Välbehövlig studie av öppna kontorslandskap

Allt fler arbetar på kontor utan att ha en egen arbetsyta. Trots detta finns det väldigt lite kunskap om hur de öppna kontorslandskapen påverkar vår hälsa och produktivitet. En ny studie undersöker detta och ger underlag till utformningen av framtidens arbetsplatser.

- Förr arbetade stora delar av befolkningen i jordbruket eller på fabrik och då var fysisk belastning det stora problemet. Där finns det mycket forskning. När det gäller kontor har man tänkt att det inte är en farlig arbetsmiljö och en gynnad grupp som arbetar där, så det har forskats väldigt lite på dem, säger Hugo Westerlund, professor och enhetschef vid Stressforskningsinstitutet.

Han leder en forskningsstudie som pågår i tre år med forskningsbidrag från AFA Försäkring.

- Det finns särskilda hälsoproblem när det gäller kontor. Vi anser att att vi behöver ta reda på mer om hur arbetsmiljön på kontor påverkar hälsa och produktivitet.

Största studien i sitt slag
Undersökningen är den största i sitt slag hittills, med flera tusen deltagare. Deltagarna får bland annat genomföra nätbaserade uppgifter i både arbetsmiljö och öppet kontorslandskap för att se hur kontorstypen påverkar produktiviteten. Resultaten blir användbara när nya kontorsmiljöer planeras. Även om övergången till öppna kontorslandskap är ekonomiskt motiverad - för att minska kontorsytan och göra den mer flexibel - så tror Hugo Westerlund att forskningsresultaten kan påverka hur kontoren utformas i framtiden.

- Det är därför vi även vill studera produktiviteten. Om man kan visa att man vinner exempelvis tio procent i ytkostnad men förlorar trettio procent i produktivitet så kan man visa att det blir en ekonomisk förlust och företagens uppgift är ju att maximera sin lönsamhet.

Vad de kommer fram till är dock fortfarande en öppen fråga. Datainsamlingen är slutförd, men analysen är inte påbörjad.

- Jag tror inte att vi kommer fram till att öppna kontorslandskap är dåliga och egna rum är bra. Det är mer komplicerat än så. Troligen avgör arbetsuppgifterna hur kontoret ska se ut för att bidra till hälsa och produktivitet.

Redan nu är meningarna om kontorstypen delade. Det finns mycket kritik mot de öppna kontorslandskapen, att de är stökiga miljöer med mycket ljud och rörelse till exempel. Förespråkarna säger istället att de gynnar kommunikation och kreativitet.

- Vi vet väldigt lite. Det finns väldigt lite vetenskapliga bevis för vare sig det ena eller det andra, säger Hugo Westerlund.

Nya krav på chefen
I samband med projektet har en förstudie utförts i form av fokusgruppsintervjuer med chefer och skyddsombud. Den visar att öppna kontorslandskap ställer andra krav på ledarskapet.

- Cheferna ser snabbare konflikter eller om någon mår dåligt. Men om de inte hanterar konflikterna kan de snabbt växa sig stora, de sprider sig mycket fortare i den typen av kontor, säger Hugo Westerlund.

Forskningsprojektet är välbehövligt även av andra skäl än att vi vet lite om de öppna kontorens påverkan på oss. Kontoren förändras också och de få kunskaper som funnits behöver uppdateras. Förr satt mest lägre tjänstemän i de öppna kontorslandskapen. Numera gör även högre tjänstemän och chefer det, vilket påverkar bland annat gruppdynamiken och ledarskapet.