Bred forskningsfront mot kronisk smärta

Det är sällan så skilda forskningsdiscipliner möts som inom AFA Försäkrings forskningsprogram om kronisk smärta. Det är inte bara intresset för smärta som förenar de 13 olika projekten inom programmet – det gör även den tydliga inriktningen på patient- och samhällsnytta.

Eftersom kronisk smärta är ett så komplext problem – det handlar inte bara om vad som händer i kroppen utan även om hur smärtan hanteras och hur man bemöts – fanns redan i programmets utlysningstext en önskan om nya perspektiv och smärtforskning på bred front.

Av 91 skisser till forskningsprojekt valdes 13 projekt ut. Flera av dem tar fram kunskap om grundläggande mekanismer bakom långvarig smärta, såväl fysiologiska som psykologiska. Detta behövs för bättre behandling, förebyggande och rehabilitering. En hel del av programmets forskning handlar också om att utveckla och testa läkemedel och psykologiska behandlingsmetoder – men även att hitta riskfaktorer för kronisk smärta och sätt att förebygga den. De för projekten gemensamma målen är att minska negativa konsekvenser i form av sjukskrivning och sänkt livskvalitet.

Att hantera smärtan bättre

Några av de 13 forskningsprojekten har en psykologisk infallsvinkel på långvarig smärta. I ett av dem testar forskare vid Örebro universitet psykologisk behandling för att hantera smärta bättre. Vissa smärtpatienter drabbas till exempel av rörelserädsla och blir inaktiva. En sådan behandling skulle kunna minska sjukskrivningarna och även de psykiska symptom som är vanliga hos smärtpatienter.

Två av projekten testar och utvärderar psykologisk smärtbehandling via internet – ett kostnadseffektivt sätt att nå ut till många. Dels prövar de om KBT-behandling, som visat goda resultat ansikte mot ansikte med en terapeut, fungerar via dator för dem som har kronisk smärta och samtidigt psykologiska problem. Forskarna undersöker också om en sådan behandling kan bli mer effektiv med uppföljande insatser. Ett annat projekt undersöker om ACT-metoden, en vidareutveckling av KBT, fungerar mot långvarig smärta när den används via internet. Här studerar forskarna också den roll hjärnaktivitet och cytokiner, ett ämne i kroppen som ökar vid inflammation, spelar för smärtan.

Beteendeterapi, träning och läkemedel

Det finns redan evidens för att beteendeinriktad behandling av fysioterapeut (sjukgymnast) hjälper vid kroniska smärttillstånd. Forskare vid Mälardalens högskola undersöker i ett av programmets forskningsprojekt hur det arbetssättet kan bli mer spritt och använt i vården.

Fysisk träning hjälper bevisligen också mot vissa smärttillstånd och vid exempelvis fibromyalgi. Men det saknas kunskap om varför smärtan minskar med träning. Det undersöker ett forskarlag från Linköpings universitet.

Kronisk smärta kan dessutom behandlas med läkemedel. En av de mest använda substanserna är paracetamol. Men överdoser av exempelvis paracetamol är farliga och kan slå ut levern helt. Ett farmakologiskt inriktat projekt inom forskningsprogrammet försöker ta fram alternativ till paracetamol som är både säkrare och effektivare. Ytterligare ett projekt söker efter effektiva alternativ till smärtlindrande morfinderivat, som är beroendeframkallande. Dessa forskare undersöker även hur smärta och inflammation hänger ihop.

Bättre behandling av långvariga magsmärtor

Även om långvarig smärta oftast kommer från leder och muskler och den så kallade rörelseapparaten är smärtor ett dominerande symptom även vid exempelvis IBS, irritable bowel syndrom, som cirka var sjätte svensk har problem med. Sjukdomen kan innebära en nedsättning av både arbetsförmåga och livskvalitet. Några av programmets forskare vid Göteborgs universitet undersöker vad det faktiskt är som gör ont vid IBS och letar efter nya behandlingsmetoder.

Ytterligare ett av projekten studerar vad som händer i kroppen vid IBS, till exempel med olika signalsubstanser, vilket också kan leda till bättre möjligheter att förebygga och behandla sjukdomen. De undersöker också vilka varianter av IBS som finns och prövar olika läkemedel och andra behandlingsmetoder.

Att hitta och ta hand om dem som har kronisk smärta

Hur vet man att någon har ont? Det är förstås en subjektiv upplevelse, men det går att se kroppsliga förändringar vid långvarig smärta. Forskare vid Uppsala universitet arbetar inom programmet med bilddiagnostik för smärta, det vill säga nya metoder för att på bild fånga processer i kroppsvävnaden som hänger ihop med smärta.

Ett sätt att minska förekomsten av kronisk smärta är att tidigt hitta och hjälpa dem som riskerar att drabbas. Ett av projekten i smärtforskningsprogrammet tar fram metoder för detta inom primärvården och arbetslivet. I fokus står bland annat faktumet att många med så kallad generaliserad smärta ofta söker vård och har andra sjukdomar och riskfaktorer. Ett annat projekt kan förbättra diagnostiken och behandlingen av kronisk smärta genom att undersöka hur olika smärtpatienter skiljer sig åt när det gäller psykiska besvär, funktion, hälsa i allmänhet med mera.

För smärtpatienter spelar inte enbart behandling och diagnos en avgörande roll. Det gör även bemötandet inom vården, Försäkringskassan och andra aktörer. Forskare i ett av programmets projekt studerar därmed också vilken roll som bemötandet av smärtpatienter – särskilt när det gäller män respektive kvinnor – spelar för motivation och återgång i arbete.

Forskningsprogrammet om kronisk smärta startade med ett seminarium den 20 augusti där samtliga forskare presenterade sina projekt. Diskussionerna under dagen visade att kronisk smärta är ett område där helt skilda forskningstraditioner och synsätt kan mötas och finna ömsesidig förståelse och samsyn.