Självmord utgör drygt 1 procent av alla dödsfall och är en förhållandevis vanlig dödsorsak i yrkesverksamma åldrar. Varje år har 10–15 procent av befolkningen i Sverige tankar på självmord. Nyligen presenterades en kunskapsöversikt, finansierad av AFA Försäkring, som beskriver det aktuella kunskapsläget om samband mellan arbetsmiljö och risken för självmord.
– Att antalet självmord i Sverige har varit tämligen konstant under de senaste 20 åren och är betydligt vanligare bland män än bland kvinnor, det vet vi sedan tidigare. Och att det varierar mellan olika yrkesgrupper. Däremot är orsakerna till skillnaderna inte lika kända. Denna kunskapsöversikt ger en bild av det nuvarande kunskapsläget om eventuella samband mellan arbetsmiljö och risken för självmord, säger Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin på Umeå universitet.
Tillsammans med Bo Runeson, professor i psykiatri på Karolinska institutet, presenterade Bengt Järvholm nyligen kunskapsöversikten, som sammanställts av Allison Milner och Anthony D LaMontagne vid University of Melbourne respektive Deakin University i Victoria, Australien.
– I kunskapsöversikten framkommer det att självmord är vanligast bland personer med enkla jobb och låg utbildning. Genom att analysera studier från flera olika länder kunde man se att personer med enkla jobb hade mer än dubbelt så hög risk för självmord än personer med hög utbildning i kombination med arbetsledande uppgifter, säger Bengt Järvholm.
Den psykosociala arbetsmiljön, som stress och kränkande särbehandling, är några av de faktorer i arbetsmiljön som antas kunna ha samband med självmord. Attityder och könsroller i en yrkesgrupp kan också spela in.
I vissa delar av världen, bland annat i USA och Australien, finns olika arbetsplatsinriktade program för att förebygga självmord.
Ofta har dessa program tagits fram inom speciella yrkesgrupper eller på arbetsplatser där självmord varit vanligare än genomsnittet i befolkningen. Insatserna har riktats till anställda inom exempelvis militär, jordbruk, polis eller byggindustri. Programmet kan innehålla utbildning på arbetsplatser där syftet är att lära sig att stödja kollegor med ökad risk för självmord och hjälpa dem till att få rätt slags vård.
– Utvärderingar av enstaka förebyggande program tyder på att de kan vara framgångsrika. Men mer omfattande utvärderingar behöver göras innan man kan dra säkra slutsatser och vara helt säker på att de förebyggande insatserna ger önskad effekt, säger Bengt Järvholm.
Sedan 2008 finansierar AFA Försäkring ett långsiktigt projekt med syftet att ta fram nya kunskapsöversikter inom arbetsmiljöområdet. Arbetet samordnas av Arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.
– Vi vill långsiktigt bidra till färre arbetsskador och minskad ohälsa i arbetslivet. Det gör vi bland annat genom det förebyggande arbete vi bidrar till som forskningsfinansiär. De kunskapsöversikter vi stödjer har som syfte att beskriva arbetsmiljöns betydelse för uppkomst eller försämring av sjukdom eller symtom i ett bredare perspektiv, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring.
Text och bild: Linda Harling
Mer information:
Dokumentation från det seminarium där kunskapsöversikten presenterades finns på afaforsakring.se. Där finns även en länk till SVT Forums sändning från seminariet.
Kontakt: Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60 susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet: 070-619 2241, bengt.jarvholm@umu.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12 linda.harling@afaforsakring.se
AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring satsar årligen 150 miljoner kronor på forskning och utveckling som syftar till att förebygga ohälsa och arbetsskador inom privat näringsliv, kommuner och landsting. Mer information om forskningsstödet finns på www.afaforsakring.se/forskning
