
Magnus Åkerström, docent i arbets- och miljömedicin, Västra Götalandsregionen, 072–206 73 15, magnus.akerstrom@vgregion.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.
Fotograf toppbild: Emma Wahlstedt
Om Afa Försäkrings forskningsstöd:
Afa Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och regioner.
Mer information om forskningsstödet finns på Afa Försäkrings FoU-webb.
Läs och prenumerera på pressmeddelanden från Afa Försäkring, klicka här.