Arbete med människor skyddar mot Alzheimers sjukdom

Hög utbildning, chefsuppdrag och arbete som innehåller mycket interaktion med människor skyddar mot Alzheimers sjukdom. Det visar en ny kunskapsöversikt som gjorts på uppdrag av arbetsmarknadens parter.

Demenssjukdomar blir allt vanligare i västvärlden, eftersom vi lever längre och de framför allt drabbar äldre. Bland 90-åringar är det omkring 20 procent som har Alzheimers sjukdom. Ytterligare 20 procent har någon annan demenssjukdom.

Det som händer biologiskt är att hjärnan förlorar sin förmåga att underhålla de tusentals nervcellsutskott som förbinder de olika delarna med varandra. Istället bildas härvor och inlagring av uttjänta proteiner. Den som drabbas får allt sämre närminne, inlärningsförmågan går förlorad och det blir allt svårare att utföra saker som att laga mat eller klä på sig själv.

Den största riskfaktorn för att få Alzheimers efter 65 års ålder är att syskon eller föräldrar har drabbats av sjukdomen. Men miljöfaktorer kan alltså också påverka risken.

Det visar den kunskapsöversikt som forskarna Lars-Gunnar Gunnarsson och Lennart Bodin har gjort, om samband mellan Alzheimers sjukdom och faktorer i arbetsmiljön. De presenterade översikten på ett seminarium på AFA Försäkring den 15 januari 2016.

Lars-Gunnar Gunnarsson är biträdande professor i neurologi, överläkare och specialist i arbets- och miljömedicin i Örebro. Lennart Bodin är professor i statistik vid Örebro universitet, numera verksam vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet.

Kräver mycket av hjärnan att arbeta med människor

Översikten visar att risken är hälften så stor för den som har längre utbildning, en chefsposition och ett komplext arbete, framför allt arbete med människor. Vård och omsorgsyrken hör dit, liksom lärare.

- Att interagera med andra människor är för hjärnan bland det svåraste man kan göra, mycket svårare än att räkna statistik,  sa Lars Gunnar Gunnarsson med en blinkning till sin professorskollega Lennart Bodin, som ansvarar för statistiken i kunskapsöversikten, och som satt med i publiken.

Hur länge och mycket man arbetar med hjärnan påverkar också.

- Tidsfaktorn är viktig, eftersom förbindelserna mellan hjärnans nerver hela tiden utvecklas eller avvecklas beroende på hur de används.

En av studierna i översikten gäller en grupp på 442 tyska nunnor. Forskare i Tyskland har följt deras hälsa under flera decennier.

- Nunnor är väldigt tacksamt att studera eftersom man vet precis vad de har gjort och hur de har levt, sa Lars-Gunnar Gunnarsson.

Vid en uppföljning efter 54 år hade 104 av nunnorna drabbats av demens, varav 60 stycken uppfyllde kriterierna för Alzheimers sjukdom. Risken var högre för de nunnor som hade låg utbildningsnivå, ingen yrkesutbildning och som inte haft arbetsledande uppdrag.

Svagt samband med exponering för elektromagnetiska fält

I kunskapsöversikten finns också studier där forskare har undersökt sambandet mellan Alzheimers sjukdom och att ha blivit exponerad för elektriska och magnetiska fält under sitt yrkesliv.

- De yrkesgrupper det skulle kunna handla om är bland annat lokförare, elektriker, och andra som arbetar med elektrisk utrustning, sa Lars Gunnar Gunnarsson.

En del av de studierna visar ett sådant samband. Lars-Gunnar Gunnarsson tycker ändå man ska tolka de resultaten med viss försiktighet. Studierna är gjorda på människor som är högst 65 år, och riskökningen är väldigt låg och handlar om tiondelars procent.

- I de publikationer som visar högst risk kan sambanden förklaras av att det är äldre studier med en sämre metodik. De största studierna visar inget samband.

Andra faktorer som också skyddar är att vara icke-rökare, att motionera, att äta mycket frukt och grönsaker (medelhavskost) samt att inte överkonsumera alkohol. 

Fakta

Länk till kunskapsöversikten

Studien ingår i en serie av systematiska kunskapssammanställningar inom arbetsmiljöområdet som ges ut av Göteborgs universitet. Det fleråriga projektet finansieras av arbetsmarknadens parter, genom AFA Försäkring.