verkstadsarbetare på scania-vabis (numera saab scania) monterar motorer till lastbilar i fabriken i södertälje 1965

Verkstadsarbetare på Scania-Vabis (numera Saab Scania) monterar motorer till lastbilar i fabriken i Södertälje 1965.

Foto: TT

Livförsäkringen som gett trygghet i 60 år

Tidning - Trygg på jobbet

När livförsäkringen TGL kom till 1963 var den banbrytande. Det visade sig att kollektiv­avtalad för­säkring fungerade så bra att det ledde till fler för­säk­ringar.

Trygg på jobbet, mars 2023.

Många känner till vad ”den svenska modellen” är: kollektiv­avtal kring villkoren på arbets­marknaden som förhandlas fram i respektive bransch. I stället för att man stiftar lagar som ska passa alla sköter berörda parter detaljerna. Grundtanken är att arbetsgivare och fack har ett gemensamt intresse av att lösa en rad frågor på ett konstruktivt sätt – lönebildning, arbetsmiljö och pension, till exempel. Här någonstans kommer Afa För­säkring in i bilden.

Det fanns ett problem i början av 60-talet. Parterna satte sig ner och förhandlade. En för­säkring och ett nytt bolag blev lösningen.

Riskfyllt arbete inom industrin

Att arbeta inom industrin var på den tiden betydligt mer riskfyllt än i dag. Dessutom var medellivslängden lägre. Många industriarbetare var män vars fruar inte yrkesarbetade utan tog hand om barn och hushåll. Dessa kvinnor var helt beroende av sin makes inkomst och hamnade i en mycket besvärlig situation om maken avled före pensionen, vilket alltså var betydligt vanligare då än i dag. Det var så den första kollektiv­avtalade försäkringen föddes – TGL, tjänstegrupp­livförsäkring.

– Det har visat sig vara ett bra sätt att jobba på. De berörda parterna får en viss frihet att komma överens om en bra lösning på ett gemensamt problem, säger Per Winberg, utbildningsledare på Afa För­säkring.

TGL följdes av fler avtalsförsäkringar. Den andra som skapades var AGB – avgångs­bidrag. Den var, och är, bryggan mellan uppsägning och a-kassa. Ett engångsbelopp som gör att den som förlorat jobbet ska klara sig tills de offentliga systemen kickar in.

Fler för­säk­ringar tillkom

Trea på banan var AGS, sjukförsäkringen som kompletterar sjukpenningen från Försäkrings­kassan. Därefter kom TFA, arbetsskade­försäkringen. Den skapades 1977 och är en så kallad ”no fault-för­säkring”. Har en försäkrad person skadat sig på jobbet eller på väg till eller från jobbet ska ärendet prövas. Det spelar ingen roll vem eller vad som har orsakat skadan.

– På det här sättet kom man bort från kostsamma och uppslitande domstolsprocesser mellan anställda och deras arbetsgivare.

För­säk­ringar har tillkommit under åren. Den senaste i raden som också finns i dag är föräldra­penning­tillägg, FPT. Om de andra för­säkring­arna ofta används efter att något dåligt har inträffat är denna av mer positiv karaktär – att stärka ekonomin under föräldraledigheten.

– Det sker förändringar kring för­säkring­arna löpande, så att de ska göra maximal nytta. Vi betalar ut cirka 32 miljoner kronor per arbetsdag, året om. Det är oerhörda summor. Det vore märkligt om det inte gjorde nytta.

Saker behöver kunna förändras i takt med att verkligheten gör det.

Lotta Stern, vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio

Okänd del av den svenska modellen

Lotta Stern, vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio och själv forskare inom organisation och arbetsliv, pekar på att de kollektiv­avtalade för­säkring­arna är en viktig men lite okänd del av den svenska modellen.

Samtidigt har för­säkring­arna blivit norm på arbets­marknaden.

– Jag har intervjuat många företag som inte har kollektiv­avtal. Det jag märker är att de ofta ändå förhåller sig till de förmåner som finns genom kollektivavtalen. Och det är många som tecknar dessa för­säk­ringar ändå, vilket tyder på att de har blivit norm och är konkurrenskraftiga.

Hur bedömer du nyttan med sådana här för­säk­ringar?

– De gör naturligtvis en stor nytta i och med att de ger anställda trygghet. Samtidigt är det en lösning som är tillräckligt bra för arbetsgivarna. De får ett färdigt paket och måste inte hitta på allt själva. Förhandlingslösningens stora styrka är att den är tillräckligt bra för båda parter.

Om du skulle sia, har kollektiv­avtalad för­säkring en framtid?

– Det tror jag. Om de kan följa med sin tid på ett bra sätt så kommer de att fortsätta vara attraktiva. En utmaning med den svenska modellen är att den har en viss tröghet. Saker behöver kunna förändras i takt med att verkligheten gör det.

Text: Per Cornell

Foto: TT, Erik Cronberg, Ratio

Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2023. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.

Milstolpar i Afa Försäkrings historia

1963. TGL, tjänstegrupp­livförsäkring, skapas och hanteras av det nystartade bolaget Arbets­marknadens Försäkringsaktiebolag.

1967. Sedan två år finns en fond för avgångs­bidrag. Nu blir AGB en för­säkring.

1972. Sjukförsäkringen AGS skapas och börjar gälla på den privata sidan, två år senare även i kommuner och regioner.

1977. Arbetsskade­försäkringen TFA börjar gälla.

1997. Parterna beslutar sig för att slå ihop bolagen som hanterar de olika för­säkring­arna till ett. AMF För­säkring bildas. Namnet ändras några år senare till Afa För­säkring.

2014. FPT, föräldra­penning­tillägg, börjar gälla.