Kemiprogram ger ny kunskap som minskar risker

Hur och när vi utsätts för skadliga kemiska ämnen i arbetslivet vet vi inte så mycket om – trots hygieniska gränsvärden och mätningar. AFA Försäkrings nyligen avslutade forskningsprogram "Kemiska risker i arbetslivet" har gett nya insikter om hur riskerna ser ut och hur de kan minskas. Ett av de nya angreppssätten har varit att kombinera mätning och videofilm.

Det finns cirka 500 så kallade hygieniska gränsvärden för kemiska ämnen i arbetslivet. Men vilka ämnen som förekommer på vilka arbetsplatser och när halterna är för höga vet vi inte så mycket om. Då blir det svårt att sätta in förebyggande och motverkande åtgärder.

Därför gav AFA Försäkring 16 miljoner kronor i bidrag till sex forskningsprojekt inom det nu avslutade programmet Kemiska risker i arbetslivet. Programmet pågick mellan 2010–2014. Huvudmålet var att minska anställdas exponering för skadliga kemiska ämnen genom mer kunskap om hur dessa ämnen används, i vilka arbetsmiljöer de finns och hur mycket av dem som anställda utsätts för.

Kunskaperna från programmet ger underlag för riskbedömningar och beslut om åtgärder.

Filmning och direktmätning

Programmets olika projekt handlar bland annat om risker för kontaktallergi vid arbete med härdplaster, damm i träpelletsindustrin, cancerframkallande ämnen vid raffinaderier, hur luftföroreningar kan variera samt verktyg för att minska exponeringen för kemiska ämnen.

Ett av projekten, Spetsprojektet, använde en särskild metod (PIMEX, Picture Mix Exposure) som kombinerar direktmätning med filmning av arbetsmoment för att visa hur mycket kemiska ämnen man kan utsättas för under olika delar av arbetet samt hur man kan göra för att minska dem. Med hjälp av de pedagogiska filmerna visar forskarna hur mängden av ämnen som man utsätts för hänger samman med hur man arbetar och ger råd för hur man kan skydda sig.

– Det var viktigt att använda visuell information om åtgärder. Det fungerar mycket bättre än tryckt text, säger Ing-Marie Andersson, ansvarig för projektet och professor i arbetsvetenskap vid Högskolan i Dalarna.

Hon var med och utvecklade metoden, som har spritts till flera länder. Till skillnad från när en utomstående expert kommer in och ger råd om hur anställda ska arbeta har rekommendationerna i filmerna tagits fram tillsammans med de yrkesaktiva som de vänder sig till – för att de ska vara praktiska och möjliga att hålla sig till under arbetsdagen.

Filmerna har gjorts tillgängliga via hemsidan www.du.se/pimexfilm där det nu finns över fyrtio filmer som vänder sig till olika branscher och kan användas av företag, skolor med flera.

– Vi jämför inte med gränsvärden utan har varit ute efter att hitta åtgärdspunkter, säger Ing-Marie Andersson.

Fångar upp snabba förändringar

Luftföroreningarna på en arbetsplats kan variera stort över tid och skiftar efter olika arbetsmoment. Föroreningar under några få procent av arbetstiden kan stå för över hälften av den mängd man utsätts för på jobbet. Traditionella mätningar utförs över tid och anger medelvärden. Därmed missas de snabba svängningar i exponering som forskarna bakom Spetsprojektet fångar upp genom att kombinera direktvisande mätinstrument med videofilmning av olika arbetsmoment.

Filmerna – tillsammans med diskussioner om när halterna av skadliga kemiska ämnen stiger, varför de ökar samt vad man kan göra för att motverka det – skapar en god grund för åtgärder mot luftföroreningar och andra kemiska risker i arbetslivet. Projektet har tillfört avgörande kunskaper för att ta reda på hur kemiska risker i arbetslivet uppkommer och vad som kan göras för att motverka dem.

Spetsprojektet har fokuserat på träindustrin, stenindustrin, verkstadsindustrin (svetsrök) och plastindustrin men vill gärna gå vidare med metoden även för helt andra branscher.

– Finansieringen från AFA Försäkring gjorde det möjligt för oss att genomföra projektet i den här skalan. Vi har jobbat med metoden tidigare, men nu kunde vi göra det ordentligt och lägga ut mycket information som många kan få nytta av, säger Ing-Marie Andersson.