30 miljoner till forskning om arbetsmiljö och hälsa

2022-02-01 08:00

Arbete vid större eller flera datorskärmar, arbetsresor i yrken som inte räknas som yrkesförare och arbetsmiljörisker vid produktion av insektsbaserat livsmedel och djurfoder. Det är ämnena för tre av de tio forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 29 770 000 kronor av Afa Försäkring i 2021 års fjärde anslagsomgång.

– Vi vill långsiktigt bidra till en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som främjar ett tryggt och friskt arbetsliv, säger Helena Jahncke, chef för FoU-avdelningen på Afa Försäkring.

– Forskningen vi finansierar ska komma till nytta i arbetslivet. Det är ett av våra huvudkriterier när vi beslutar om vilka projekt som får stöd. Nu har vi beviljat stöd till tio nya projekt inom arbetsmiljö och hälsa.

Datorarbete – vilken betydelse har antalet skärmar, skärmstorlek och synavstånd för synfunktion, muskelaktivitet och arbetsställning
Allt fler arbetar vid en datorskärm och många upplever att det orsakar ögontrötthet, huvudvärk och smärta i nacke och skuldror. Det blir också allt vanligare att arbeta vid stora datorskärmar eller att använda fler skärmar än en. Idag saknas kunskap om vilken effekt detta har på skärmrelaterade besvär. En studie av hur arbete vid större eller flera datorskärmar påverkar synförmåga och muskelbelastning kan ge bättre kunskap om hur platser för datorarbete bör utformas så att arbetsmiljön främjas.

Hillevi Hemphälä, vid Lunds tekniska högskola, tilldelas 4 269 000 kronor för att undersöka hur datorarbete vid större eller flera skärmar påverkar arbetsställning, ögonrörelser och muskelaktivitet hos yngre och äldre anställda. I studien kommer arbete att undersökas vid skärmar av olika storlek, på varierande avstånd och med skiftande placering i höjd- och sidled.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas bidra med ökad kunskap om hur en datorarbetsplats med större eller flera skärmar bör utformas för att ge en god arbetsmiljö. Kunskapen väntas också resultera i specifika rekommendationer för företagshälsovården om arbete vid en stor skärm eller fler skärmar än en.

Hillevi Hemphälä, doktor i arbetsmiljöteknik med inriktning på synergonomi, Lunds tekniska högskola, 070–629 18 77, hillevi.hemphala@design.lth.se


Hantverkares och sjuk-/omvårdnadspersonals resor i tjänsten – arbetsmiljö, säkerhet och jämställdhet
Hantverkare och personal inom hemsjukvård och äldreomsorg är yrkesgrupper som reser i tjänsten utan att omfattas av de regelverk som gäller yrkesförare. Studier visar att trötthet och stress ökar yrkesförares risk att råka ut för en trafikolycka. Idag saknas kunskap om arbetsmiljö och olycksrisk för andra yrken där man färdas i arbetet. En studie av hantverkares och sjuk- och omvårdnadspersonals arbetsresor kan ge ny kunskap om dessa yrkesgruppers arbetsmiljö och säkerhet och bidra till att förebygga trafikolyckor.

Anna Anund, vid Statens väg- och transportforskningsinstitut, tilldelas 2 800 000 kronor för att undersöka hantverkares och sjuk- och omvårdnadspersonals arbetsmiljö och säkerhet vid resor i tjänsten. I projektet ingår att ta reda på om det finns skillnader mellan traditionellt sett manliga och kvinnliga yrken när det gäller förutsättningar för god arbetsmiljö och hälsa.

Projektet pågår till och med december 2023 förväntas generera ny kunskap om arbetsmiljö och säkerhet i yrkesgrupper som reser i arbetet utan att räknas som yrkesförare. Resultaten väntas kunna ligga till grund för prioriteringar som kan förebygga trafikrelaterade arbetsolyckor och för framtida forskning.

Anna Anund, docent i trafikmedicin, Statens väg- och transportforskningsinstitut, 070–921 82 87, anna.anund@vti.se.


Grön omställning och hållbart arbetsliv – arbetsmiljö vid arbete med insekter som livsmedel och foder
I samhället pågår en grön omställning för att minska vår klimatpåverkan och uppnå miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet. Ett exempel på tillvaratagande av naturens resurser är uppfödning av insekter för produktion av livsmedel och djurfoder. Kunskap saknas idag om vilken exponering för kemiska ämnen, bakterier och virus arbete med ätbara insekter medför. En studie av arbetsmiljön i denna livsmedels- och djurfoderproduktion kan bidra med bättre kunskap om hälsorisker vid odling och hantering av insekter.

Sara Gunnare, vid Karolinska Institutet, tilldelas 3 001 000 kronor för att kartlägga och undersöka arbetsmiljön vid produktion av insektsbaserat livsmedel och djurfoder. I studien ingår både att undersöka den fysiska arbetsmiljön och exponering av kemiska och biologiska ämnen.

Projektet pågår till och med januari 2025 och förväntas ge ökad kunskap om arbetsmiljö- och hälsorisker vid uppfödning och hantering av insekter för produktion av livsmedel och djurfoder. I projektet ingår att ta fram rekommendationer för hur arbetet kan utföras säkert i denna växande bransch, vilket kan bidra till ett hållbart arbetsliv för anställda som arbetar för en grön omställning.

Sara Gunnare, medicine doktor i toxikologi, Karolinska Institutet, 072–235 68 18, sara.gunnare@ki.se.


Går trygga medarbetare säkrare? Rollen av psykologisk trygghet för främjande av arbetsmiljösäkerhet i högriskorganisationer
Psykologisk trygghet är en benämning på miljön i en grupp där deltagarna känner sig så trygga att det främjar kreativitet och lärande. Trots att forskning visar att denna typ av gruppklimat är betydelsefull i arbetslivet saknas studier av hur det påverkar säkerheten på en arbetsplats. En studie av samband mellan psykologisk trygghet och säkerhet och hälsa i branscher med hög risk för arbetsskador kan bidra med ny kunskap om hur man skapar en säker arbetsmiljö och minskar risken för olyckor.

Malin Mattson Molnar, vid Karolinska Institutet, tilldelas 4 100 000 kronor för att undersöka kopplingen mellan psykologisk trygghet och arbetsmiljörelaterad säkerhet på arbetsplatser med höga säkerhetsrisker, exempelvis i byggbranschen och inom transportsektorn. I studien ingår att undersöka hur ledares återkoppling till medarbetare om säkerhetsbeteende påverkar den psykologiska tryggheten och motivationen till att utveckla säkerheten.

Projektet pågår till och med januari 2025 och förväntas ge ökad kunskap om hur psykologisk trygghet kan bidra till en säker arbetsmiljö och minskat antal olyckor och skador på arbetsplatser. Kunskapen väntas komma till praktisk nytta i form av säkerhetshöjande satsningar, ledarutvecklingsinsatser och rekommendationer och verktyg för hur man kan öka den psykologiska tryggheten i arbetsgrupper.

Malin Mattson Molnar, doktor i organisationspsykologi, Karolinska Institutet, 073–935 67 89, malin.mattson.molnar@ki.se.


Ett hållbart arbetsliv inom hälso- och sjukvården – friskfaktorer för sjuksköterskor
En arbetsmiljö som främjar god hälsa och arbetsrelaterat välbefinnande är betydelsefull för sjuksköterskors hälsa, känsla av meningsfullhet och vilja att utvecklas i yrket. Flera studier har gjorts av riskfaktorer för ohälsa i yrkesgruppen. Men forskning saknas om vad som gynnar hälsa, så kallade friskfaktorer. En studie av vilka faktorer som främjar sjuksköterskors hälsa och välbefinnande kan bidra till ökad arbetstillfredsställelse, bättre vård och minskad sjukfrånvaro inom hälso- och sjukvården.

Johanna Gustafsson, vid Örebro universitet, tilldelas 4 000 000 kronor för att undersöka vilka faktorer som bidrar till hälsa och arbetsrelaterat välbefinnande för sjuksköterskor. I studien ingår att ta reda på om det finns könsrelaterade skillnader i yrkesgruppen när det gäller friskfaktorer.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas ge ökad kunskap om faktorer som främjar sjuksköterskors hälsa och välbefinnande. Kunskapen väntas kunna användas i systematiskt arbetsmiljöarbete, rehabilitering och i utbildningar. I projektet ingår att bygga upp en databas med arbetsrelaterade data för sjuksköterskor och att utveckla instrument för att undersöka arbetsmiljöer med fokus på hälsofrämjande faktorer.

Johanna Gustafsson, doktor i handikappvetenskap, Örebro universitet, 070–575 44 04, johanna.gustafsson@oru.se.


Minoritetsstress på jobbet: Arbetsplatsen som lindrande eller hindrande för hbtqi-personers psykiska hälsa och välmående
Homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera och personer med intersexvariationer har sämre fysisk och psykisk hälsa än övriga befolkningen. Studier visar att ohälsan orsakas av marginalisering och diskriminering, så kallad minoritetsstress. Diskriminering i vardagen kan vara subtil, och kallas då mikroaggressioner. Forskning saknas om hbtqi-relaterad minoritetsstress på arbetet. En studie av detta kan ge ökad kunskap om hbtqi-personers psykosociala arbetsmiljö och bidra till att förbättra deras hälsa.

Tove Lundberg, vid Lunds universitet, tilldelas 4 377 000 kronor för att undersöka hbtqi-personers utsatthet för minoritetsstress på jobbet och hur de hanterar den. Genom intervjuer och enkäter undersöks samband mellan personernas upplevelse av stressen, stöd från arbetsgivaren och hälsa över tid.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas ge en god bild av hbtqi-personers upplevelser av minoritetsstress och mikroaggressioner i arbetslivet. Resultaten väntas visa hur minoritetsstress och arbetsgivarens stöd för att hantera denna påverkar hbtqi-personers hälsa och kan vara vägledande i arbetet med att främja deras arbetsmiljö.

Tove Lundberg, doktor i psykologi, Lunds universitet, 073–718 88 75, tove.lundberg@psy.lu.se.


Ett hållbart arbetsliv inom välfärden – mentorprogram för nya och äldre medarbetare
I yrken som är betydelsefulla för välfärden gör arbetsbördan att det är en utmaning att rekrytera och behålla personal. Omsättningen av personal kan i sin tur orsaka stress och leda till sämre arbetsmiljö. Mentorprogram är en metod som både kan stödja nyanställda och öka känslan av meningsfullhet för anställda som varit länge i ett yrke. En studie av mentorprogram i skola, vård och äldreomsorg kan ge ökad kunskap om metoder som främjar en god arbetsmiljö och bidrar till att göra yrken i välfärdssektorn mer attraktiva.

Rebecka Arman, vid Göteborgs universitet, tilldelas 2 584 000 kronor för att följa och analysera genomförandet av tre mentorprogram för lärare, specialistsjuksköterskor och undersköterskor i kommuner och regioner. I studien ingår att analysera såväl organisationernas beslutsunderlag för mentorprogrammen som enkäter och intervjuer med bland andra deltagare i programmen, chefer, HR-anställda och fackliga företrädare.

Projektet pågår till och med december 2024 och förväntas ge kunskap om metoder som kan bidra till bättre arbetsmiljö och ökat lärande på arbetsplatser i välfärdssektorn. Resultaten väntas kunna ligga till grund för fler mentorprogram inom skola, vård och omsorg och kan därmed bidra till ett hållbart arbetsliv för både yngre och äldre medarbetare.

Rebecka Arman, docent i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 073–381 93 33, rebecka.arman@handels.gu.se.


Långtidseffekter efter intensivvård med covid-19 på sjuklighet och arbetsförmåga: Den svenska intensivvårdskohorten
I januari 2021 hade fler än 7 500 personer i Sverige fått intensivvård för covid-19. Eftersom det inte gått så lång tid sedan pandemins start saknas kunskap om sjukdomens effekter över tid på denna patientgrupps hälsa och behov av rehabilitering. En studie av hälsa, arbetsförmåga och rehabiliteringsbehov hos patienter som intensivvårdats för covid-19 kan bidra med ny kunskap om sjukdomens långtidseffekter och om faktorer som riskerar att ha negativ inverkan på denna grupps hälsotillstånd och återgång i arbete.

Miklós Lipcsey, vid Uppsala universitet, tilldelas 770 000 kronor för att undersöka långtidseffekter på fysisk och psykisk hälsa och på återgång i arbete hos patienter som fått intensivvård för covid-19. Data för patientgruppen kommer att jämföras med data för patienter som fått annan sjukhusvård för sjukdomen och med befolkningen i övrigt.

Projektet pågår till och med januari 2025 och förväntas ge ny kunskap om hur patienter som intensivvårdats för covid-19 mår och kan återgå i arbete. Projektet väntas också ge kunskap om riskfaktorer för patientgruppen kopplade till andra sjukdomar, socioekonomiska förhållanden och ålder. Kunskapen kan göra det möjligt att identifiera individer som behöver särskilda insatser för att återfå hälsa och förmåga att arbeta.

Miklós Lipcsey, professor i anestesi och intensivvård, Uppsala universitet, 018-617 12 10, miklos.lipcsey@surgsci.uu.se.


Objektiv och säker riskbedömning för kvinnor och män som utför handintensivt arbete
Belastningsbesvär i hand, arm, skuldra eller nacke till följd av repetitivt handarbete leder ofta till lång sjukskrivning. Arbetsmiljöverket nämner Hand Activity Level, HAL, som en observationsmetod för riskbedömning vid handintensivt arbete. Men kunskap saknas om hur HAL stämmer med metoder som rörelsemätare och elektromyografi, EMG, som ger mått på musklers respons på nervsignaler. En studie av detta kan göra att HAL kan användas oftare och bidra till en minskning av belastningsbesvär vid handintensivt arbete.

Börje Rehn, vid Umeå universitet, tilldelas 2 955 000 kronor för att jämföra observationer av handintensivt arbete med HAL med tekniska mätningar utförda med rörelsemätaren AnyMo och EMG. I studien ingår att undersöka om kvinnor och män utsätts för samma belastning vid ett givet arbetsmoment och om belastningen bedöms lika av ergonomer.

Projektet pågår till och med januari 2025 och väntas visa hur bedömning av belastning med observationsmetoden HAL överensstämmer med mått från tekniska mätinstrument som rörelsemätare och EMG. Visar sig metoderna stämma överens kan resultaten bidra till ökad användning av HAL och därmed bättre riskbedömning vid handintensivt arbete.

Börje Rehn, docent i sjukgymnastik/fysioterapi, Umeå universitet, 070–354 30 45, borje.rehn@umu.se.


Att installera hälsa – ökat samarbete mellan små installationsföretag och företagshälsovård
Företag som installerar värme, vatten, el- och teleteknik är enligt kollektivavtal skyldiga att teckna avtal med företagshälsovården. Trots att företagen erbjuds stöd i systematiskt arbetsmiljöarbete vänder de sig oftast bara till företagshälsovården för hälsoundersökningar. Forskning visar att det krävs ett samarbete för att få ett bättre utnyttjande av de tjänster som erbjuds. En studie av detta kan bidra till utvecklat samarbete mellan små installationsföretag och företagshälsovården och leda till bättre arbetsmiljö för de anställda.

Maria Johansson, vid Luleå tekniska universitet, tilldelas 914 000 kronor i delfinansiering för att undersöka goda exempel på när samarbetet mellan installationsföretag med 5–49 anställda och företagshälsovården har hjälpt företagen i deras arbetsmiljöarbete.

Projektet pågår till och med december 2022 och förväntas ge ökad kunskap om vad ett bra samarbete mellan installationsföretag och företagshälsovården innebär. Resultaten väntas i sin tur leda till ökat nyttjande av företagshälsovårdens tjänster och kan därigenom bidra till bättre arbetsmiljö för anställda på mindre installationsföretag.

Maria Johansson, doktor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet, 0920–49 14 71, maria.4.johansson@ltu.se.


Mer information

Kontakt:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.

Linda Harling, presskommunikatör, Afa Försäkring: 073¬-096 35 12, linda.harling@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet: Vi stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa. Vi satsar 150 miljoner kronor om året för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa och därmed minska arbetsskador och långvarig sjukfrånvaro för de anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på vår FoU-webb.