Verkstadsarbetare på Scania-Vabis (numera Saab Scania) monterar motorer till lastbilar i fabriken i Södertälje 1965.
Livförsäkringen som gett trygghet i 60 år
När livförsäkringen TGL kom till 1963 var den banbrytande. Det visade sig att kollektivavtalad försäkring fungerade så bra att det ledde till fler försäkringar.
Trygg på jobbet, mars 2023.
Många känner till vad ”den svenska modellen” är: kollektivavtal kring villkoren på arbetsmarknaden som förhandlas fram i respektive bransch. I stället för att man stiftar lagar som ska passa alla sköter berörda parter detaljerna. Grundtanken är att arbetsgivare och fack har ett gemensamt intresse av att lösa en rad frågor på ett konstruktivt sätt – lönebildning, arbetsmiljö och pension, till exempel. Här någonstans kommer Afa Försäkring in i bilden.
Det fanns ett problem i början av 60-talet. Parterna satte sig ner och förhandlade. En försäkring och ett nytt bolag blev lösningen.
Riskfyllt arbete inom industrin
Att arbeta inom industrin var på den tiden betydligt mer riskfyllt än i dag. Dessutom var medellivslängden lägre. Många industriarbetare var män vars fruar inte yrkesarbetade utan tog hand om barn och hushåll. Dessa kvinnor var helt beroende av sin makes inkomst och hamnade i en mycket besvärlig situation om maken avled före pensionen, vilket alltså var betydligt vanligare då än i dag. Det var så den första kollektivavtalade försäkringen föddes – TGL, tjänstegrupplivförsäkring.
– Det har visat sig vara ett bra sätt att jobba på. De berörda parterna får en viss frihet att komma överens om en bra lösning på ett gemensamt problem, säger Per Winberg, utbildningsledare på Afa Försäkring.
TGL följdes av fler avtalsförsäkringar. Den andra som skapades var AGB – avgångsbidrag. Den var, och är, bryggan mellan uppsägning och a-kassa. Ett engångsbelopp som gör att den som förlorat jobbet ska klara sig tills de offentliga systemen kickar in.
Fler försäkringar tillkom
Trea på banan var AGS, sjukförsäkringen som kompletterar sjukpenningen från Försäkringskassan. Därefter kom TFA, arbetsskadeförsäkringen. Den skapades 1977 och är en så kallad ”no fault-försäkring”. Har en försäkrad person skadat sig på jobbet eller på väg till eller från jobbet ska ärendet prövas. Det spelar ingen roll vem eller vad som har orsakat skadan.
– På det här sättet kom man bort från kostsamma och uppslitande domstolsprocesser mellan anställda och deras arbetsgivare.
Försäkringar har tillkommit under åren. Den senaste i raden som också finns i dag är föräldrapenningtillägg, FPT. Om de andra försäkringarna ofta används efter att något dåligt har inträffat är denna av mer positiv karaktär – att stärka ekonomin under föräldraledigheten.
– Det sker förändringar kring försäkringarna löpande, så att de ska göra maximal nytta. Vi betalar ut cirka 32 miljoner kronor per arbetsdag, året om. Det är oerhörda summor. Det vore märkligt om det inte gjorde nytta.
Saker behöver kunna förändras i takt med att verkligheten gör det.
Okänd del av den svenska modellen
Lotta Stern, vd på näringslivets forskningsinstitut Ratio och själv forskare inom organisation och arbetsliv, pekar på att de kollektivavtalade försäkringarna är en viktig men lite okänd del av den svenska modellen.
Samtidigt har försäkringarna blivit norm på arbetsmarknaden.
– Jag har intervjuat många företag som inte har kollektivavtal. Det jag märker är att de ofta ändå förhåller sig till de förmåner som finns genom kollektivavtalen. Och det är många som tecknar dessa försäkringar ändå, vilket tyder på att de har blivit norm och är konkurrenskraftiga.
Hur bedömer du nyttan med sådana här försäkringar?
– De gör naturligtvis en stor nytta i och med att de ger anställda trygghet. Samtidigt är det en lösning som är tillräckligt bra för arbetsgivarna. De får ett färdigt paket och måste inte hitta på allt själva. Förhandlingslösningens stora styrka är att den är tillräckligt bra för båda parter.
Om du skulle sia, har kollektivavtalad försäkring en framtid?
– Det tror jag. Om de kan följa med sin tid på ett bra sätt så kommer de att fortsätta vara attraktiva. En utmaning med den svenska modellen är att den har en viss tröghet. Saker behöver kunna förändras i takt med att verkligheten gör det.
Text: Per Cornell
Foto: TT, Erik Cronberg, Ratio
Det här är en artikel från Afa Försäkrings tidning Trygg på jobbet, mars 2023. Läs fler artiklar och nummer och ta reda på hur du kan prenumerera digitalt på tidningen kostnadsfritt.
Milstolpar i Afa Försäkrings historia
1963. TGL, tjänstegrupplivförsäkring, skapas och hanteras av det nystartade bolaget Arbetsmarknadens Försäkringsaktiebolag.
1967. Sedan två år finns en fond för avgångsbidrag. Nu blir AGB en försäkring.
1972. Sjukförsäkringen AGS skapas och börjar gälla på den privata sidan, två år senare även i kommuner och regioner.
1977. Arbetsskadeförsäkringen TFA börjar gälla.
1997. Parterna beslutar sig för att slå ihop bolagen som hanterar de olika försäkringarna till ett. AMF Försäkring bildas. Namnet ändras några år senare till Afa Försäkring.
2014. FPT, föräldrapenningtillägg, börjar gälla.
Afa Försäkring växte fram ur den svenska modellen
Historien om oss börjar med änkornas situation på 60-talet. Det ledde till att vi bildades 1962 och den första försäkringen trädde i kraft 1963.