Två snickare som bygger ett tak.

Foto: Calle Bredberg, Johnér Bildbyrå.

17maj

Ny rapport om arbetsskador och sjukfrånvaro i byggbranschen

FrukostseminariumDigitalt
Genomfördes 17 maj 2022

Risken att råka ut för ett allvarligt arbetsolycksfall är högre i byggbranschen än för samtliga yrkesgrupper i privat sektor i genomsnitt. Den långvariga sjukfrånvaron i branschen fortsätter att minska. Det visar en ny rapport från Afa För­säkring som presenterades vid ett seminarium den 17 maj.

– År 2020 sysselsatte byggbranschen 242 000 personer, vilket var åtta procent av det totala antalet sysselsatta i privat sektor. Vi kan se i vår statistik att alla yrkesgrupper i byggbranschen har högre risk för ett allvarligt arbetsolycksfall än genomsnittet för samtliga yrkesgrupper i privat sektor, sa Elin Henriksson, statistiker/analytiker på Afa För­säkring.

– Vi beräknar risken som antal allvarliga olycksfall per 1 000 sysselsatta och högst risk i byggbranschen har byggnadsträarbetare. Näst högst risk har yrkesgruppen betong-, bygg- och anläggningsarbete och lägst risk har gruppen elektriskt arbete. När det gäller åldersfördelningen så har de äldsta och de yngsta högst risk för ett allvarligt arbetsolycksfall.

Rapporten Byggbranschen – allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro bygger på statistik för åren 2015–2020 från Afa Försäkrings skadedatabas. Ett allvarligt arbetsolycksfall är ett olycksfall som inträffar i arbetet och beror på en kortvarig, ovanlig och oförutsedd händelse. Det leder till mer än 30 dagars sjukskrivning eller motsvarande läkningstid, och/eller till medicinsk invaliditet.

– Den vanligaste orsaken till en allvarlig arbetsolycka i byggbranschen är arbete med maskiner och verktyg. Näst vanligast är olyckstypen fall från höjd. Det kan till exempel vara att man ramlar i en trappa, från en stege eller från en byggnadsställning. Därefter kommer orsakerna fall i samma nivå respektive att man skär sig på en kniv eller ett annat föremål, sa Elin Henriksson.

– Nära hälften av olycksfallen i byggbranschen mellan 2015 och 2020 ledde till handskador, det vill säga skador i fingrar, hand eller handled. Det är också vanligt att man skadar sig i ben, fot, fotled eller arm vid ett allvarligt arbetsolycksfall.

Arbetssjukdomar i byggbranschen

En arbetssjukdom är en sjukdom som beror på att man utsatts för skadlig inverkan i arbetet. För att prövas av Afa För­säkring ska sjukdomen ha kvarstått i minst 180 dagar och vara godkänd av Försäkrings­kassan eller finnas med i den internationella arbetsorganisationen ILO:s förteckning över arbetssjukdomar.

– Mellan 2015 och 2020 stod byggbranschen för ungefär 40 procent av alla godkända arbetssjukdomar i privat sektor. Av dess försäk­rings­ären­den kom flest från yrkesgrupperna betong-, bygg- och anläggningsarbete och byggnadsträarbetare, sa Elin Henriksson.

– Två av tre godkända arbetssjukdomar i byggbranschen har diagnosen effekter av vibration eller diagnosen karpaltunnelsyndrom, som också ofta orsakas av arbete med vibrerande verktyg och maskiner. Andra vanliga diagnoser är buller, hörselnedsättning, tinnitus och skelettet och rörelseorganens sjukdomar.

Fortsatt minskning av den långvariga sjukfrånvaron

Sjukfrånvaro räknas som kortvarig om den varar mellan 15 och 90 dagar. Varar sjukfrånvaron längre än 90 dagar eller leder till månadsersättning räknas den som långvarig.

– I arbetet med den här rapporten har vi tittat på statistik för både långvarig och kortvarig sjukfrånvaro i byggbranschen. Risken för långvarig sjukfrånvaro har de senaste åren minskat. När det gäller den kortvariga sjukfrånvaron såg vi en ökning 2020 som till stor del berodde på covid-19, sa Andreas Ek, statistiker/analytiker på Afa För­säkring.

– De diagnoser som leder till sjukfrånvaro i byggbranschen är framför allt muskuloskeletala, det vill säga sjukdomar som ryggsjukdomar, reumatism och ont i kroppen.

Forskning för bättre arbetsmiljö i byggbranschen

Jörgen Eklund, professor emeritus vid Kungliga Tekniska Högskolan, berättade om det pågående forskningsprojektet Arbetsmiljö i byggbranschen, finansierat av Afa För­säkring.

– Självkompakterande betong är ett exempel på hur man kan förbättra arbetsmiljön. Den här betongen rinner lättare än vanlig betong och därför behöver man inte vibrera den för att få bort luftbubblor. I normala fall vibrerar man betong med vibrationsstavar eller slangar och riskerar då att få vibrationsskador, sa han.

– Ett exempel på digitala lösningar för bättre arbetsmiljö är så kallade smarta kläder. Det är arbetskläder med sensorer som mäter arbetsställningar och arbetsrörelser. Och efter en arbetsdag så kan man få ut en rapport som visar vilken skaderisk som är kopplade till arbetsuppgifterna.

Byggbranschens Säkerhetspark och frågestund

Sist ut på dagens seminarium var Berndt Jonsson, nationell samordnare av arbetsmiljöfrågor på Byggföretagen och projektledare på Byggbranschens Säkerhetspark. Han berättade om det samverkansprojekt som Afa För­säkring och Byggbranschens Säkerhetspark driver för att förebygga och minska antalet arbetsskador i byggbranschen.

Moderator för dagens seminarium var Anna Weigelt, chef för Analysavdelningen på Afa För­säkring. Det webbsända seminariet lockade 165 tittare och avslutades med en frågestund.


Text: Adam Fredholm

Presentation:
Ladda ner presentationen från webbinariet.

Rapporten:
Ladda ner rapporten Byggbranschen – allvarliga arbetsskador och sjukfrånvaro. 

Staplar i ett diagram.

Analys och statistik

Genom att ta fram och analysera statistik ur vår skadedatabas får vi värdefull kunskap om skador och sjukdomar i arbetslivet i både privat och offentlig sektor.

Kalender

Seminarier och evenemang

Vi arrangerar seminarier och evenemang om arbetsmiljö, hälsa i arbetslivet och frågor som rör kollektiv­avtalad för­säkring och socialförsäkring.