Sjukförsäkringen gav Tom extra pengar

Under sitt yrkesliv har Tom Westerholm varit långtidssjukskriven flera gånger. Via sin pappa fick han reda på möjligheten att söka pengar från Afa Försäkring. Det har varit ett välkommet tillskott under sjukskrivningarna.

Tom Westerholm och flickvännen Åse

En vanlig dag brukar Tom Westerholm i Västerås gå till gymmet eller ta en cykeltur, om orken finns. Varannan vecka åker han till vårdcentralen och lämnar prover för sin bukspottkörtelcancer, som inte går att operera och därför strålbehandlas. Sedan mars 2018 är han sjukpensionär, mot sin vilja.

– Då gav Försäkringskassan mig beskedet att deras läkare hade bedömt att jag inte är arbetsför. Jag överklagade och skrev att jag gärna vill jobba, men fick ingen respons. Efter tre år skulle de ompröva beslutet, sa de, och jag fick ett mejl från dem i år där det stod att jag fortfarande är sjuk och att de inte ser något skäl att ändra sin bedömning.

Saknar det sociala

Tom, som tidigare jobbade som idrottslärare och fritidsassistent, saknar det sociala med jobbet allra mest.

– Att få träffa kollegor och känna sig behövd. Och att ha rutiner och tider att passa. När man bara är hemma är det lätt att hamna ur gängorna, vara uppe för sent och sova länge. Men jag försöker strukturera dagarna så att jag har saker att göra och en anledning att kliva upp tidigt.

När man bara är hemma är det lätt att hamna ur gängorna, vara uppe för sent och sova länge.

Svårt att andas på arbetsplatsen

Toms yrkesbana startade på ett industrigjuteri på åttiotalet. Efter en tid på arbetsplatsen började han få svårt att andas.

– Jag trodde först att det var lunginflammation. Till slut fick jag inte luft och krälade på golvet så jag åkte in till akuten. Läkaren gav mig en spruta som gjorde att det genast blev bra, jag vet inte vad det var men tror att det kan ha varit adrenalin. Det var i alla fall så läkarna förstod att det var astma.

Under sjukskrivningsperioden sökte Tom pengar från Afa Försäkrings avtalsgruppsförsäkring, AGS.

– Det var pappa som tipsade om att man kunde söka den, han hade själv fått reda på det via sitt jobb. Jag tycker att sjukförsäkringen har varit till stor hjälp genom åren och bemötandet har alltid varit jättebra.

Skolade om sig och fick drömjobbet

För att slippa kemikalierna i gjuteriet fick Tom en ny tjänst som brevbärare för internposten, men det hjälpte inte mot astman. I stället började han jobba som vaktmästare på samma ställe och det fungerade bättre. Ett par år senare utbildade han sig till friskvårdspedagog och fick jobb inom skolvärlden som idrottslärare.

– Jag har alltid varit en idrottskille så det var mitt drömyrke. Tyvärr förändrades rollen ganska mycket de senaste åren, man blev mer en psykolog som skulle reda ut konflikter än en lärare. Men i grunden är det fortfarande mitt drömjobb.

Humor som skyddsbarriär

Genom åren har Tom haft flera längre sjukskrivningar. På åttiotalet fick han diagnosen giftstruma, en kronisk sjukdom som han äter medicin för. Han har också haft stopp i gallgångarna med ett oturligt förlopp där den stent som opererades in växte fast.

– Då opererade de in en ny stent i den gamla för att vidga den, men de fick inte bort den heller. Då sotade de, som det heter, och sedan blev det en stor operation när de opererade ihop tunntarmen och gallgången. Jag kände mig som ringaren i Notre Dame efteråt, helt sned i ryggen.

Tom skämtar ofta om sina sjukdomar och konstaterar samtidigt att det är lätt att använda humorn som en skyddsbarriär.

– Det är ju ett sätt att dölja det jobbiga, att kliva in i en clownroll. Man vill heller inte belasta omgivningen med alltför mycket elände.

Tatuering på underarm - To dare is to do - idrottsklubben Tottenhams motto.

Lever med cancer

Sedan 2013 lever han också med icke opererbar cancer i bukspottkörteln. Det började med en bukspottkörtelinflammation som pågick i nästan ett år innan gallblåsan opererades bort.

– Det var den sämsta tiden i mitt liv, jag hade sådan smärta. Det går inte att beskriva hur ont det gjorde. Efter att gallblåsan tagits bort mådde jag bra i två år, med undantag för en blodförgiftning.

Cancern upptäcktes efter att Tom hade känt sig väldigt trött under en period. Under den första cellgiftsbehandlingen valde han ändå att fortsätta jobba heltid.

– Jag var så plikttrogen att jag rusade till jobbet så fort jag hade fått mina cellgifter. En kollega vars man gått bort i cancer sa åt mig: Tom, vad gör du här? Var hemma och ta det lugnt i stället och njut av livet, man vet aldrig när det tar slut.

Tumören har krympt

Han sjukskrev sig under resten av cellgiftsbehandlingen, som pågick var tredje vecka i ett och ett halvt år.

– Jag passade på att resa utomlands en del, det är ett stort intresse som jag hoppas kunna återuppta. Det var behövligt att komma bort och andas ut.

Cancern är obotlig och har spridit sig till levern och lymfkörtlarna.

– Jag kommer aldrig att bli frisk, men strålningen har gett resultat och tumören har krympt med 33 procent. Just nu är det paus i strålbehandlingen för att kroppen ska orka med.

Sjukdomen har gjort att Tom har mycket mindre energi än tidigare och får feber oftare. Ibland kommer det magsmärtor som läkarna inte har kunnat lokalisera.

– Det är en ihållande och hemsk smärta som gör att jag bara vill lägga mig ned och ge upp. Men jag har haft magsår tidigare så jag ska kolla upp om det är det nu också.

Jag fattar inte själv att jag orkar ibland, men jag har nog en inre kraft...

Inre kraft

Han tycker att han var en mycket mer positiv och glad person före cancerbeskedet.

– Jag fattar inte själv att jag orkar ibland, men jag har nog en inre kraft som gör att jag orkar med.

Något som också ger positiv energi är att träffa de vuxna barnen och flickvännen Åse, som nyligen flyttat från Båstad till Västerås.

– Vi stöttar varandra. Och vi hoppas kunna komma ut och resa lite framöver för att göra något roligt, säger Tom Westerholm.

Dyrt att vara sjuk

Ersättningen från sjukförsäkringen kommer han fortsatt att få varje månad tills han kan ta ut tjänstepension vid 65 års ålder.

– Det är dyrt att vara sjuk, även om högkostnadsskyddet finns så blir det ändå extra utgifter med resor till sjukhuset, mediciner och andra omkostnader, som att äta lunch och fika borta. Att få de här extra pengarna varje månad innebär därför en jättestor trygghet för mig.

Trygghet när livet tar en oväntad vändning

Sjukförsäkringen AGS omfattar många i arbetslivet. Det finns flera goda anledningar att göra den ännu mer känd på arbetsplatsen.

När livet tar en oväntad och ovälkommen vändning sätts trygghetssystemen på prov. Vid en allvarlig sjukdom, som i Tom Westerholms fall, hamnar fokus på att orka kämpa och på att få rätt vård. Men även den ekonomiska tryggheten är såklart viktig, samtidigt som den kan vara svår att orka ta tag i.

Välkommet tillskott till redan ansträngd ekonomi

Sjukförsäkringen AGS och AGS-KL är arbetsmarknadens parters sätt att ge ökad trygghet till anställda vid sjukdom. Försäkringen fungerar lite olika i den privata sektorn (AGS) och i kommuner och regioner (AGS-KL). På den privata sidan omfattar den arbetare och gäller från dag 15. För kommuner och regioner omfattar den både arbetare och tjänstemän och gäller från dag 91. I båda kollektiven gäller den som längst till dag 360 i sjukskrivningen eller till att man fyller 65 år om man har sjukersättning eller aktivitetsersättning från Försäkringskassan.

– Vi brukar beskriva den som ett tillägg till Försäkringskassans sjukförsäkring. För många är den ett välkommet tillskott till en redan ansträngd ekonomi, säger Victoria Emretzon, skadereglerare på Afa Försäkring.

Vad betyder försäkringen för svenskt arbetsliv?

– Den skapar trygghet även för dem som inte behöver använda den och för arbetsgivare.

Känner alla till att försäkringen finns?

– Nej. Det finns mycket att göra för arbetsgivarna och facken, som ansvarar för informationen om försäkringarna på arbetsplatsen, för att förmånen ska bli mer känd. Den behöver marknadsföras internt så att de anställda vet vem försäkringen gäller.

– En utmaning är att de personer som behöver försäkringen är borta från jobbet. Och för kommuner och regioner gäller försäkringen från dag 91. Det kan vara svårt att komma ihåg, men många kommuner och regioner skickar ut brev för att påminna. Personlig kontakt per telefon är också något som kan göra stor skillnad.

Text: Karin Janson
Foto: Kristina Sahlén

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, december 2021.  Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.

Så funkar försäkringen

Anmäla: Anmälan görs på afaforsakring.se

För vem: Arbetare inom den privata sektorn och kooperativt anställda samt arbetare och tjänstemän inom kommuner och regioner, Svenska kyrkan och vissa kommunala bolag.

Ersättning: Från dag 15 för privata sektorn och från dag 91 för Kommuner och regioner. Den sjukskrivne kan få antingen dagersättning eller månadsersättning. Dagersättning eller månadsersättning kan betalas som längst till och med månaden innan du fyller 65 år. AGS kompletterar ersättningen som den sjukskrivne får från Försäkringskassan.