Ny kunskapsöversikt om fysisk inaktivitet i kontorsmiljö

Forskning visar att långvarigt sittande kan vara skadligt för hälsan. Hur mycket man sitter i kontorsyrken verkar bero på hur arbetet är organiserat. Det visar den kunskapssammanställning som forskarna David Hallman och Svend Erik Mathiassen presenterade den 30 maj vid ett seminarium anordnat av Afa Försäkring.

Klicka på bilden för att se en filmupptagning av seminariet. Längd: 1:02:08.

– Långvarigt sittande har lyfts fram som en ny riskfaktor i arbetslivet eftersom forskning visar att det finns samband mellan sittande och olika hälsorisker. I den här rapporten försöker vi besvara två frågor: Vilka mönster av fysisk inaktivitet förekommer i kontorsmiljöer? Vilka organisatoriska faktorer kan påverka den fysiska inaktiviteten på kontor? sa David Hallman, docent i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle.

– Vi kan konstatera att det saknas sammanställningar av forskning om hur mycket kontorsarbetare sitter, står och går. Likaså om vad man kan göra organisatoriskt på en arbetsplats för att bidra till hälsofrämjande fysisk aktivitet. Bristen på kunskapsunderlag innebär att det är svårt att sätta in hälsofrämjande insatser.

Afa Försäkring finansierar översikter som samlar kunskap i olika ämnen inom arbetsmiljöområdet. Kunskapsöversikterna ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa som ges ut av Göteborgs universitet. Den nya översikten om fysisk inaktivitet är framtagen av David Hallman och Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning, också han vid Högskolan i Gävle.

– Det är två olika delar man behöver tänka på när man mäter fysisk aktivitet på jobbet. Den ena är hur mycket tid man totalt lägger på sittande, stående, gående och andra fysiska aktiviteter. Den andra delen är hur man varierar mellan olika aktiviteter under arbetsdagen, sa David Hallman.

– Vi vet också sedan tidigare att självrapporterade data om fysisk aktivitet på kontor kan ge missvisande svar. Det kan handla om både över- och underskattning av hur aktiv man är. Inom forskningen brukar man använda accelerometer-mätning. Då kan man exempelvis fästa en sensor på låret för att mäta olika aktivitetstyper och en sensor på höften för att mäta aktivitetens intensitet.

Sittande, stående eller fysiskt aktiv på kontoret

Arbetet med kunskapsöversikten började med att man genom en litteratursökning fann 876 forskningsstudier som innehöll uppmätt fysisk aktivitet vid blandat kontorsarbete och innefattade minst 20 personer. Efter gallring återstod 58 studier.

– För att ha någon sorts riktlinjer att förhålla oss till letade vi upp en rekommendation för fysisk aktivitet i kontorsmiljö som den europeiska arbetsmiljöbyrån EU-OSHA kom med 2021. Den säger att man bör alternera så mycket som möjligt enligt proportionerna 60 procent sittande, 30 procent stående och 10 procent aktivitet, sa Svend Erik Mathiassen.

– Även med utrymme för variationer runt andelarna 60, 30 och 10 procent så kunde vi i studierna se en stor spridning av fördelningen mellan att sitta, stå och vara aktiv. Över lag sitter personer i kontorsyrken något för mycket. Vi kunde se att skillnaderna studierna emellan inte hade med ålder eller kön att göra. Vi tror därför att det är organisatoriska faktorer som är den stora skillnaden, det vill säga att personer i vissa studier utför arbetet annorlunda än personer i andra studier.

Insatser för att uppmuntra fysisk aktivitet

I 35 av de 58 studierna hade man undersökt kopplingen mellan organisatoriska faktorer och aktivitet på kontor. I de flesta fall rörde det sig om studier av olika insatser på arbetsplatser för att uppmuntra fysisk aktivitet, som till exempel införande av höj- och sänkbara skrivbord eller utformning av kontorsmiljön.

– När det gäller höj- och sänkbara skrivbord visar resultaten att det på kort sikt leder till mindre sittande och mer stående. Men det verkar som att den effekten försvagas över tid. Man har också testat att uppmana de anställda att använda sitt höj- och sänkbara skrivbord, men det verkar inte vara så effektivt. Det är fortfarande oklart om det hjälper att använda till exempel appar som uppmanar en att stå upp efter att man har suttit en viss tid, sa David Hallman.

Frågor för framtida forskning

Svend Erik Mathiassen avrundade dagens presentation med att berätta om de kunskapsluckor man fann i arbetet med den nya kunskapsöversikten. Det vill säga frågor där det behövs mer forskning.

– En sak vi inte vet om fysisk aktivitet i kontorsmiljö är vilken betydelse variationen i aktivitet har mellan individer och mellan dagar. Hur påverkar det utfallet att somliga sitter för lite och andra sitter för mycket eller att man varierar aktiviteter under en dag jämfört med mellan olika dagar? Vi behöver också veta mer om hur mycket arbetsgivaren kan påverka den fysiska aktiviteten, sa han.

– Ytterligare en kunskapslucka som behöver fyllas i är hur det ser ut med fysisk aktivitet i andra yrken än kontorsyrken. Slutligen saknar vi kunskap om hur en hälsofrämjande fördelning av aktiviteter under arbetstiden kan se ut. Det handlar inte bara om att undvika risker, utan också om att börja jobba med nästa steg i arbetsmiljöarbetet, vilket är att främja hälsan. Man ska vara friskare när man går hem från arbetet än man var när man kom dit på morgonen.

Moderator för dagens seminarium var Helena Jahncke, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning. Seminariet lockade 394 åhörare och avslutades med en frågestund.


Text: Adam Fredholm

 

Här hittar du presentationen

Ladda ner presentationen från webbinariet här.

Den nya kunskapsöversikten publiceras i höst

Kunskapsöversikten om fysisk inaktivitet i kontorsmiljöer ingår i den vetenskapliga skriftserien Arbete och hälsa och publiceras i början av hösten av Göteborgs universitet. Skriftserien presenterades under seminariet av Bengt Järvholm, professor i yrkes- och miljömedicin på Umeå universitet.