Nationellt centrum för arbetsmiljö – Del 2

Den 24 oktober höll regeringen det andra och avslutande seminariet på AFA Försäkring med anledning av utredningen Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Ämnet för dagen var hur centret kan arbeta med utvärdering av arbetsmiljöområdet.

– Det vore bra om vi oftare utformar arbetsmiljöinsatser så att de är lätta att följa upp, sa Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

 

Maria Stanfors, särskild utredare för regeringen, inledde seminariet och lämnade därefter ordet till Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet.

– Det är viktigt när vi utformar den utvärderande delen av centret att vi tänker på att arbetslivet har förändrats. Psykisk ohälsa är idag ett större problem än den fysiska arbetsmiljön. Vi behöver därför fortsätta undersöka vad det är som skapar den psykiska belastningen på våra arbetsplatser, sa hon.

Irene Wennemo påpekade att ett annat stort område inom arbetsmiljö idag är att arbetsmarknaden inte är reglerad på samma sätt som tidigare. På många arbetsplatser finns inte någon fackklubb och det är oklart om man följer kollektivavtal.

– Vi behöver få med de här arbetsplatserna i den svenska arbetsmarknadsmodellen. När det gäller olycksstatistik samlar vi idag in uppgifter på flera håll och med olika metoder. Riksrevisionen pekar i en rapport på brister i Arbetsmiljöverkets statistik, men nämner inte AFA Försäkrings statistik, vilken jag tror är en av de bättre för arbetsskador, sa hon.

Att veta vad man ska utvärdera
Dagens andra föredragshållare var Nikolay Angelov, nationalekonom på Riksrevisionen. Han menade att det finns många olika sätt att göra utvärderingar på och att det därför är viktigt att bestämma vad det är man ska utvärdera.

– Det finns egentligen två sorters effekter av arbetsmiljöinsatser som är intressanta att utvärdera. Dels effekten av insatser med olika utfall på sådant som arbetsmiljö och sjukfrånvaro. Och dels effekten av själva arbetsmiljön, i form av sjukfrånvaro, hälsomått och mortalitet, sa han.

Moderatorn Carin Håkansta, sekreterare i utredningen om ett nationellt centrum för arbetsmiljö, frågade Nikolay Angelov om han hade något råd att ge utredningen och fick svaret:

– Jag tror att det är viktigt att satsa på kompetens för att kunna titta på arbetsmiljöfrågor ur ett kunskapsbaserat perspektiv istället för ur ett strategiskt.

Typen av utredning avgör behovet av kompetens
Sara Sundgren, utredare på Statskontoret, berättade om sina erfarenheter av utvärderingar inom arbetsmiljöområdet.

– Ofta är det svårt att påvisa samband mellan en viss insats och effekter på arbetsmiljön, på grund av otydliga mål och att mått och indikatorer mäter fel saker. Kanske är det så att man behöver göra utvärderingar som kan användas som underlag för en mer övergripande utvärdering av själva arbetsmarknadspolitiken, sa hon.

– Vilken kompetens som behövs är beroende av vilken typ av utvärdering man ska göra. Frågan är om ett nationellt centrum ska ha egen kompetens eller en budget för att anlita konsulter. Innan man tar ställning till det måste man som sagt veta vilken typ av utvärderingar man ska göra.

Erfarenheter från EU och Arbetsmiljöverket
Andra halvan av seminariet inleddes av Mats Ryderheim, analytiker på Arbetsmiljöverkets internationella avdelning. Han berättade om EU:s arbetsmiljöpolitik och om enskilda medlemsländers strategier för att förbättra arbetsmiljön.

– Just nu planerar EU-kommissionen hur man ska följa upp EU:s ramverk för arbetsmiljö och medlemsländernas nationella strategier. Sedan i vintras är jag den svenska kontaktpersonen i ett nätverk som ska träffas för att diskutera och utbyta erfarenheter, sa han.

– I Danmark beslutar ett arbetsmiljöråd om övergripande prioriteringar och utvärderingarna sker med externa resurser. Myndigheten Arbejdstilsynet har satt som mål att fram till 2020 minska de allvarliga arbetsolyckorna med 25 procent. Finland har också en nationell strategi och använder traditionell statistik för arbetssjukdomar och arbetsskador.

Hannes Kantelius, analytiker på Arbetsmiljöverket, berättade att verket alltid har gjort utvärderingar av sin egen verksamhet och att det är ett område man satsar på. Sedan tio år tillbaka görs utvärderingarna av externa samarbetspartners.

– Det blir olika fokus på utvärderingarna beroende på vad man tittar på. Ett externt fokus ger svar på om staten får nytta för sina pengar medan ett internt fokus ger en bild av vår verksamhetsutveckling. Vi använder oss av den så kallade effektkedjemodellen och kan vi visa att vi har puttat staten i rätt riktning är det ett tecken på att vi gör rätt saker.

Panelen, fr. v: Sara Sundgren, Statskontoret, Kaj Frick, Luleå Tekniska universitet, Annika Gustafsson, Statskontoret och Hannes Kantelius och Mats Ryderheim, Arbetsmiljöverket.

Ett tydligt uppdrag och rätt kompetens
Seminariets sista punkt var en paneldiskussion med rubriken Vad bör utredningen av ett nationellt centrum ta hänsyn till i utformandet av en utvärderande organisation? Först ut var Annika Gustafsson, tillförordnad utredningschef på Statskontoret.

– Utvärderingsfunktionen måste ha ett tydligt och realistiskt uppdrag. Vad ska det nya centret göra och vad ska Arbetsmiljöverket göra? För att utvärderingarna ska vara användbara för politiken behöver ni tydliggöra vem som ska vara mottagare.

Mats Ryderheim föreslog att helheten kanske är viktigare än vem som bidrar med vad vid en utvärdering av arbetsmiljöpolitiken. Kaj Frick, professor vid Luleå tekniska universitet, betonade att den utvärderande funktionen måste utgå från långsiktiga arbetsmiljörisker och att den måste kombinera källkritisk kompetens med kvalitativa studier av arbetsmiljöarbete och arbetsmiljöpolitik.

Sara Sundgren menade att kunskapsspridning och utvärdering är två funktioner som lätt kan konkurrera ut varandra. Hannes Kantelius beskrev det som en gränsyta mellan det nya centret och Arbetsmiljöverket där man behöver bestämma vad som ska flyttas över från verket och vad som ska ligga kvar.

– Vad behöver förändras och förbättras för att arbetsmiljöpolitiken ska få effekt ute på arbetsplatserna? frågade Ann-Beth Antonsson, forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet som befann sig i publiken, och fortsatte:

– På det nya centret behöver man ha förståelse för vad som händer på arbetsplatserna. Då växer uppdraget.

Maria Stanfors avslutade det andra och sista seminariet om ett nationellt centrum för arbetsmiljö genom att konstatera att utredningen har fått mycket att tänka på. Hon tackade AFA Försäkring för arrangemanget, talarna och panelisterna för deras medverkan och åhörarna för att de tagit sig tid att lyssna.

 

Text och foto: Adam Fredholm

Nationellt centrum för arbetsmiljö

Regeringen har utsett en särskild utredare som ska föreslå hur ett nationellt centrum för samling och spridning av kunskap om arbetsmiljö kan utformas. Läs mer om utredningen på regeringens webbplats.

I samband med utredningen anordnar regeringen under hösten 2016 två seminarier på AFA Försäkring. Det första seminariet hölls den 29 september och det andra kommer att hållas den 24 oktober.

Seminarium: Nationellt centrum för arbetsmiljö – Del 1

2016-09-29
Seminarium med anledning av utredningen Nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö. Internationella föreläsare och svenska experter diskuterade arbetsmiljöfrågor och kom med förslag på hur centret kan samla och sprida kunskap. 

Läs mer