Drygt 46,5 miljoner till ny forskning inom arbetsmiljö och hälsa

Anslagen går bland andra till forskare verksamma vid Karolinska Institutet, Linnéuniversitetet, Kungliga Tekniska Högskolan och Stockholms universitet.

Rörligare arbetsvardag med mobil teknik
Vi använder allt mer rörlig teknik i vardagen, men trots detta rör vi oss allt mindre. Den fysiska förmågan är inte delaktig i många av våra arbetsuppgifter i olika yrken. Jan Gulliksen, Kungliga Tekniska Högskolan, får 2 500 000 kronor för att utveckla och testa teknik som inte bara registrerar utan framförallt inkluderar fysisk aktivitet i själva interaktionen. Vi vill ta tillvara den fysiska rörelsen som en central och integrerad resurs i vardagliga sammanhang och inte enbart förläggas som en friskvårdsaktivitet.

Kontaktuppgifter: Jan Gulliksen, professor, Kungliga Tekniska Högskolan, Skolan för datavetenskap och kommunikation, 08 790 95 38, gulliksen@kth.se eller doktorand Helena Tobiasson 08 790 9 273 tobi@kth.se

Chefer som mobbas – och anklagas för mobbning
Mobbning på arbetsplatsen är ett arbetsmiljöproblem som drabbar både chefer och medarbetare. Christina Björklund, Karolinska Institutet, får 3 300 000 kronor för ett forskningsprojekt om ”uppåtgående” mobbning, när chefer blir mobbade av medarbetare.

I projektet använder man uppgifter från AFA Försäkrings arbetsmiljöprogram Suntliv.nu, som omfattar 250 000 individer, varav 30 000 chefer. Man ska också intervjua femton, som antingen har blivit anklagade för att mobba, men blivit friade efter utredning, eller upplever att de är utsatta för mobbning.

Kontaktuppgifter: Christina Björklund, docent, Karolinska Institutet, Institutet för miljömedicin. 08 52 48 64 34, 073 416 33 83, christina.bjorklund@ki.se.

Varför skadas distributionschaufförer?
Arbetsskadestatistiken visar att allt fler distributionschaufförer drabbas av arbetsskador, men vad beror det på? Elaine Brun, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA) får 3 207 000 kronor för att granska samtliga befintliga anmälningar om arbetsskada från distributionschaufförer och terminalarbetare. Målet är att visa vad man behöver göra inom hela transport– och distributionskedjan för att minska arbetsskadorna.

Kontaktuppgifter: Elaine Brun, projektledare, Transportfackens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (TYA). 08 734 52 36, 070 619 52 36, elaine.brun@tya.se.

Lean i lantbruk bidrar till en säkrare arbetsmiljö
Det inträffar många olyckor inom lantbruket, till exempel vid djurhantering. Allt fler lantbruk inför Lean-filosofin för att effektivisera och förbättra verksamheten.

Anna Rydberg, Institutet för jordbruks- och miljöteknik får 3 014 000 kronor för att i lantbruksverksamheter identifiera fungerande tillämpningar av lean-verktyg som kan ge stöd för ökad säkerhet och en god arbetsmiljö med mindre tidspress och färre oförutsedda händelser. Tillsammans med projektgruppen ska hon ta fram ett interaktivt webbaserat utbildnings- och informationsmaterial med exempel på goda arbetssätt, som man sedan ska sprida inom lantbruket.

Kontaktuppgifter: Anna Rydberg, fil dr, sektionschef, JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. 010 516 69 55, 070 54 57 15, anna.rydberg@jti.se

Effekter av arbetsmiljöförbättrande åtgärder?
Arbetsgivare gör betydande investeringar för att minska riskerna för arbetsskador, men ger satsningarna någon effekt? Det förekommer att man inte tar tillvara möjligheterna som investeringarna ger. Ett exempel är att lyfthjälpmedel och ergonomiska stolar inte alltid får de förväntade effekterna, därför att de anställda inte använder hjälpmedlen på ett effektivt sätt.

Ing-Marie Andersson, Högskolan Dalarna får 2 940 000 kronor för att följa och utvärdera tio fall, där arbetsgivare har investerat i att göra de anställda mindre utsatta för kemiska hälsorisker, fysiska arbetsmiljöfaktorer och belastningsskador.

Kontaktuppgifter: Ing-Marie Andersson, professor, Högskolan Dalarna, Akademin Industri och samhälle. 023 77 86 73, 070 656 70 20, ima@du.se

Underlag för en webbplats för arbetsmiljöarbete i bemanningsföretag
Anställda i bemanningsföretag har speciella utmaningar i sitt arbetsmiljöarbete. Ann-Beth Antonsson, Svenska Miljöinstitutet, har tidigare fått 2 600 000 kronor för att ta fram ett underlag för arbetsmiljöarbete mellan bemanningsföretag och inhyrande företag. Hon får nu ytterligare 400 000 kronor för att utveckla underlaget till att också omfatta upphandling och avtal av bemanningstjänster. Dessutom ska arbetssätt för skyddsombud i bemanningsföretag studeras och diskuteras. Underlaget ska använda till en webbplats eller liknande, som arbetsmarknadens parter för närvarande diskuterar med Prevent och IVL.

Kontaktuppgifter: Ann-Beth Antonsson, gruppchef, adjungerad professor, IVL Svenska Miljöinstitutet, 08 59 85 63 47, ann-beth.antonsson@ivl.se

Arbete i annans hem – mellan arbetsmiljö och socialrätt
Det är en stor utmaning för arbetsgivare att säkerställa en trygg arbetsmiljö för hemtjänstanställda och personliga assistenter, eftersom deras arbetsplatser är någon annans hem. Här möts två olika rättsområden: socialrätten, som reglerar brukarens rätt till omsorg och självbestämmande, och arbetsmiljörätten. Eva Schömer, Linnéuniversitetet, får 2 244 000 kronor för att studera den arbetsrättsliga ställningen för arbetstagare inom kommunal och privat hemtjänst och för personliga assistenter.

Kontaktuppgifter: Eva Schömer, professor, Linnéuniversitetet, Ekonomihögskolan. 0470 70 83 19, 070 565 44 06. eva.schomer@lnu.se

Kan långtidsstress leda till depression?
Psykisk ohälsa, framför allt depression, drabbar så många människor att det är ett folkhälsoproblem. Men vi vet inte hur psykosociala arbetsmiljöfaktorer, som stress, i det långa loppet påverkar risken för att människor ska drabbas av depression.

Linda Magnusson Hanson, Stockholms universitet, får 2 786 000 kronor för att forska om sambandet mellan depression och faktorer i arbetslivet. Vilken roll spelar t ex arbetsbördan? Är vi känsligare beroende på vilket skede i livet som vi befinner oss i?

Kontaktuppgifter: Linda Magnusson Hanson, forskare, Stockholms universitet, Stressforskningsinstitutet. 08 55 37 89 16. linda.hanson@su.se

Diagnostik och behandling vid depression
Den som är deprimerad är nedstämd och har känslor av värdelöshet och skuld, som i värsta fall leder till självmord. Depression är en av de största orsakerna till död och handikapp i världen. Per Svenningsson, Karolinska Institutet, får 1 797 000 kronor för att utveckla en biomarkör som man i vården ska kunna använda för att diagnosticera depression, och för att mäta hur patienter svarar på antidepressiv behandling. I sina studier kommer han att utveckla metodologi för att studera nivåerna av proteinet p11 i olika blodceller

Forskarna kommer sedan att studera nivåerna av p11 i tre olika grupper av patienter, före och efter behandling för depression. 50 patienter får kognitiv beteendeterapi och 50 patienter får så kallad elektrokonvulsiv behandling (ECT). Den tredje gruppen består av 50 Parkinsonpatienter, som får behandling med hormonet Dopamin. Resultaten kommer man att jämföra med matchande kontrollgrupper.

Kontaktuppgifter: Per Svenningsson, professor, Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap. 08 51 77 46 14, 070 749 85 22, per.svenningsson@ki.se

Individuell behandling vid prostatacancer
Morgondagens medicin blir mer individanpassad: rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt. I dag behandlar man ofta cancerpatienter med en modell, samma för alla, trots att man måste diagnosticera och behandla en tumör snabbt, för att den inte ska hinna bilda dottertumörer (metastaser).

Jonas Nilsson, Umeå universitet, får 2 599 000 kronor för att utveckla en ny metod som går ut på att diagnosticera prostatacancer och kunna förutsäga behandlingssvar med hjälp av blodprover, där markörerna finns i blodplättarna (trombocyterna). Metoden gör det möjligt att ta enbart blodprover utan att utsätta patienten för operativa ingrepp. I dag använder man bitar av tumören för analys, vilket innebär att patienterna får genomgå ett operativt ingrepp enbart för analysarbetet.

Kontaktuppgifter: Jonas Nilsson, forskare, Umeå universitet, Institutionen för strålningsvetenskaper, 090 785 85 61, 070 270 66 60, jonas.nilsson@onkologi.umu.se

Säkrare uppföljning av tarmpolyper
Polyper är ett förstadium till tarmcancer. En följd av massundersökningar (screening) är att man påträffar polyper hos allt fler. Även efter att man tagit bort polyper, anser man att det finns en förhöjd risk för tarmcancer på sikt. Därför rekommenderar man i vården uppföljande kontroller av tjocktarmen (koloskopier). Men i dag vet man inte säkert hur stor risken är för framtida cancer, och därmed inte heller hur ofta kontrollundersökningarna bör genomföras.

Louise Olsson, Karolinska Institutet, får 3 000 000 kronor för att ta fram underlag för nya riktlinjer för hur kontrollundersökningar bland patienter som fått polyper i tarmen borttagna bör genomföras, för att minska risken för framtida tarmcancer.

Kontaktuppgifter: Louise Olsson, docent, vid Karolinska Institutet, Institutionen för molekylär medicin och kirurgi, 073 723 8818, louise.olsson@ki.se

Luftburen smitta i vården
Smittsamma sjukdomar är ett arbetsmiljöproblem för de anställda i vården. Utbrott av epidemier, då såväl patienter som anställda blir smittade, ökar arbetsbelastningen och stressen. Mats Bohgard ska leda ett projekt vid Lunds Tekniska Högskola (Lunds universitet) som får 4 244 000 kronor för att undersöka hur man i vårdmiljöer kan minska luftburen smitta, som till exempel utbrott av vinterkräksjuka.

I projektet kommer forskarna bland annat att undersöka hur man kan minska smittspridningen genom förbättringar inom olika områden: inomhusklimat, ventilation, lokaler, vårdrutiner och organisation.

Kontaktuppgifter: Mats Bohgard, professor, Lunds Tekniska Högskola (Lunds universitet), Institutionen för designvetenskaper, 046 222 80 16, 070 859 13 92, mats.bohgard@design.lth.se

Färre fallolyckor bland vårdpersonal
Fallolyckor drabbar många anställda inom vård och omsorg och varannan olycka leder till medicinsk invaliditet. De som faller är ofta äldre anställda. Ann-Beth Antonsson, Svenska Miljöinstitutet, får 2 574 000 kronor för att studera orsakerna till vårdens fallolyckor och utveckla en strategi för att minska antalet olyckor.

Orsakerna bakom fallolyckor kan vara allt från arbetets organisering, arbetsplatsens utformning som ojämna eller förorenade golv och otillräcklig belysning till individuella faktorer. Exempel på möjliga åtgärder kan handla om att organisera arbetet annorlunda eller att införa regler som redan idag tillämpas på en del arbetsplatser som att alltid hålla i ledstången och aldrig prata i mobilen när man går i trappor. Strategin som forskarna tar fram i projektet ska de pröva och vidareutveckla på tre vårdarbetsplatser.

Kontaktuppgifter: Ann-Beth Antonsson, gruppchef, adjungerad professor, IVL Svenska Miljöinstitutet, 08 59 85 63 47, ann-beth.antonsson@ivl.se

Återhämtning i arbetet för att främja god hälsa för vårdanställda
För att minska risken att drabbas av sjukdom och stress är det viktigt med återhämtning i form av sömn och vila på fritiden – men vad betyder återhämtning i arbetet? Margareta Troein Töllborn, Lunds universitet, får 3 612 000 kronor för att ta reda på hur återhämtning i arbetet kan bidra till att personal inom primärvården upplever god hälsa och bra arbetsmiljö. Sex till åtta vårdcentraler i Skåne deltar i projektet.

Kontaktuppgifter: Margareta Troein Töllborn, professor, Lunds universitet, Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö (IKVM), 040 39 13 66, 070 528 17 32, margareta.troein@med.lu.se

Manual för aktivitetsbaserad kontorsmiljö
Örnsköldsviks kommun flyttar 400 tjänstemän till nya lokaler under 2015, hälften till egna rum och hälften till en så kallad aktivitetsbaserad kontorsmiljö, där de anställda inte får någon fast arbetsplats utan väljer arbetsställe beroende på arbetsuppgift. Lisbeth Slunga Järvholm, Umeå universitet, får 3 500 000 kronor för att utvärdera hur en aktivitetsbaserad kontorsmiljö påverkar tjänstemännens arbetsmiljö, hälsa, fysiska aktivitet och produktivitet.

Studien ska leda fram till en manual som man kan använda på andra arbetsplatser när man inför aktivitetsbaserad kontorsmiljö.

Kontaktuppgifter: Lisbeth Slunga Järvholm, docent, universitetslektor och överläkare, Umeå universitet, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, 090 785 24 54, 070 568 52 58. lisbeth.slunga@vll.se

Säkrare diagnos och lindrigare undersökningsmetod vid prostatacancer
Antalet fall med prostatacancerdiagnos har ökat kraftigt sedan alltfler män, utan att ha symptom, kontrollerar det så kallade PSA-värde som visar om de har någon form av cancer i prostatan. Men med hjälp av enbart PSA-värdet går det inte att särskilja de män som har en aggressiv cancerform. Många män som får diagnosen blir därför utsatta för onödiga behandlingar.

Yvonne Ceder, Lunds universitet, får 3 000 000 kronor för att tillämpa en ny teknik, som går ut på att med hjälp av ljudvågor analysera kroppsvätskor och karaktärisera mikroRNA i vesiklar från prostatacancerceller. Fördelen är att patienten slipper ett operativt ingrepp, eftersom man inte behöver ta vävnadsprov för att undersöka sjukliga förändringar.

Kontaktuppgifter: Yvonne Ceder, docent, Lunds universitet, Institutionen för laboratoriemedicin, 046 222 64 52, yvonne.ceder@med.lu.se

Rätt arbetsställning vid titthålskirurgi ger läkarna mindre besvär?
Kirurger arbetar ofta med hög arbetsbelastning under stress i samband med stora operationer. Titthålskirurgi (laparoskopisk kirurgi) är en vanlig operationsmetod som kirurger, gynekologer och ortopeder använder. Ninos Oussi, Centrum för klinisk forskning i Sörmland (CKFD) vid Uppsala universitet samt Karolinska Institutet får 1 950 000 kronor för att undersöka hur man kan förbättra titthålskirurgin, för att minska läkarnas belastningsbesvär vid operationer.

Kirurger kommer att testa olika ergonomiska ställningar när de tränar titthålskirurgi i simulatorer och forskarna mäter deras stressnivåer. Man kommer att använda både en dyrare och en billigare simulator och forskarna ska analysera skillnaderna i resultat.

Kontaktuppgifter: Ninos Oussi, specialistläkare i kirurgi och urologi, Kliniken för kirurgi och urologi, Mälarsjukhuset, 631 88 Eskilstuna, 016-10 30 00. Doktorand vid CKFD, Uppsala universitet och CAMST, CLINTEC, Karolinska Institutet, ninos.oussi@ki.se.

Mer information:
Susanna Stymne Airey, avdelningschef FoU-avdelningen, AFA Försäkring, 08-696 41 60, Susanna.StymneAirey@afaforsakring.se
Caroline Rylander, presschef, AFA Försäkring, 070-815 49 05, caroline.rylander@afaforsakring.se

Fakta om AFA Försäkrings forskningsstöd: 
AFA Försäkring satsar årligen cirka 150 miljoner kronor på forskning, utveckling och kunskapsförmedling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning