Forskning om hållbart ledarskap – till praktiskt nytta i arbetslivet

Pressmeddelande
27 maj 2019klockan 07.39

Under de senaste åren har det skett ett perspektivskifte i synen på ledarskap, från ett individperspektiv till ett större fokus på organisatoriska förutsättningar. Hur skapar man ett hälsofrämjande ledarskap och hur ska chefen själv hålla? Nyligen presenterade forskare från Stockholms universitet och Göteborgs universitet forskning inom området och Prevent och Suntarbetsliv visade konkreta verktyg för ett hälsofrämjande och hållbart ledarskap.

– För oss är det viktigt att forskningen kommer till nytta i arbetslivet. Vårt samarbete med Suntarbetsliv och Prevent möjliggör framtagande av praktiska verktyg utifrån den forskning vi stöder. Vi vill synliggöra allt detta arbete, så att det i förlängningen kan skapa verklig förändring för fler i arbetslivet, säger Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga på AFA Försäkring, där en seminariedag med chefen i fokus arrangerades nyligen.

”Det handlar inte bara om chefen som individ”

Annika Härenstam, professor emerita vid Göteborgs universitet och verksam vid Stockholms universitet på psykologiska institutionen, delade med sig av vilka förutsättningar en chef behöver för att kunna vara en bra chef. Hon har lett forskningsprojektet Chefios, om chefer i offentlig sektor, som finansierats av AFA Försäkring.

– Vi pratar ofta om chefers ansvar för arbetsmiljö, men hur ser chefens egen arbetsmiljö ut? Det handlar inte bara om chefen som individ. De organisatoriska förutsättningarna har betydelse. Hur ser en organisation ut där det går att vara en bra chef, där man själv håller i längden och kan skapa en hållbar arbetsmiljö för andra? Det har vi forskat om, sa Annika Härenstam.

– Jag brukar se en organisation som en skuta. Den ska vara rustad för sitt uppdrag, med ett rederi, en kapten och en besättning. Men om det blir storm och förutsättningarna förändras, så spelar det ingen roll hur bra chefen och medarbetarna är, det behövs också stöd från rederiet.

Mellanchefen har nyckelpositionen

– Chefen måste ha rätt kompetens. Men det räcker inte. Som chef måste man även ha ett tydligt uppdrag, avgränsat ansvar, befogenheter, tillit och stöd. Och det är den strategiska ledningens ansvar att se till att dessa förutsättningar finns på plats för att chefen ska kunna göra ett bra jobb, sa Annika Härenstam.

– Mellanchefen har en nyckelposition. Hen bygger och överför kompetens, delar och för synen på organisationens mål vidare och översätter detta mellan olika nivåer i organisationen, mellan det strategiska rummet och det operativa rummet – allt detta för att samtliga i organisationen ska dra åt samma håll.  

Högre chefer måste öppna ögonen

Forskningen visar att för att vilja vara kvar som chef är det viktigt att bli lyssnad på, få gehör för sina idéer och få förtroende. Det är viktigt med ett tydligt mandat, en god balans mellan krav och resurser och tillräckligt med administrativt stöd och bra organisering.

– För att man ska vilja vara kvar i organisationen vill man att högre chefer öppnar ögonen och ser medarbetarna och verksamheten och visar en lyhördhet för verksamhetens villkor, sa Annika Härenstam.

Suntarbetsliv har utifrån Annika Härenstams forskning tagit fram verktyget Chefoskopet, ett stöd för att utveckla chefers organisatoriska förutsättningar.

Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv

Christin Mellner, filosofie doktor på psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, presenterade sin forskning om Hållbart ledarskap i ett föränderligt arbetsliv, som AFA Försäkring finansierat.

– Vad behövs i den individuella rollen för att man ska kunna, orka och vilja jobba som chef? I vårt projekt har vi tagit reda på vilka förutsättningar som behövs för att man ska kunna ha ett chefsuppdrag i ett föränderligt arbetsliv, sa Christin Mellner.

I projektet gjordes djupintervjuer med 22 chefer. Lika många kvinnor som män intervjuades och en webbenkät genomfördes med 1 887 personer. Djupintervjuerna och enkäten genomfördes i olika branscher inom både privat och offentlig sektor.

Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet avgörande

Intervjuerna visade att ett hållbart ledarskap kräver begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

– För att uppleva begriplighet behövs tydliga mål, strukturer och processer och en väl fungerande kommunikation. För att arbetet ska vara hanterbart krävs förtroende och helst inte fler än 20 medarbetare. Meningsfullhet i arbetet byggs av tillit och trygghet och att organisationens och ens egna värderingar stämmer överens, sa Christin Mellner.

Gränsdragning mellan arbete och privatliv

Enkätundersökningen visade att 65 procent av cheferna har hög gränskontroll och att 70 procent vill kunna lämna arbetet på arbetsplatsen när de går hem för dagen.

– För att ledarskapet ska vara hållbart är det bra att det inte förväntas att man är tillgänglig under fritiden och att man jobbar inom ramen för avtalad arbetstid. Men 34 procent låter arbetet avbryta när man umgås med familj och vänner och 40 procent jobbar under semestern, sa Christin Mellner.

Självmedkänsla och gränskontroll avgörande faktorer

De viktigaste faktorerna för ett hållbart ledarskap visade sig vara självmedkänsla och gränskontroll. Och de hänger ihop.

– Har man en hög självmedkänsla så sätter man även gränser bättre, vilket gör att det är lättare att stänga av jobbet och därmed också återhämta sig. En hög självmedkänsla innebär att kunna lyssna på sig själv och sina egna behov. Detta ser många chefer som en förutsättning för att kunna hantera olika relationer på ett bra sätt och hålla även för andra i längden, sa Christin Mellner.

Organisatoriska förutsättningar och individuella förhållningssätt

Projektets slutsatser visar att ett välfungerande samspel mellan organisatoriska förutsättningar och individuella förhållningssätt är av stor betydelse för ett hållbart ledarskap.

– Detta samspel antas i sin tur skapa ömsesidig förstärkning som bidrar till utveckling av hälsofrämjande ledarskap, god arbetsmiljö och hållbar verksamhet, sa Christin Mellner.

I samband med Christin Mellners presentation, visade Prevent webbverktyget Hälsofrämjande ledarskap, som är kostnadsfritt och innehåller konkreta tips och metoder.

Mer information:
Läs mer om Annika Härenstams forskning och Suntarbetslivs praktiska verktyg Chefoskopet i referatet från seminariet på afaforsakring.se och på Suntarbetslivs webbplats.  

Läs mer om Christin Mellners forskning och Prevents verktyg Hälsofrämjande ledarskap i referatet från seminariet på afaforsakring.se och på Prevents webbplats

Kontakter:
Annika Härenstam, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet: annika.harenstam@psychology.su.se  eller Göteborgs universitet: annika.harenstam@socav.gu.se 
Christin Mellner, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet: 08-16 20 00, 0763-96 97 00, cmr@psychology.su.se
Susanna Stymne Airey, chef för FoU och enheten Förebygga, AFA Försäkring: 08-696 41 60, susanna.stymneairey@afaforsakring.se
Linda Harling, presskommunikatör, AFA Försäkring: 0730-96 35 12, linda.harling@afaforsakring.se

Om AFA Försäkrings forskningsstöd:
AFA Försäkring stödjer forskning och utveckling inom arbetsmiljö och hälsa med 150 miljoner kronor per år. Det övergripande syftet är att minska de långvariga sjukskrivningarna och förebygga ohälsa och arbetsskador inom både privat näringsliv, kommuner och landsting. Relevans, vetenskaplig kvalitet och förväntad praktisk nytta är viktiga kriterier i bedömningen av vilka projekt som får anslag. Mer information finns på afaforsakring.se/forskning.