Livaktig och bred bullerforskning presenteras

Buller är ett av arbetslivets största problem. Tack vare omfattande satsningar från bland annat AFA Försäkring och Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS, har bulllerforskningen tagit fart under senare tid. Under ett fullsatt heldagsseminarium på AFA Försäkring den 17 december visades dess bredd.

Var tredje svensk har något hörselproblem. Hörselskador på grund av buller tillhör de vanligaste arbetsskadorna och arbetssjukdomarna. Dessutom får hörselproblemen följdverkningar i form av trötthet, ökad stress, röstproblem och sämre prestation på jobbet. Sjukdomar som diabetes och högt blodtryck kan också kopplas till långtidsexponering av buller.

2007 satsade AFA Försäkring därför 30 miljoner kronor på det treåriga forskningsprogrammet Buller i arbetslivet. Programmet hade åtta delprojekt och var väldigt brett – både när det gällde omfattningen på forskningen och de inblandade forskarna.

– Ett forskningsprogram av det här slaget kan inte mätas i minskade sjuktal per omgående, säger Hans Augustson, avdelningschef för AFA Försäkrings FoU-avdelning. Det är en process som tar tid och kräver att resultaten kommer till praktisk nytta. Den vetenskapliga kvalitén i ett sådant program är naturligtvis viktigt, men lika viktigt är att resultaten nu sprids till så många som möjligt.

– Under senare år har det framkommit mycket ny kunskap om buller. Därför genomförde vi nu detta seminarium i samarbete med forskarnätverket Människan och Bullret samt Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, FAS.

Unga forskare med bredd
Ulf Landström, professor emeritus i fysikalisk yrkeshygien vid Högskolan i Gävle har forskat i många år kring buller och var rådgivare inför upplägget av forsknings- och utvecklingsprogrammet. Han menar att den stora fördelen med Buller i arbetslivet var dess omfattning och multidisciplinära inriktning.

– Att just skapa en mosaik av olika discipliner i ett praktiskt, åtgärdsinriktat program var en grundtanke när idén togs fram. Och jag tycker att man lyckats väl, säger han i en ny skrift om bullerprogrammet Buller i arbetslivet från AFA Försäkring.

De flesta forskarna inom programmet var dessutom unga och i början av sin karriär.

– Eftersom huvuddelen av projekten i programmet har ingått i forskarutbildningsprojekt har det också bidragit till att lyfta fram nya forskare som kan bidra till kunskapsutvecklingen framöver, säger Ulf Landström.

Från kontorslandskap till riskbenägenhet
Merparten av projekten från Buller i arbetslivet fanns med under bullerseminariet i AFA Försäkrings hörsal den 17 december, plus ytterligare några intressanta aktuella avhandlingar inom området. Sammanlagt presenterades tio avhandlingar om effekten av buller, prevention och rehabilitering.

Bland de mer ovanliga vinklar på bullerforskning som togs upp under seminariet handlar en om hur varningsljud till yrkesförare bör låta och en annan om hur benägenheten att lyssna på hög musik hänger samman med riskbenägenhet i stort, exempelvis att man använder droger. Ytterligare en studie finner att grundskoleungdomar som får undervisning om hörselhälsa och ljud blir mer aktsamma om sin hörsel.

Flera av projekten visar de negativa effekterna av buller och dåliga ljudmiljöer. En avhandling kring buller i kontorsmiljö ser en koppling mellan buller och trötthet samt sämre minne och motivation.

En annan studie visar att det finns ett samband mellan långvarig exponering för trafikbuller och sjukdomar som diabetes och högt blodtryck. Det finns också en koppling mellan dålig ljudmiljö på förskolor och stressjukdomar hos personalen, enligt ytterligare en av seminariets avhandlingar.

Dokumenteras på webben
De återstående forskningsprojekt som presenterades tar upp samverkan mellan vibrationer och buller, lärares röstproblem, beteendeterapi mot tinnitus och arbetshjälpmedel för personer med hörselnedsättning.

Bredden i såväl programmet som bullerforskningen i stort visades tydligt under bullerforskningsdagen.