Forskare säkrar arbetsmiljön när vi övergår till biogas

Samhället ställer om från fossila bränslen till förnyelsebara energikällor utan samma miljöpåverkan. Men vem tänker på arbetsmiljön i de verksamheter som växer fram? Ett nystartat forskningsprojekt försöker, med stöd från AFA Försäkring, vara steget före.

De flesta forskare är överens om att fossila bränslen som olja och kol har en negativ påverkan på miljön och klimatet. Det finns en stor medvetenhet om klimatriskerna – inte bara inom forskarvärlden utan även hos beslutsfattarna. I Sverige sker stora ansträngningar för att ersätta fossila bränslen med förnyelsebara energikällor. Biogas är ett exempel och används alltmer i fjärrvärmeanläggningar och som fordonsbränsle.

Men ny teknik leder till nya arbetsmoment, arbetsmiljöer och arbetsmiljörisker. En skånebaserad forskargrupp försöker nu mota Olle i grind. Med stöd från AFA Försäkring och i samarbete med verksamma ute på fältet ska de försöka säkra arbetsmiljön när vi ställer om från fossila bränslen till biogas.

– Det är viktigt att arbetsmiljön kommer in tidigt i tankarna när man inför ny teknik eller nya branscher växer fram. Arbetsmiljöfrågorna dyker ofta upp först när det väl blivit problem, men vi vill vara proaktiva, säger Mats Bohgard, professor vid Ergonomi och aerosolteknologi på Lunds tekniska högskola och ansvarig för det nya forskningsprojektet om arbetsmiljö och biogas.

– Ett annat område där vi också arbetar med arbetsmiljön tidigt i utvecklingsprocessen är nanoteknologi. Jag skulle vilja se att man gjorde så här inom fler områden. Man borde tänka på risker med ny teknik och effekter på arbetsmiljön redan från början, säger han.

Undersöker på bred front
Skåne har utsetts till pilotlän av regeringen när det gäller den nationella satsningen på biogas. Det är en omställning från fossila bränslen som leder till många nya arbetsmiljöer och arbetsmoment.

Den skånebaserade forskargruppen har ett brett angreppssätt och undersöker såväl produktionen och distributionen som användningen av biogas. Det handlar om risken för att utsättas för smitta och gifter när man hanterar avfall som ska upphov till biogas, om exponeringen av förbränningsgaser när man till exempel kör fordon som drivs med biogas i jobbet hela dagarna, om negativ belastning när avfallet ska hanteras på nya sätt med mera.

Projektet ser inte bara på risker i enskilda arbetsmoment utan sätter även strålkastaren på grundläggande faktorer som säkerhetskulturer, organisationsrisker och säkerhetshanteringssystem.

I ett första steg riktar forskarna in sig på kommunalt renhållningsarbete (sophantering) och kommunala reningsverk i Skåne. Renhållningsarbetarna hämtar en stor del av det avfall som ska bli biogas, framför allt matavfall. Det innebär bland annat en risk för att utsättas för skadliga mikroorganismer och mögelgifter. Dessutom ska renhållningsarbetarna köra biogasdrivna sopbilar, vilket innebär att de påverkas av omställningen till biogas även när det gäller avgaser.

Risken för att utsättas för skadliga ämnen finns även för dem som arbetar vid reningsverk och anläggningar för framställning av biogas från avfall.

Samlar forskare och praktiker
Projektet är tvärdisciplinärt – forskare från en rad områden som ergonomi, förbränningsteknik, toxikologi och miljömedicin deltar. Personer som arbetar med arbetsmiljöfrågor vid reningsverk, företag som framställer biogas och kommunal renhållning har också knutits till projektet.

En grundtanke med bred samverkan och brett angreppssätt är att inga stora arbetsmiljörisker ska kunna slinka igenom forskarnas nät när vi ställer om till biogas. De gör översikter av tidigare forskning inom området och undersöker biogasens arbetsmiljöeffekter i alla led.

Projektet startar i år och ska pågå tre år framåt. Det troliga är, beroende på vilka risker forskarna hittar, att det därefter blir något slags fortsättning på projektet.

– Det har blivit något slags fortsättning på nästan alla projekt vi startat hittills, säger Mats Bohgard.
– Skulle det visa sig att det finns risker med exempelvis förbränningsavgaserna från biogasen eller mikroorganismer för dem som hanterar avfallet så får man kanske titta på det. Det beror lite på vad vi kommer fram till.