Hon undersöker nya hot mot antibiotika

Antibiotikaresistens är ett stort folkhälsoproblem. Men det finns troligen flera bakteriedödande ämnen som kan driva på antibiotikaresistensen. Detta är något som Susanne Sütterlin, mottagare av AFA Försäkrings post doc-stöd 2015, vill undersöka närmare.

Den ökade användningen av antibiotika de senaste decennierna har gjort att många bakteriestammar blivit resistenta mot läkemedlet. Följden har blivit att vissa infektioner, som tidigare betraktats som oförargliga, förvandlats till allvarliga och svårbehandlade sjukdomstillstånd. Även de som genom sitt arbete kommer i kontakt med antibiotika och resistenta bakterier riskerar att drabbas.

– Man vet att vissa yrkeskategorier bär på fler multiresistenta bakterier än andra grupper. Det är vårdpersonal och de som jobbar inom djurhållning, där man använder mycket antibiotika, säger Susanne Sütterlin, specialistläkare i klinisk mikrobiologi på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet.

Men det finns även andra ämnen, så kallade biocider, som används för att bekämpa bakterier.

– Vi använder biocider i många situationer. De finns i rengöringsprodukter och konserveringsmedel som vi har i livsmedel, kosmetikaprodukter och färger. Biocider finns överallt.

Ett exempel på biocider är klorhexidin, ett desinfektionsmedel som används flitigt inom vården och som i flera rapporter kopplas till resistensutveckling i bakteriepopulationen.

– Vårdpersonal som jobbar med desinfektionsmedel blir direkt utsatta för risker. På det viset blir det en arbetsmiljöfråga, säger Susanne Sütterlin.

Hon har i sin avhandling som kom i våras visat att tungmetallen silver, som används i sårförband och andra medicinska produkter, verkar kunna framkalla resistens mot antibiotika.

Med post doc-stödet på två miljoner kronor från AFA Försäkring vill hon studera kopplingen mellan biocider och tungmetaller och antibiotikaresistens. I sommar går flyttlasset till Oxford, där det finns en forskningsavdelning vid universitetet där hon bland annat ska forska kring genetiska kopplingar mellan olika resistensmekanismer.

Hennes intresse för infektioner och antibiotikaresistens väcktes redan när hon studerade till läkare i Dresden i Tyskland, där hon också är uppvuxen. Genom resor och studier i Sverige lärde sig hon och hennes man, som också är läkare, svenska. Efter praktik inom sjukvården i Lidköping och Kalix hamnade de i Uppsala där de fick jobb vid Akademiska sjukhuset.

– Jag ville alltid bli forskare, redan som barn. Men jag visste inte på vilket sätt eller hur. Nu blev jag läkare och infektioner och antibiotika var något som det blev naturligt att forska om, säger Susanne Sütterlin.

Hon menar att det behövs mer kunskap kring biocider och kopplingen till bakterieresistens eftersom området länge varit underbeforskat då huvudfokus legat på antibiotika.

Hon tycker också att forskningsområdet är angeläget eftersom biocider är så vanligt förekommande. Förra året slog forskare i Uppsala larm om att tungmetaller och biocider sprids i miljön genom avloppsvattnet. Målsättningen är att öka medvetenheten om biocider och få politiker och andra beslutsfattare att få upp ögonen för problemet.

– Jag skulle inte bli förvånad om jag skulle hitta flera länkar mellan biocidresistens och antibiotikaresistens. Jag tror att det här kan bli en gigantisk fråga i framtiden säger Susanne Sütterlin.

Fakta

Ålder: 34 år.
Familj: Man och två barn, en son på sex år och en dotter på fyra.
Bor: I Uppsala.
Arbete: Specialistläkare i klinisk mikrobiologi.
Bakgrund: Läkarutbildning i Dresden, ST-tjänst på Akademiska sjukhuset i Uppsala, lade fram sin avhandling ”Aspects of bacterial resistance to silver” i våras.
Fritid: Friluftsliv, intresserad av klättring.
Aktuell: Mottagare av AFA Försäkrings post doc-stöd 2015.