Kunskapsöversikt: Luftvägsvirus vid arbetsplatser – smittvägar, riskfaktorer och skyddsåtgärder

Coronaviruset verkar främst smitta genom luft vi andas in. Risken att smittas minskar genom distansarbete, god ventilation och användning av skyddsutrustning som munskydd. Det visar den kunskapssammanställning som forskarna Jakob Löndahl, Carl-Johan Fraenkel och Malin Alsved presenterade den 7 december vid ett seminarium arrangerat av Afa Försäkring.

Klicka på bilden för att se en filmupptagning av seminariet. Längd: 1:01:53.

– Vi fick under coronapandemin frågan om att skriva en kunskapssammanställning om hur luftvägsvirus som covid och influensa sprids. Den nya forskning på området som pågick var svårvärderad och dessutom skrevs rapporter om smittspridning av organisationer som Arbetsmiljöverket och Folkhälsomyndigheten, sa Jakob Löndahl, docent i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola.

– Vi tänkte att det var två saker vi kunde tillföra med den här kunskapsöversikten. Det ena var en text som var lite mer resonerande och som redogjorde för den osäkerhet som råder om hur smitta sprids. Det andra var att vi kunde sammanställa kunskap inom området med tydlig naturvetenskaplig förankring och hänvisning till vetenskaplig litteratur.

Afa Försäkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Den nya översikten om luftvägsvirus är framtagen av Jakob Löndahl, Carl-Johan Fraenkel, överläkare och specialist i infektionsmedicin vid Lunds universitet, och Malin Alsved och Sara Thuresson, postdoc respektive doktorand i aerosolteknologi vid Lunds tekniska högskola.

– Smittvägar är något vi har vetat förvånansvärt lite om tidigare. Covidpandemin har gett mycket ny kunskap och vi har idag bättre förståelse för hur luftvägsvirus sprids. Att förstå smittvägar är nyckeln till att kunna förhindra smitta, sa Carl-Johan Fraenkel.

– I materialet vi har gått igenom diskuteras främst tre huvudsakliga smittvägar. Den första är kontaktsmitta, det vill säga att man rör vid ett föremål eller en yta som bär smitta. Sedan har vi droppsmitta, det handlar om stora droppar som sprids ur munnen när man pratar eller nyser och träffar någon annans slemhinnor. Den tredje smittvägen är luftsmitta, vilket innebär att man smittas genom att andas in virus som finns i luften.

Kontaktsmitta, droppsmitta och luftsmitta

De tre forskarna har undersökt i vilken utsträckning de olika smittvägarna sprider smitta.

– I början av pandemin fanns misstankar om att kontaktsmitta var en stor smittväg. Många studier har nu gjorts, de flesta i sjukhusmiljö, och i genomsnitt har ungefär tio procent av de ytor man har tagit prover från visat sig vara smittade. Men det finns inga studier som tydligt påvisat samband mellan smittade ytor och att någon smittats. Slutsatsen är att kontaktsmitta finns men inte verkar vara en dominerande smittväg, sa Carl-Johan Fraenkel.

– När det gäller droppsmitta tyder en del forskning på att stora droppar innehåller mindre mängd virus än små luftburna droppar och det verkar inte vara en dominerande smittväg. I studier av luftsmitta har 10–15 procent av luftproverna innehållit virus. Det är nog också så att smitta via luft oftast sker på nära håll. Sammanfattningsvis tyder mycket på att covidviruset främst smittar via inandning på kortare avstånd.

Skyddsåtgärder vid smittspridning

Forskargruppen har också sammanställt skyddsåtgärder vid smittspridning.

– En sak jag tycker har glömts bort är att ha en balans mellan skyddsåtgärder. Den mest effektiva åtgärden är att eliminera smittrisken, till exempel genom distansarbete. Nästa nivå är att minska exponeringen så mycket som möjligt genom exempelvis avstånd, handtvätt och ventilation, sa Jakob Löndahl.

– Sedan har vi administrativ kontroll, som på en arbetsplats kan innebära att hjälpa de anställda att göra rätt genom att till exempel informera om risker eller att organisera arbetet på ett sätt som minskar smittrisken. Till sist har vi personlig skyddsutrustning som munskydd och visir. Skyddsutrustning har effekt men bör användas tillsammans med andra skyddsåtgärder.

Metoder för att spåra virus och ökad smittrisk under vintern

Ett avsnitt i kunskapsöversikten handlar om hur man kan upptäcka virus som corona i olika miljöer.

– Man kan ta luftprover och knyta partiklar till en vätska eller fånga dem på ett filter. Därefter analyserar men provet med PCR-teknik, vilket står för Polymerase chain reaction. Man kan också provta ytor. Ofta gör man det genom att svabba ytan med en bomullspinne av den typen man använder för att ta covidtest på sig själv. Det finns också indirekta mätmetoder, som kan bidra till att identifiera smittrisk snarare än att spåra virus, sa Malin Alsved.

– Det finns en säsongsvariation som innebär att just luftvägsvirus som till exempel coronavirus och influensavirus är mer smittsamma under vintertid. Brist på D-vitamin kan bidra till ökad smittrisk under vintern. Torr luft och kyla kan minska motståndskraften och immunförsvaret i våra andningsvägar. Mycket tyder på att den torrare luften på vintern bidrar till att luftsmittan ökar. Många luftvägsvirus verkar dessutom överleva bättre i torr och kall luft än i normalfuktig och varm luft.   

Medverkade på seminariet gjorde också Maria Albin, professor i arbets- och miljömedicin vid Karolinska Institutet och delaktig i den arbetsgrupp som står bakom skriftserien Arbete och hälsa.

Moderator för dagens seminarium var Maria Schütt, forskningshandläggare på Afa Försäkrings FoU-avdelning. Seminariet lockade 289 åhörare och avslutades med en frågestund.


Text: Adam Fredholm

Presentation:

Ladda ner presentationen från webbinariet här.

Kunskapsöversikten Luftvägsvirus vid arbetsplatser:

Ladda ner kunskapsöversikten här.