13juni

Samlad kunskap om arbete i varma arbetsmiljöer

SeminariumFysiskt
Genomfördes 13 juni 2017

Pappersbruk och keramik- och metallindustrin är exempel på arbetsplatser där det kan vara långt över 25 grader varmt. Senare års klimatförändringar har dock medfört att numera löper den som arbetar utomhus större risk att drabbas av värmeskador. Det framkom när två nya kunskapsöversikter om att arbeta i värme presenterades på AFA För­säkring den 13 juni.

– På traditionsenligt varma arbetsplatser som pappersbruk håller man ofta koll på processer från ett luftkonditionerat kontrollrum och rycker ut i den varma miljön när något händer, sa Kalev Kuklane, universitetslektor på avdelningen Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds universitet.

– Med klimatförändringarna har vi fått extrema väderfenomen och värmeböljor. Nu drabbas utomhusarbetare oftare av värmeskador än de som arbetar i traditionellt varma inomhusmiljöer.

Kalev Kuklane har tillsammans med sin kollega Chuansi Gao på Lunds universitet tagit fram kunskapssammanställningen Värmestress i arbetet. Sammanställningen ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet.

Reaktioner på värme och förebyggande av värmestress

Temperaturen i varma miljöer påverkas av flera faktorer. Naturligtvis luftens temperatur, men också till exempel infraröd strålning, solstrålning, fukt och vind. Förutom värmen i vår omgivning kan kroppens egen värmeproduktion och kläder och skyddsutrustning vi bär bidra till att skapa så kallad värmestress. Hur reagerar vi då på värme?

– När kroppstemperaturen ökar till 38 grader brukar man minska arbetstakten. Utsätts man för temperaturökning leder det först till en känsla av obehag och så småningom till smärta. Hjärtfrekvensen ökar och man kan uppleva svindelkänsla, sa Kalev Kuklane.

– Arbetsförmågan och uthålligheten minskar när hjärtat utsätts för ökad belastning på grund av värmen. Man kan också drabbas av värmeskador, som utslag, utmattning, kollaps eller värmeslag.

För att begränsa och förebygga värmestress bör man variera arbetsrutiner och skifta mellan arbete i varma och svalare miljöer. Man kan också försöka reducera värmekällan genom avskärmning eller minska effekten av värmen med skyddsutrustning eller aktiva kylsystem.

– Metodiken för riskbedömning och hantering består av observation, analys och att vända sig till expertis. När det gäller analysen kan företagshälsovården eller ett skydds­ombud göra mätningar av klimatparametrar som temperatur och fukt på arbetsplatsen, sa Kalev Kuklane.

Att arbeta i värme vid sjukdom

Kunskapssammanställningen Värmebelastning i arbetet vid nedsatt hälsa har tagits fram av Tord Kjellström, miljöforskare på Nya Zeeland, och hans kollega Bruno Lemke. Sammanställningen presenterades av Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin vid Umeå universitet.

– Det finns flera riskfaktorer som spelar in när man är sjuk och jobbar där det är varmt. Dels den sjukdom man har och de läkemedel man äter. Och dels att man kanske är gammal, vilket man ofta är när man har en kronisk sjukdom, sa Bengt Järvholm.

– Det som händer i kroppen när man utsätts för värme är att kroppstemperaturen ökar och att vätskebalansen påverkas. Stiger temperaturen i kroppen till över 40 grader kan man drabbas av värmeslag, vilket kan orsaka njursvikt och påverkan på levern. Även om man överlever den akuta fasen riskerar man då att få bestående neurologiska skador.

Företagshälsovården kan bedöma risken

Många sjukdomar ökar känsligheten för värme. Exempelvis sjukdom i hjärta och kärl, lungor, njurar, diabetes/fetma, hudsjukdomar och neurologiska och mentala sjukdomar. Värme kan ge ökade symtom vid multipel skleros i form av synstörningar och nedsatta kognitiva funktioner. Känsligheten för värme ökar också vid hög ålder och vid graviditet.

– När en person som är sjuk ska arbeta i värme behöver företagshälsovården göra en bedömning av sjukdom, läkemedel och ålder. Man behöver också göra en bedömning av värmebelastningen. Det handlar om att ta reda på om personen är särskilt sårbar eller far illa av förhållandena på arbetsplatsen, sa Bengt Järvholm.

Mer information

Kunskapssammanställningarna Värmestress i arbetet och Värmebelastning i arbetet vid nedsatt hälsa publiceras i augusti 2017 på Göteborgs universitets webbplats.

Text: Adam Fredholm

Forskning om arbetsmiljö och hälsa

Forskning om arbetsmiljö och hälsa

Varje år finansierar Afa För­säkring forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med cirka 150 miljoner kronor.

Kalender

Seminarier och evenemang

Vi arrangerar seminarier och evenemang om arbetsmiljö, hälsa i arbetslivet och frågor som rör kollektiv­avtalad för­säkring och socialförsäkring.