Samlad kunskap om arbetsmiljöns betydelse för ohälsa

Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har sammanställt kunskap om arbetsmiljöns betydelse för ohälsa. Vid ett seminarium framkom hur sammanställningen kan användas för att identifiera områden där det behövs mer forskning.

Lena Wallgren, Karin Stenström och Marie Österberg, projektledare på SBU.

– Myndigheten SBU startades 1987. Vi utvärderar metoder och insatser inom hälso- och sjukvård och socialtjänst, sa Karin Stenström, projektledare på SBU.

– Sedan 2011 har vi haft regeringsuppdraget att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av sjukdom. Uppdragsbeskrivningen säger att kvinnors arbetsmiljö särskilt ska beaktas. Vi har samråd med Försäkringskassan där vi diskuterar vilka områden de tycker är viktiga att studera.

Hittills har uppdraget resulterat i rapporter om sömnstörningar, depression och utmattning, ryggproblem, hjärt-kärlsjukdom och artrosbesvär.

Utvärdering av artiklar och frågor för framtida forskning
SBU samlar in och läser forskningsartiklar i samarbete med experter inom arbetsmiljö och medicin. Med systemet GRADE utvärderar man artiklarnas evidens, eller vetenskapliga tillförlitlighet. På så sätt vaskar man fram de artiklar som håller högst vetenskaplig kvalitet.

– Arbetet med rapporten om arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär började med ett urval på 6 248 artiklar. 35 av dem kom sedan att utgöra den färdiga rapporten, sa Karin Stenström.

– Vi hittade till exempel samband mellan arbetsmiljöexponeringen att lyfta och bära och artrosbesvär i både knä och höft. För exponeringen knästående hittade vi samband med besvär i knä, men däremot inte med besvär i höft. Det saknas kunskap om arbete på knä kan orsaka artrosbesvär i höften, så här har vi en kunskapslucka.

I arbetet med rapporterna har experterna identifierat frågor som behöver belysas i framtida forskning. Man ser exempelvis behov av studier som inkluderar både kvinnor och män, analyser som tar hänsyn till en exponerings intensitet, frekvens och varaktighet och studier som undersöker hur olika exponeringar samverkar vid uppkomst av sjukdom.

Kunskapsluckor och SBU:s databas
Marie Österberg, projektledare på SBU, berättade att 2 200 kunskapsluckor finns samlade i SBU:s databas.

– Vi har två sorters kunskapsluckor i databasen. Den ena är att litteraturöversikten inom ett område visar på ett osäkert evidensläge. Det vill säga att det saknas samband mellan exponering i arbetsmiljön och hälsotillstånd eller att det saknas kunskap om vilken effekt en metod eller insats har. Den andra typen av kunskapslucka är att det saknas en tillförlitlig litteraturöversikt, sa hon.

Lena Wallgren, också hon projektledare på SBU, visade SBU:s webbplats och gav en inblick i hur databasen kan användas.

– Som forskare kan det vara så att man är intresserad av att forska om ett specifikt hälsotillstånd. Vi har försökt att underlätta det genom att samla information på webbplatsen om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor. Vi har till exempel en sida för varje hälsotillstånd och motsvarande rapport. Det går också att söka tvärsöver rapporterna för att se kombinationer av olika arbetsmiljöfaktorer, sa hon.


Text och foto: Adam Fredholm


Presentation
Se presentationen i PDF-format.

Läs mer
om SBU:s arbete på myndighetens webbplats.

Läs SBU:s populärvetenskapliga skrift Arbetsmiljö och ohälsa – frågor och fakta.