Nationellt centrum för arbetsmiljö – Del 1

Den 29 september höll regeringen seminarium på AFA Försäkring med anledning av utredningen Nationellt centrum för kunskap och utvärdering av arbetsmiljö. Internationella föreläsare och svenska experter diskuterade arbetsmiljöfrågor och kom med förslag på hur centret kan samla och sprida kunskap.

Panel 1 fr.v: Bodil Mellbom, Svenskt Näringsliv, Ann Ponton Klevestedt, Arbetsmiljöverket, Sten Gellerstedt, LO, Caroline Olgart Höglund, Försäkringskassan, Anna Weigelt, AFA Försäkring och Mikael Thålin, Stockholms universitet.

Panel 1 fr.v: Bodil Mellbom, Svenskt Näringsliv, Ann Ponton Klevestedt, Arbetsmiljöverket, Sten Gellerstedt, LO, Caroline Olgart Höglund, Försäkringskassan, Anna Weigelt, AFA Försäkring och Mikael Thålin, Stockholms universitet.

 

– Under hösten bjuder vi in till två seminarier med koppling till utredningen om ett nationellt centrum för arbetsmiljö. Idag kommer vi att få höra presentationer av föreläsare från Norge, Danmark, Storbritannien och Holland, sa Maria Stanfors, särskild utredare för regeringen.

Först ut var Berit Bakke, direktör på avdelningen för nationell övervakning av arbetsmiljö och arbetshälsa vid Statens arbeidsmiljøinstitutt i Norge.

– Vi producerar vart tredje år en faktabok i tryckt och digitalt format som ska visa den norska nationalriskbilden. Boken fungerar som ett uppslagsverk över arbetsmiljörisker. Vi har också en portal med nationell arbetsmiljöstatistik som är ett verktyg där man kan klicka sig fram efter tema, och till exempel se exponeringsrisker för olika yrken.

Moderatorn Nedjma Chaouche frågade Berit Bakke om hon hade något råd att ge utredningen av ett svenskt centrum för kunskap om arbetsmiljö och fick svaret:

– Jag tror att det är viktigt att bestämma vad centret egentligen ska vara. Det är också viktigt att det är vetenskapligt baserat för att säkra kvaliteten.

Enkät och insamling av data
Näst på tur var forskaren Wendela Hooftman från det holländska forskningsinstitutet TNO. Hon berättade om institutets arbete med att identifiera arbetsmiljörisker och samband mellan arbetsförhållanden och hälsa med hjälp av en årlig enkät som skickas ut till 140 000 arbetstagare inom flera yrkesgrupper.

– I år svarade 45 000 personer på enkäten. I Holland har vi bra möjligheter att koppla samman olika personregister och kan jämföra svaren om arbetsförhållanden med till exempel sjukhusregister, sa hon.

– Samla in data är en sak, man måste också sprida sina resultat i böcker, tidningsartiklar och på webben. En fallgrop i arbetet med det svenska nationella centret kan bli att ni vill samla in all data. Fundera därför i förväg på vad ni vill göra med datan och ställ inte frågor bara för att de är intressanta.

En varaktig satsning
En paneldiskussion avrundade första halvan av seminariet. Samtalet handlade om arbetsmiljörelaterad data och statistik och ledde ofta till önskemål riktade till utredningen om det nationella centret.

– I Sverige finns många forskarnätverk och mycket kunskap om arbetsmiljö på universitet och högskolor. Kunskap sprids visserligen av till exempel Försäkringskassan, Arbetsmiljöverket och Suntarbetsliv, men vi saknar en helhetsbild, sa Bodil Mellbom, arbetsmiljöexpert på Svenskt Näringsliv.

Sten Gellerstedt, utredare på LO, påminde alla närvarande om att arbetsmiljöinstituten har kommit och gått genom åren. Han menade att det är viktigt att ett nytt nationellt centrum blir en varaktig satsning som håller över flera mandatperioder. Ann Ponton Klevestedt, enhetschef på Arbetsmiljöverket, framhöll att målgruppen för centret behöver vara tydlig. Anna Weigelt, analyschef på AFA Försäkring, och Caroline Olgart Höglund, analys- och prognoschef på Försäkringskassan, påpekade att begrepp och juridiska förutsättningar behöver ses över för att man ska kunna samla in mer data om arbetsskador.

– Det finns en stor efterfrågan på ett nytt kunskapscentrum, sa Mikael Thålin, professor vid Stockholms universitet, och fortsatte:

– Varför förändras arbetsmiljö så långsamt? Jag tror inte det beror på att vi saknar kunskap om vilka hälsorisker som finns. Det nationella centret kan bidra med kunskap om hur vi får till förändring och skulle kunna bli pådrivande i arbetet med att styra och förändra arbetsmiljön.

 

Fr. v: Moderator Nedjma Chaouche och Panel 2: Lydia Kwak, Karolinska Institutet, Karin Fristedt, SACO, Charlotte Hall, SBU, Peter Allebeck, Forte, Susanna Stymne Airey, AFA Försäkring och Ned Carter, SKL.

Att nå ut med kunskap
Seminariets andra del inleddes av Hannah Maimin Weil, chef på Kunskapscentrum för arbetsmiljö i Danmark. Hon presenterade boken Den styrkede indsats, som beskriver kunskapscentrumets erfarenheter av att försöka få ut kunskap om arbetsmiljö till danska arbetsplatser.

– Vi testade materialet och kunde konstatera att det inte räcker med faktablad. Folk måste förstå materialet för att kunna använda det. Så en av lärdomarna var att samarbetet mellan forskare och de som ska förmedla kunskapen är viktigt, sa hon, och tillade:

– Ett tips för utredningen om centret i Sverige är därför att ta kommunikationen på större allvar än ni redan gör. Kommer kunskapen inte ut till arbetsplatserna kommer den inte till användning.

Fiona Glen, programdirektör på brittiska National Institute for Health and Care Excellence berättade att man i Storbritannien lägger mycket kraft på att ta fram begripliga guider som ska hjälpa medborgarna till bättre hälsa. Hon påpekade att utredningen av det svenska centret behöver tänka rätt från början för att undvika risken att det man producerar inte håller tillräckligt hög kvalitet.

Riktlinjer, bibliotek och kampanjer
Dagens andra paneldiskussion bjöd på en ny uppsättning paneldeltagare. Samtalet kretsade kring utformningen av ett nationellt centrum för arbetsmiljö. Lydia Kwak, forskningssamordnare på Karolinska Institutet, föreslog att det skulle kunna vara en plats att samla riktlinjer på. Ned Carter, handläggare på SKL, menade att centret borde rymma ett bibliotek i fysisk och digital form för bevarande av kunskap om arbetsmiljö. Charlotte Hall, avdelningschef på SBU, efterlyste en kanal för att sprida den kunskap som finns.

– Förr samlade man in kunskap, skapade riktlinjer och genomförde kampanjer, sa Peter Allebeck, huvudsekreterare på Forte, och utvecklade resonemanget:

– Numera tar man fram kunskapsstöd. Kommittén som utreder det nationella centret får gärna fundera över om det är dags att gå tillbaka till riktlinjer och kampanjer.

Karin Fristedt, arbetsmiljöutredare på SACO, betonade att ett centrum för arbetsmiljö måste vara en oberoende institution som ska kunna ge användbara svar på frågor i ämnet.

– Jag tror att utbildning är en nyckel. Centret skulle kunna göra arbetsmiljökunskap tillgänglig för yrkesutbildningar och högskoleutbildningar, sa Susanna Stymne Airey, chef på AFA Försäkrings FoU-enhet.

Maria Stanfors avslutade dagens seminarium med att tacka deltagarna för deras medverkan och åhörarna för att de kommit för att lyssna.

 

Text och foto: Adam Fredholm

Nationellt centrum för arbetsmiljö

Regeringen har utsett en särskild utredare som ska föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap om arbetsmiljö kan utformas. Läs mer om utredningen på regeringens webbplats.

I samband med utredningen anordnar regeringen under hösten 2016 två seminarier på AFA Försäkring. Det första seminariet hölls den 29 september och det andra kommer att hållas den 24 oktober.