12 miljoner till forskning inom arbetsmiljö och hälsa

2019-07-09 07:00

Metoder för undersökning vid elolyckor, bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet och arbetsinriktad rehabilitering vid långvarig smärta. Det är ämnena för tre av de fem forskningsprojekt som beviljats sammanlagt 12 092 000 kronor av AFA Försäkring i 2019 års andra anslagsomgång.

Symtom och sensorisk funktion efter elolycka
Elström genom kroppen kan omedelbart orsaka brännskador, hjärtpåverkan och smärta i muskler och leder. Mindre känt är att ström kan leda till fördröjda neurologiska besvär som smärta och känselstörningar. Ökad kunskap om nervskador orsakade av elektricitet kan bidra till bättre undersökningsmetoder och uppföljning av elolyckor.

Magnus Thordstein, vid Region Östergötland, tilldelas 2 165 000 kronor för att utvärdera fem metoder som kan användas för att diagnostisera skador på nervsystemet efter en elolycka. Data samlas in genom enkätsvar och genom mätningar av nervfunktion med de fem metoderna. Detta sker dels i en retrospektiv studie av 40 personer som råkat ut för en olycka med el och dels i en prospektiv studie på studenter under utbildning till elektriker.

Projektet pågår till och med augusti 2022 och förväntas bidra till utvecklingen av metoder sjukvården kan använda för diagnostisering och uppföljning av skador efter en elolycka. Kunskapen väntas genom spridning till arbetsgivare, arbetsplatser och skyddsombud öka benägenheten att rapportera elolyckor och ge bättre möjlighet att behandla drabbade.

Magnus Thordstein, docent i klinisk neurofysiologi, Linköpings universitetssjukhus, tel: 010–103 87 05, e-post: magnus.thordstein@liu.se.


Metod för att bedöma arbetsförmåga vid mental trötthet vid olika sjukdomstillstånd
Mental trötthet till följd av hjärnskada, utmattningssyndrom eller underfunktion i sköldkörteln är en form av energilöshet som begränsar arbetsförmågan och gör vardagliga aktiviteter krävande. En utvecklad metod för bedömning av förmågan till arbete vid mental trötthet kan ge säkrare diagnoser och bättre rehabilitering.

Birgitta Johansson, vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, tilldelas 1 037 000 kronor för att utveckla en metod för bedömning av arbetsförmåga vid mental trötthet i samband med förvärvad hjärnskada, utmattningssyndrom och hypotyreos (underfunktion i sköldkörteln). Data samlas in från en patientgrupp på 300 personer med hjälp av skattningsformulär, självskattning och frågeformulär.

Projektet pågår till och med juni 2021 och väntas resultera i en metod som kan ge en mer likvärdig bedömning av patienter med mental trötthet och bidra till anpassad rehabilitering och återgång i arbete.

Birgitta Johansson, docent i neurobiologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, tel: 031–342 50 21, e-post: birgitta.johansson2@vgregion.se.


Krav- och funktionsschema – en metod att använda inom smärtrehabilitering för att stärka samverkan mellan vård, anställd och arbetsgivare?
En kombination av psykologiska och fysiska rehabiliteringsinsatser har god effekt vid långvarig smärta men ofta saknas tydlig inriktning mot återgång i arbete. Samtidigt visar forskning att kontakt mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare ökar smärtpatienters arbetsförmåga. Krav- och funktionsschema, KOF, är en metod för arbetsanpassning som kan främja denna samverkan och göra smärtrehabiliteringen mer arbetsinriktad.

Therese Hellman, vid Uppsala universitet, tilldelas 2 022 000 kronor för att undersöka hur patienter i smärtrehabilitering och deras chef upplever KOF-samtal och för att utvärdera metodens användbarhet för återgång i arbete. Data samlas in via intervjuer, enkäter och från det Nationella registret över smärtbehandling. Omkring 50 patienter kommer att inkluderas och jämföras med patienter som inte deltagit i KOF-samtal.

Projektet pågår till och med juli 2021 och förväntas generera ny kunskap om hur samverkan med stöd av KOF kan bidra till en arbetsinriktad smärtrehabilitering. Kunskapen väntas kunna tillämpas i vården och ge ett konkret stöd för samverkan mellan vårdgivare, anställd och arbetsgivare vid behandling av långvarig smärta.

Therese Hellman, doktor i medicinsk vetenskap vid Uppsala universitet, tel: 072–450 07 43, e-post: therese.hellman@medsci.uu.se.


Metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande i produktionsteam
Dagens utvecklingsprojekt i industrin har ofta större fokus på teknik än på arbetsmiljö, ledarskap och lärande inom organisationen. En systematik för ledarskap och organisatoriskt lärande i produktionsteam kan bidra till konkurrenskraftiga företag, en god arbetsmiljö och välmående medarbetare.

Malin Hallin, vid RISE IVF AB, tilldelas 3 888 000 kronor för att i samverkan med Chalmers tekniska högskola och fyra industriföretag utveckla ett metodstöd för ledarskap och organisatoriskt lärande. Stödet kommer att testas och vidareutvecklas löpande under projekttiden. Produktionsteamens innovationsförmåga och ledarnas och medarbetarnas engagemang och motivation kommer att följas genom enkäter, intervjuer och i workshoppar.

Projektet pågår till augusti 2022 och väntas resultera i en systematik för ledarskap och organisatoriskt lärande beskriven i principer, riktlinjer och praktiska verktyg.

Malin Hallin, industriforskare på RISE IVF AB, tel: 070–706 62 81, e-post: malin.hallin@ri.se.


Metodik för effektivt förebyggande av fallolyckor bland personal inom vården
Fallolyckor är vanliga inom vården och inträffar både inomhus och på väg till patienters hem. I tidigare forskning har projektgruppen visat att fallolyckor inte har prioriterats och att det saknats strategi för att förebygga dem. Med utvecklade arbetssätt och verktyg kan det förebyggande arbetet bli verklighet och minska antalet olyckor vid fall i vården.

Ann-Beth Antonsson, vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tilldelas 2 980 000 kronor för att utveckla en metodik för förebyggande av fallolyckor tillsammans med aktörer som arbetsmiljöstrateger, chefer, skyddsombud, fastighetsservice och HR. Metodiken kommer att bygga på resultat från det tidigare forskningsprojektet och innehålla checklistor och informations- och arbetsmaterial avsett att förbättra säkerhet och arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen.

Projektet pågår till och med juni 2022 och förväntas resultera i en metodik som kan användas för att förebygga fallolyckor på vårdarbetsplatser. Metodiken väntas också kunna användas för att förebygga andra risker i arbetsmiljön.

Ann-Beth Antonsson, adjungerad professor i ergonomi vid IVL Svenska Miljöinstitutet, tel: 073–078 97 09, e-post: ann-beth.antonsson@ivl.se.


Kontakt:
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på AFA Försäkrings FoU-avdelning, 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60, susanna.stymneairey@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, AFA Försäkring, 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Informationen om de beviljade anslagen finns även på afaforsakring.se.

Om AFA Försäkrings forskningsstöd
AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Det övergripande syftet är att förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv och kommuner och regioner. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta är betydelsefulla kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag. Mer information finns på afaforsakring.se/forskning.