Nya metoder att upptäcka och behandla Parkinson

Drygt 20 000 svenskar har Parkinsons sjukdom. Två tredjedelar av dem är i arbetsför ålder. Idag kan deras symptom endast lindras, men ett nyligen avslutat forskningsprojekt har kommit flera steg närmare en verksam behandling.

Det är viktigt, både av ekonomiska skäl och för livskvaliteten, att yngre personer med Parkinson får en möjlighet att vara kvar i arbetslivet. Dessutom bli sjukdomen vanligare i takt med att vi får allt fler äldre i befolkningen.

- Parkinsons sjukdom går inte att bota i nuläget och dagens behandlingar riktar enbart in sig på symptomen. Men vi vill försöka hitta behandlingar som kan stoppa eller bromsa sjukdomen, säger Gesine Paul-Visse, en av forskarna i projektet, som fått stöd av AFA Försäkring.

Projektet har pågått i tre år med flera delprojekt, var och ett med en huvudansvarig forskare. Gesine Paul-Visse var ansvarig för ett projekt kring stamceller. De andra delprojekten har rört ett protein som finns i större mängd hos parkinsonsjuka, metoder att upptäcka sjukdomen tidigt, genterapi samt mätinstrument för att avgöra hur effektiv en behandling mot Parkinsons är.

Proteinet som forskarna riktat sitt intresse mot heter alfa-synuklein.

- Vi har sett att det ackumuleras och klumpar ihop sig i hjärnan hos parkinsonpatienter, förklarar Gesine Paul-Visse.

Kan användas inom några år
Genom att mäta halterna av proteinet i patientens ryggmärgsvätska kan man med stor säkerhet skilja ut den som har Parkinson från den som har Alzheimers. Det kan annars vara svårt att avgöra om en patient med Parkinsons sjukdom som börjar få kognitiva svårigheter har drabbats av Parkinson med demens eller Alzheimers.

Forskarna hoppas att proteinet som en så kallad markör för Parkinsons sjukdom ska användas rutinmässigt i vården framöver. Europeiska läkemedelsverket har redan rekommenderat liknande markörer som diagnosmetod för Alzheimers.

- Proteinet används redan i forskningssyfte för att skilja ut patienter med Parkinson från dem som har Alzheimers. Inom ett par år kommer det troligen att användas i vården, säger Gesine Paul-Visse.

Forskarna kommer att gå vidare och undersöka möjligheter att ta fram läkemedel som riktar in sig på proteinet.

- Vi tror att det transporteras mellan celler i hjärnan och därför tittar man på om den överföringen kan blockeras, säger Gesine Paul-Visse.

Till läkemedel är det dock en lång väg att gå. Inte minst för att ett en substans som fungerar på djur inte behöver fungera på människor och ett läkemedel måste testas under lång tid innan det släpps ut på marknaden.

Stamceller och genterapi lovande
Då ligger behandlingar med stamcellsterapi och genterapi - som bägge ingått i forskningsprojektet - närmare i tid.

- Vi hoppas kunna påbörja en klinisk studie av genterapi inom ett par år. Det är en metod som passar bra för patienter som drabbas av så kallad överrörlighet och behöver en jämnare fördelning av dopamin i hjärnan.

Även stamcellsterapi mot Parkinson ligger några år fram.

- Det är väldigt lovande och det har redan genomförts en säkerhetsstudie på djur, säger Gesine Paul-Visse.

Det är framförallt två stamcellsmetoder som forskarna utvecklar just nu: att stimulera hjärnans egna stamceller till att tillverka nya hjärnceller, men också att transplantera in stamceller från embryon. På sikt hoppas de att det ska bli möjligt att ta ut stamceller från patienter, odla dem till celler av den typ som patienten saknar, och sedan transplantera in dem i parkinsonpatientens hjärna.

Under projektet har forskarna också tagit fram mätmetoder för att testa hur effektiv en behandling mot Parkinson är. Det rör sig bland annat om test av gångförmåga, sömnstörningar och andra symptom från nervsystemet samt frågemetoder för att mäta hälsa och livskvalitet.

Under projektets gång har forskarna gjort två oväntade upptäckter. De har upptäckt att kalciumhalten är förhöjd i ryggmärgsvätskan hos parkinsonsjuka, vilket skulle kunna leda till nya sätt att behandla sjukdomen. Dessutom har de upptäckt en helt ny typ av stamcell I den mänskliga hjärnan som kan anta olika cellformer - vilket betyder att den kanske kan bidra till reparation av hjärnan. Det kan utnyttjas för att ta fram nya behandlingar.