Nästa steg mot en mer jämlik hälsa

Kommissionen för jämlik hälsa har undersökt hur ojämlikheter i hälsa uppstår, studerat folkhälsopolitiken och kommer nu med förslag på ett långsiktigt arbete för en mer jämlik hälsa. Det framkom när Olle Lundberg, kommissionens ordförande, presenterade slutbetänkandet på AFA Försäkring.

– Det är kul att vara här på AFA Försäkring, inte minst för att förebyggande och främjande av hälsa också ingår i vårt uppdrag, sa Olle Lundberg, professor i forskning om ojämlikhet i hälsa och ordförande för Kommissionen för jämlik hälsa.

– Vårt uppdrag består av två delar. Det ena är att lämna förslag på åtgärder som kan bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar, här har vi fokus på socioekonomiska skillnader och kön. Det andra är att genom ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt öka medvetenhet och engagemang bland olika aktörer i samhället.

Den 2 juni lämnade Kommissionen för jämlik hälsa sitt slutbetänkande till socialförsäkringsminister Annika Strandhäll. Det var det sista av tre betänkanden, som tillsammans bildar en helhet.

– I det första betänkandet tyckte vi att det var viktigt att lägga en fast teoretisk grund för det fortsatta arbetet. Vi menar att ojämlikhet i hälsa handlar om skillnader mellan grupper i samhället snarare än mellan individer, sa Olle Lundberg.

Möjligheter att påverka sitt liv
Hur uppkommer då ojämlikhet i hälsa? Enligt kommissionen är det en effekt av skillnader i så kallade livsområden, som de första levnadsåren, utbildning, arbetsförhållanden och arbetsmiljö, boende och närmiljö, levnadsvanor samt kontroll, inflytande och delaktighet. Kort sagt de resurser en person har för att påverka sitt eget liv.

– Hur många ord man som liten får lära sig av mamma och pappa har till exempel betydelse för hur väl man kan tillgodogöra sig en utbildning. De olika resurserna hänger samman. Hälsa är både en förutsättning för och ett resultat av andra resurser, som utbildning och arbete, sa Olle Lundberg.

Kommissionen har identifierat två vägar mot en mer jämlik hälsa. Förslag riktade direkt mot de utpekade områden i livet som leder till ojämlikhet, och förslag som indirekt kan bidra till mer jämlik hälsa. Den andra vägen handlar om förvaltningspolitik, det vill säga åtgärder i den offentliga sektorn.

– Ska man få något att hända i samhället är det kanske förvaltningspolitik man måste ägna sig åt. Arbetet måste bedrivas brett och till exempel är skolsektorn jätteviktig för jämlik hälsa. Barn måste rustas med kunskap och förmågor.

Ett övergripande mål för folkhälsopolitiken
I det andra betänkandet koncentrerade kommissionen sig på det folkhälsopolitiska ramverket. För att ta reda på vad som går att göra för att arbetet för jämlik hälsa ska fungera skickade man enkäter till kommuner, landsting, länsstyrelser och myndigheter. Det visade sig att målen för folkhälsan var otydliga och ofta fokuserade på enskilda områden.

– Ungefär 70 procent av kommunerna och landstingen jobbar aktivt med folkhälsopolitiken, trots att de inte har något krav på sig att göra det. Här såg vi ett glapp jämfört med myndigheterna, som måste jobba med folkhälsopolitiken men där bara 20 procent gör det, sa Olle Lundberg.

– Uppdragen till centrala myndigheter är otydliga, det gäller inte minst Folkhälsomyndigheten och Länsstyrelserna. Man kan säga att folkhälsopolitiken svävar lite grann i luften.

Ett av kommissionens förslag i det andra betänkandet var att skapa ett nytt övergripande mål för folkhälsopolitiken. De föreslog att de målområden som sätts bör stämma med de livsområden som identifierats i det första betänkandet. Dessutom föreslog de att ett löpande strategiarbete ska fungera som en drivande motor i arbetet för en jämlik hälsa.

En jämlik hälsa kräver ett långsiktigt arbete
Nu presenteras alltså slutbetänkandet, Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Här ger kommissionen förslag på hur ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa kan se ut.

– Syftet med slutbetänkandet är att sammanfatta våra tidigare ställningstaganden och bedömningar. Det är som en trilogi och jag brukar jämföra med Sagan om ringen, det är tråkigt i början men blir alltmer spännande, sa Olle Lundberg.

Kommissionen pekar på tre viktiga utgångspunkter för det fortsatta arbetet. Till att börja med att hälsoskillnaderna i Sverige är påtagliga, både inom och mellan olika grupper i samhället. Därefter att med mer jämlika livsvillkor och möjligheter kommer också en mer jämlik hälsa. Och slutligen att ojämlikhet är självförstärkande.

– De som har lite mer har också större möjligheter att få lite mer. Den som har 50 spelkulor på skolgården kommer alltid att vinna över den som har färre.

Kommissionen menar att det fortsatta arbetet bör inriktas på en jämlik mödra- och barnhälsovård och en likvärdig förskola, en god lärandemiljö, minskade hinder för inträde på arbetsmarknaden och ett stärkt arbetsmiljöarbete. De föreslår bland annat skärpta arbetsmiljökontroller och stödjer förslaget om att inträtta ett nationellt arbetsmiljöcentrum

– För att uppnå en god och jämlik hälsa krävs ett långsiktigt och löpande arbete. Det måste inriktas på livsvillkor i vid mening. Syftet är att ge mer likvärdiga förutsättningar för människor i olika sociala grupper, sa Olle Lundberg.

– Jag tror, och vi i kommissionen tror, att nu finns all anledning att ta det där nästa steget mot en mer jämlik hälsa.


Text och foto: Adam Fredholm


Läs mer och se en filmad tidigare presentation

Ladda ner Olle Lundbergs presentation här

Ladda ner slutbetänkandet av Kommissionen för jämlik hälsa här

Kommissionen för jämlik hälsas webbplats

Se en tidigare filmad presentation av slutbetänkandet och läs mer om slutbetänkandet på regeringens webbplats

Läs pressmeddelande om seminariet här

Forskarrapport om ”Arbetsmiljö och jämlik hälsa”, Kommissionen för jämlik hälsa

 

En bred välfärdssatsning

Kommissionen för jämlik hälsa föreslår i sitt slutbetänkande en satsning inom åtta målområden:

  1. Det tidiga livets villkor
  2. Kompetenser, kunskaper och utbildning
  3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
  4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
  5. Boende och närmiljö
  6. Levnadsvanor
  7. Kontroll, inflytande och delaktighet
  8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård