Uppföljning visade försämringar för socialsekreterare

Pia Tham – forskare vid Akademin för hälsa och arbetsliv på Högskolan i Gävle – har försökt ta reda på vad det är som gör att socialsekreterare trivs och stannar på sitt jobb. Men hon upptäckte en mängd problem för yrkesgruppen och att arbetsvillkoren försämrats drastiskt.

Med stöd från AFA Försäkring följer hon upp en studie av socialsekreterares arbetsvillkor som hon gjorde för elva år sedan. Därmed kan hon se vad som hänt över tid.

– Det är skrämmande att villkoren försämrats så mycket. För socialsekreterarna var de ansträngda redan för elva år sedan och på i stort sett alla punkter har det blivit sämre, säger hon.

Halvvägs in i den treåriga studien är databearbetningen klar och hon har preliminära resultat. Socialsekreterare har under lång tid varit en utsatt yrkesgrupp med höga sjukskrivningstal och det har kommit flera larmrapporter om hur de mår. Punkterna där hon nu ser en försämring är bland annat krav i arbetet, ärendemängd och tid för klientkontakter. Arbetet har blivit betydligt mer specialiserat. Socialsekreterarna utreder och har inte utrymme att arbeta med exempelvis råd och stöd. Då påverkas trivseln och arbetshälsan.

– Kraven och personalomsättningen är högre. Det som oroar mig särskilt är att jag kan se att nyutexaminerade och de med kort yrkeserfarenhet upplever de största försämringarna, säger Pia Tham.

Blir ond cirkel

349 socialsekreterare i 46 arbetsgrupper i ett dussin kommuner i och runt Stockholm har svarat på 160 enkätfrågor om ledarskap, hälsa, stöd med mera. Dessutom har Pia Tham gjort kompletterande intervjuer med ett fyrtiotal arbetsledare, gruppintervjuer med socialsekreterare och besökt arbetsgrupperna. Socialsekreterarna i studien arbetade samtliga med utredningar av anmälningar av barn och ungdomar, anmälningar som handlar om att barn eller ungdomar misstänks fara illa.

– Det var alarmerande att se att arbetsvillkoren försämrats så mycket i vissa områden, framförallt de med socioekonomiska problem där man har än större behov av en välfungerande socialtjänst samt i yrkesgrupper där många har kort yrkeserfarenhet, säger hon.

Arbetsledarna beskrev att de hamnar i en ond cirkel när det inte fungerar.

– När man fått en hög personalomsättning blir det allt fler nyutexaminerade och medarbetare med kort yrkeserfarenhet som inte har möjlighet att stötta varandra och då ökar personalomsättningen ännu mer och så vidare.

Många som utbildar sig till socionomer gör detta för att de har en stark vilja att hjälpa andra och göra något för människor som far illa.

– Men de får allt mindre tid för samtal och stöd och ägnar allt mer av arbetstiden åt utredningar och att fylla i dokument, konstaterar Pia Tham.

Stöd och bra stämning

I vissa av arbetsgrupperna var dock personalomsättningen lägre och trivseln högre. Där fanns de positiva faktorer hon sökte efter.

– Jag kunde se att det handlade om att man trivs med kollegorna, stöttar varandra, har bra stämning i arbetsgruppen och, framförallt, har en bra och tydlig ledning.

Projektets utgångspunkt att söka efter de positiva faktorerna ha blivit alltmer vanligt inom forskning kring hälsa och arbetsmiljö – med positiv psykologi, salutogent perspektiv inom medicinen, friskfaktorer på jobbet och så vidare.

– Fördelen är att man kan hitta vad som bidrar till att förbättra arbetsvillkoren, säger Pia Tham.

Men vad som blev uppenbart i enkätsvar och intervjuer var främst försämringarna och de allt mer akuta problemen. Nu vill hon gå vidare med ytterligare studier av socialsekreterarnas arbetsmiljö.

– Jag ser fler områden som behöver undersökas och där man kanske kan försöka få tag på det som är positivt. Det skulle också vara väldigt spännande att göra en interventionsstudie för att bygga vidare på den här studiens resultat och undersöka vilka åtgärder som är effektiva.