Inflytande gav hälsa och lönsamhet

Städare har ofta dåligt inflytande över sitt jobb och ligger högt i statistiken för arbetssjukdomar. Ett nyligen avslutat forskningsprojekt – som fått stöd från AFA Försäkring – visar att en bred arbetsmiljösatsning kan minska sjukskrivningarna för städare och öka lönsamheten.

– Det var förvånande att sjuktalen sjönk så mycket, säger Therese Öhrling vid Avdelningen för arbetsvetenskap på Luleå tekniska universitet, en av forskarna bakom projektet.

– Städenheten vid Piteå kommun har verkligen lyckats öka känslan av delaktighet bland de anställda, vilket i praktiken brukar vara svårt att uppnå.

Tidigare forskning har visat att städare lider av stress och har svårt att påverka sin arbetssituation. De drabbas ofta av arbetssjukdomar och är tröttare efter jobbet. Städare förlorar ofta upp till ett tiotal yrkesverksamma år på grund av belastningsskador – främst i rygg, nacke och axlar.

Städenheten vid Piteå kommun brottades tidigare med höga sjuktal, vilket också påverkade ekonomin negativt. Sjukfrånvaron berodde främst på muskelinflammationer och andra besvär från den så kallade rörelseapparaten. De satsade därför på ergonomi – i form av utbildning och bättre arbetsredskap – och friskvård i form av en frivillig friskvårdstimme varje vecka. Det fick dock ingen större effekt på den höga sjukfrånvaron, som totalt låg på runt femton procent.

Helt ny organisation

2009 gjorde därför städenheten en särskild satsning på den psykosociala arbetsmiljön i form av en omorganisation som ökade personalansvaret och gav städarna större möjligheter att själva utforma sina arbetsrutiner. Städenheten övergick till att bli en så kallad resultatenhet. Den blev mer självständig, men fanns kvar i den kommunala organisationen. Verksamheten finansierades med intäkter från kunder i form av andra kommunala verksamheter. Förändringen innebar ökad delaktighet för städarna – som nu kunde fatta egna beslut om sin arbetssituation och göra överenskommelser med kunderna.

Övergången till resultatenhet skulle också ge kortare beslutsvägar och ökade möjligheter att planera och följa upp arbetet.

Det nyligen avslutade forskningsprojektet har utvärderat arbetsmiljösatsningarna vid städenheten i Piteå kommun. Det visade sig att den breda satsningen gav goda resultat. Numera är den totala sjukfrånvaron nere på cirka fem procent.

Att sjuktalen minskade rejält först med den psykosociala insatsen innebär dock inte att det är där man bör lägga alla resurser, hävdar Therese Öhrling.

– Slutsatsen är snarare att det är viktigt med både och, det vill säga att både satsa på att förbättra den psykosociala och den fysiska arbetsmiljön, säger hon.

– Arbetet som städare är fysiskt utmanande. Om man enbart satsat på den psykosociala arbetsmiljön tror jag inte heller att man fått ner sjuktalen så mycket.

Både intervjuer och enkäter

Städares psykosociala arbetsmiljö har varit ett relativt obeforskat område, trots att de ofta lider av såväl stress som låg delaktighet. En stor del av hälsoproblemen vid städenheten i Piteå kommun antogs också bero på en obalans mellan krav och resurser.

Utvärderingen av arbetsmiljöinsatserna skedde genom att forskarna först kartlade arbetsmiljösatsningarna och deras effekter. De cirka 90 städarna vid enheten fick svara på enkäter och tjänstemän och politiker intervjuades. Forskarna tog också del av sådant som resultaträkningar, sjukfrånvarostatistik och interninformation samt deltog i arbetsplatsmöten.

Forskarna bakom projektet har tagit fram en särskild modell för att mäta arbetsmiljösatsningar när det gäller såväl hälsa som ekonomi, kvalitet och effektivitet.

Therese Öhrling vill nu gärna gå vidare med att undersöka upphandlingsfrågor för städtjänster i kommunal regi.

– Det finns ett behov av att undersöka hur upphandlingsförfarandet påverkar städares hälsa, säger hon.